Pakistan och Indien

Bakgrunden till konflikten i Pakistan och Indien, vad konflikten kan innebära för Ukraina samt översiktlig jämförelse mellan länderna.

BAKGRUND

1947 delades Brittiska Indien i två självständiga stater: Indien och Pakistan. Delning ledde till omfattande våldsamheter och migration, till stor del på grund av religiösa tillhörigheter. Jammu och Kashmir (Princely state) hade en muslimsk majoritet men styrdes av en hinduisk maharadja och de valde att ansluta sig till Indien efter att ha blivit invaderad av pakistanska stammar.

Det utlöste det första kriget mellan Indien och Pakistan 1947–1948, vilket resulterade i en vapenvila som förhandlades fram med hjälp av FN och man satte upp gränserna i form av en kontrollinje som kallades Line of Control (LoC), den delar regionen mellan de två länderna.
Trots det gör både Indien och Pakistan alltså anspråk på hela Kashmir trots att området är delat mellan dem sedan dess och trots att flera försök gjorts att medla mellan partnerna.

Indien och Pakistan har utkämpat flera krig sedan det första.

• 1965: Ett krig om Kashmir som slutade i ett dödläge.
• 1971: Ett krig som ledde till Bangladeshs självständighet från Pakistan.
• 1999: Kargil-konflikten, där pakistanska soldater och militanta grupper infiltrerade indiska positioner i Kashmir.

Utöver dessa har det förekommit flera gränsskjutningar, diplomatiska kriser och terrorattacker av militanta grupper.
Vissa av grupperna som är inblandade vill ha självständighet från både Indien och Pakistan, andra vill att området ska förenas med Pakistan.

• Hizbul Mujahideen: En av de äldsta och mest inflytelserika grupperna, med mål att förena Kashmir med Pakistan.
• Lashkar-e-Taiba (LeT): En Pakistanbaserad, islamistisk grupp som också ligger bakom Mumbai-attackerna 2008. De har varit aktiva i Kashmir och är enligt Indien kopplade till flera terrordåd.
• Jaish-e-Mohammed (JeM): En islamistisk militant grupp från Pakistan som har stått bakom flera attacker
• The Resistance Front (TRF): En relativt ny gruppering, som tros vara en frontorganisation för Lashkar-e-Taiba eller en utbrytargrupp. De har tagit på sig flera attacker under de senaste åren.

Situationen i Kashmir har alltså varit spänd länge och det har genomförts en mängd terrorattentat tidigare:

• 1989 inleddes ett organiserat, väpnat uppror i den indiskkontrollerade delen av Jammu och Kashmir. Det började med fredliga protester och missnöje bland den muslimska befolkningen, men utvecklades snabbt till ett att militanta grupper gjorde uppror.
• Under åren 1990–1996 pågick våldsamma strider och nästan hela den hinduiska befolkningen (Kashmiri Pandits) i Kashmir-dalen tvingades på flykt.
• 2001 attackerades Indiens parlament som Indien hävdade kom från Pakistan. Det ledde till en allvarlig upptrappning där båda länderna mobiliserade trupper längs gränsen.
• 2008 dödades under fyra dagar över 270 personer i terroristattacker i Bombay (Mumbai). Indien pekade ut Lashkar-e-Taiba som ansvarig, med stöd från ISI (pakistanska underrättelsetjänsten).
• 2016 skedde den sk. Uri-attacken mot en indisk militärbas. Indien pekade ut den pakistanska gruppeb Jaish-e-Mohammedut och svarade med med riktade attacker på pakistanskt område.
• 2019 genomfördes en självmordsattack i Pulwama som dödade över 40 indiska soldater. Jaish-e-Mohammed tog på sig ansvaret. Indien svarade med flygangrepp mot Balakot i Pakistan – det var första gången på flera decennier som indiska flyg attackerade inne i Pakistan.
• Under åren 2023–2025 har The Resistance Front genomfört flera mindre attacker men även regelrätta mord riktade mot hinduer, lokala politiker och indiska soldater.
  

