Politisk karriär 1989–1998: Merkel var under sin tid vid Östtysklands vetenskapsakademi fortsatt medlem i den östtyska kommunistiska statliga ungdomsorganisationen Freie Deutsche Jugend (FDJ).

 

Så nära stod den unge socialisten Olaf Scholz de makthavande i DDR

Faktiskt samma kommunistiska organisation, FDJ, dyker upp om Scholtz:

Låt oss börja år 1980. Scholz hade då fortfarande ett buskigt hår, studerade juridik i Hamburg och kämpade i Ungsocialisterna mot SPD:s ”högerledda” ledning. Sovjetunionen hade just invaderat Afghanistan och USA:s president Jimmy Carter krävde därför att OS i Moskva skulle bojkottas. Under denna tid, närmare bestämt den 23 maj 1980, tog den dåvarande ordföranden för Juso, Gerhard Schröder, för första gången emot chefen för den kommunistiska ungdomsorganisationen i DDR, Egon Krenz, på besök i Förbundsrepubliken. Då kom man överens om att FDJ och Jusos skulle uppta officiella förbindelser.

Två år senare blev Scholz vice ordförande för Jungsozialisten (ungdomssegmentet inom SED) – vilket också gjorde att han hamnade i SED:s blickfång. SED satsade då enorma resurser i form av pengar, personal och underrättelsetjänst på att få Förbundsrepubliken att ta ställning mot ett NATO-beslut om att placera ut liknande vapen på västtyskt territorium som svar på stationeringen av sovjetiska medeldistansmissiler.

De unga socialisterna utgjorde en viktig påtryckningsfaktor, eftersom de hade direkt inflytande på det regerande SPD och var betydligt mer trovärdiga än de kommunistiska systerorganisationerna i Västtyskland. Scholz var särskilt intressant för SED, eftersom den då 24-årige mannen inte bara hade utmärkt sig som en hård kritiker av Nato, utan också tillhörde den marxistiska Stamokap-falangen inom Jusos.

 

Ansvarig för Ungsocialisterna och Scholz var FDJ:s centralråd

Scholz blev faktiskt en viktig förstärkare av DDR:s positioner i Ungsocialisternas styrelse. I frågan om upprustning, skrev han efter sin valseger i tidskriften Zeitschrift für Sozialistische Politik und Wirtschaft, kan det för de progressiva demokratiska krafterna i detta land bara finnas ett bestämt NEJ. I diskussionen med andra delar av fredsrörelsen måste unga socialister tydligt göra klart ”att upprustning och krigsfara är nödvändiga följder av imperialismen och att en varaktig fred därför endast är möjlig om det kapitalistiska samhällssystemet ersätts av socialism”.