Andra faktorer som bidrar till konflikten förutom Kashmir

• Religiösa och etniska motsättningar mellan den muslimska majoriteten i Kashmir och den hindudominerade indiska staten.
• Politisk alienation – många unga i Kashmir känner sig marginaliserade av Indiens centralstyre.
• Ekonomisk underutveckling i vissa delar av regionen.
• Militarisering och polisövergrepp, inklusive anklagelser om brott mot mänskliga rättigheter, vilket har drivit på radikalisering.
• Yttre påverkan, särskilt från Pakistan, som enligt Indien finansierar och tränar militanta grupper.

Tillgången till vatten
Indusflodsystemet består av de sex större floder: Indus, Jhelum, Chenab, Ravi, Beas och Sutlej. Flera av dessa har sina källor i det indiskkontrollerade Kashmir och rinner vidare in i Pakistan. Pakistan är väldigt beroende av vattentillförseln från Indien både för sitt dricksvatten och för jordbruket.

1960 slöt man ett avtal ”Indus Water Treaty” där Världsbanken var medlare. Avtalet bestod i huvudsak av att:

• Pakistan får exklusiv kontroll över västfloderna: Indus, Jhelum och Chenab.
• Indien får kontroll över östfloderna: Ravi, Beas och Sutlej.
• Indien får använda västfloderna för icke-konsumerande syften som vattenkraft, så länge det inte minskar flödet till Pakistan.

Avtalet anses var väldigt framgångsrikt då det har hållits under så mång år trots konflikterna men den här gången verkar Indien ha valt att delvis bryta mot det (om de uppgifter som finns stämmer). Vissa mer extrema i Indien vill förkasta avtalet helt. Det skulle innebär enorma problem för Pakistan.
Vattentillgången har alltså inte tidigare legat till grund för konflikterna även om Indien även tidigare hotat med att strypa tillförseln.

Relationen mellan Indien och Pakistan är alltså minst sagt komplex. Dels påverkar förstås historiska händelser och dels handlar det både om geopolitiska intressen och religion och till viss del även om vattenförsörjningen för Pakistans del.

KONFLIKTEN I DAG

Nu i april 2025 kulminerade det genom attacken i Pahalgam, som är en indiskkontrollerad turistort i. 26 personer, främst hinduiska turister, dödades. Gruppen The Resistance Front (TRF) tog först på sig ansvaret men drog senare tillbaka det. Indien anklagade Pakistan för att stödja attacken, vilket Islamabad förnekade.

Som svar genomförde Indien den 7 maj ”Operation Sindoor”, där man riktade in sig på nio mål i Pakistan, inklusive platser i Bahawalpur, Muridke och Muzaffarabad, som enligt Indien var terroristinfrastruktur. Pakistan rapporterade att 31 civila dödades och 57 skadades i attackerna och påstår sig ha skjutit ner flertal indiska stridsflygplan och de har även skjutit med artilleri.

I de senaste rapporterna påstås det att Indien och Pakistan genomfört en luftstrid som skulle ha omfattat 125 stridsflygplan.

Denna upptrappning har lett till en allvarlig diplomatisk kris, med avbrutna diplomatiska förbindelser, stängda gränser och avstängda luftvägar. Internationella ledare, inklusive FN:s generalsekreterare António Guterres, har uttryckt oro och uppmanat till återhållsamhet.

HUR PÅVERKAR KONFLIKTEN UKRAINA I KRIGET MED RYSSLAND?

Det är svårt att göra någon uttömmande analys, mycket beror förstås på hur det utvecklar sig, om det blir fullskaligt krig eller om det kommer att trappas ner.

Något som märks direkt är förstås att fokus nu har flyttats och medierna rapporter nu mer om den nya konflikten än om Ukrainakriget.
Det kan leda till att Ukraina glöms bort, främst bland privatpersoner vilket kan komma att avspegla sig i minskat antal donationer.
Trappas konflikten upp finns även risken att de större hjälporganisationerna förskjuter en del av sina insatser.
Även diplomatiskt får förstås Indien-Pakistankonflikten mer uppmärksamhet i dag.

Skulle det som hänt leda till fullskaligt krig kommer det länderna troligen att börja konkurrera om tillgängliga militära resurser, både när det gäller vapen och ammunition. Det kommer nog att drabba Ukraina mer när det gäller ammunition än Ryssland som tillsammans med Nordkorea tycks ha en någorlunda bra försörjning. Ukraina är mer beroende av externa partners och dessa kan komma att välja att leverera till någon av Indien och Pakistan.

Kina står nära både Ryssland och Pakistan och kan komma att gå in som en part och hota Indien.
Indien å sin sida säger sig vara neutrala när det gäller Ukrainakriget men skulle kunna välja att stödja Ukraina om Kina lägger sig i. Nu levererar inte Indien direkt något till Ukraina så det har kanske inte så stor betydelse rent praktiskt. Å andra sidan kan Indien se Kina som ett så pass stort hot att de väljer att ställa sig på Rysslands sida för att försöka hindra kinesisk inblandning.
USA och sin sida kommer även de att dras in i kriget om det vill stötta Indien, i så fall riskerar även då Ukraina att få stöd därifrån. Visserligen är USAs stöd minimalt för tillfället men mineralavtalet är färskt så vi vet inte vad som kan komma.

Oljepriset riskerar förstås att stiga som det brukar göra vid konflikter och det kommer att gynna Ryssland.

Tyvärr gynnar konflikten troligen Ryssland mer än den gynnar Ukraina så både för befolkningen i Indien och Pakistans skull och för Ukrainas del får vi hoppas att det inte utbryter fullt krig eller att det i så fall blir ett kortvarigt krig. Det ligger inte långt i från att misstänka att attentaten som inledde konflikten är orkestrerad från Ryssland men med tanke på alla år med oroligheter och terroristattacker var det kanske bara en tidsfråga.

---

FAKTA OM INDIEN OCH PAKISTAN

Militär kapacitet och kärnvapen

Indien
Militär personal: Cirka 1,4 miljoner aktiva soldater.
Kärnvapen: ~ 130–140 kärnstridsspetsar.

Pakistan
Militär personal: Cirka 650 000 aktiva soldater.
Kärnvapen: ~ 140–150 kärnstridsspetsar.

Båda länderna har alltså kärnvapen, skillnaden är att Indien har en sk. ”no first use”-doktrin som i alla fall på pappret förhindrar dem från slå först. Pakistan saknar motsvarande.

Internationella allianser och relationer
Indien
USA: Strategiskt partnerskap, särskilt inom försvar och teknologi.
Ryssland: Historisk försvarspartner, även om banden har försvagats på senare år.
Japan och Australien: Del av Quad-samarbetet för att motverka Kinas inflytande i Indo-Stillahavsregionen.

Pakistan
Kina: Stark allierad, särskilt inom ekonomi och försvar.
Saudiarabien och Turkiet: Viktiga partners inom ekonomi och militärt samarbete.
USA: Tidigare nära relationer, särskilt under kalla kriget och kriget mot terror men i dag är banden inte så starka.

Demografi och ekonomi
Indien
Befolkning: Cirka 1,46 miljarder (2025).
BNP per capita: Uppskattas till cirka 2 382 USD (2025).
Ekonomi: En av världens snabbast växande ekonomier, med starka sektorer inom IT, tjänster och tillverkning.

Pakistan
Befolkning: Cirka 240,5 miljoner (2025).
BNP per capita: Uppskattas till cirka 1 365 USD (2025).
Ekonomi: Möter utmaningar som hög inflation, skuldsättning och beroende av internationellt bistånd.