Ukrainska drönare attackerade den kemiska fabriken Akron i Velikij Novgorod i Ryssland. Fabriken ligger cirka 200 km från Estland och 700 km från Ukraina. Guvernören i Novgorod bekräftar att luftvärnet aktiverats och att de skjutit ner 19 drönare. Fabriken tillverkar bland annat gödsel men även även explosiva ämnen som används militärt. Film och en till film och ännu en film.
Oklart varför, det behöver inte vara kopplat till kriget i Ukraina, men det brinner ordentligt i Sankt Petersburg. Film
Ryska förluster
Ovanligt högt antal döda och sårade ryska soldater, det är det högsta sedan 18 april då det var uppe på 1530. Snittet sedan 1 juni ligger på 1017.
- 1460 KWIA
- 7 AFVs
- 23 Artillery systems
- 1 MLRS
- 82 UAVs
- 157 Vehicles & fuel tanks
- 3 Special equipment
SLAVA UKRAINI
234 combat clashes
”USA vill låta inhemska och andra företag ta del av de frysta ryska tillgångarna i Europa. Pengarna, runt 200 miljarder dollar, ska gå till olika investeringsprojekt i Ukraina, enligt uppgifter till Wall Street Journal.
Planen beskrivs i olika bilagor till den fredsplan som USA pressar Ukraina att gå med på. Ett av förslagen är att bygga ett gigantiskt datacenter i Ukraina som skulle drivas med el från kärnkraftverket i Zaporizjzja, som i USA:s förslag kontrolleras av Ryssland. Tidningen pekar ut tanken som ett typiskt exempel på Trumps filosofi om ”business-for-peace”.
Enligt uppgifter ska USA:s förhandlare Steve Witkoff och Jared Kushner ha tagit hjälp av toppchefer på Wall Street för att få idéer om hur Ukrainas ekonomi ska komma på fötter igen. Man planerar bland annat att locka ukrainska soldater att lägga ner vapnen för att i stället driva USA-kontrollerade datacenter i landet och tjäna ”Silicon Valley”-mässiga löner.”
https://omni.se/usa-lockar-ukrainare-med-silicon-valley-loner/a/Gx1K3q
”Tyskland storsatsar på försvaret med målet att skaffa Europas största konventionella armé, skriver TT. Landet är på gång att lägga 52 miljarder euro, motsvarande 560 miljarder kronor, på 29 nya stora upphandlingar.
22 miljarder euro läggs på grundläggande utrustning och kläder, 4,2 miljarder på pansarskyttefordonet Puma, tre miljarder på Arrow 3-luftvärnsrobotar och 1,6 miljarder på övervakningssatelliter, uppger en källa för Bloomberg.
Dessutom återinförs obligatorisk mönstring för alla 18-åriga män. Målet är att militären ska växa från dagens 182 000 aktiva soldater och runt 49 000 reservister till totalt 460 000 man varav 260 000 aktiva.”
https://omni.se/tyskland-miljardsatsar-ska-skaffa-europas-storsta-arme/a/K8v1n7
Trodde jag faktiskt inte, visserligen handlar det bara om en ökning på 8 miljarder USD.
400 miljoner USD till Ukraina är en droppe i havet till skillnad mot de 50 miljarder som man klubbade igenom under Biden. Bättre än inget i alla fall och visar att de vågar gå emot Trump.
Sen ska det genom senaten också så det är förstås långt i från klart.
”USA:s representanthus går emot Trump – satsar stort på säkerheten i Europa
Det amerikanska representanthuset har röstat igenom ett omfattande försvars- och säkerhetspaket som bland annat innebär satsningar på stärkt säkerhet i Europa, skriver The Guardian. Paketet tycks markera tydligt avstånd från Donald Trumps politik som går ut på att USA ska minska sitt engagemang i Europa.
Paketet innebär att åtta miljarder dollar mer än Trump begärt satsas på Europa. Det innebär också att USA alltid ska behålla minst 76 000 soldater på europeisk mark och att det blir svårare för presidenten att kalla hem soldater eller dra bort mer avancerad militär utrustning.
Särskilt stärks säkerheten i Baltikum och utmed Natos östra flank. 400 miljoner dollar avsätts också till stöd för Ukraina.
Förslaget går nu vidare till senaten.”
https://omni.se/usa-s-representanthus-gar-emot-trump-satsar-stort-pa-sakerheten-i-europa/a/xrRX9Q
Sverige gör som Danmark och börjar fundera på vad USAs ändrade inställning till Europa kan få för konsekvenser.
”Det förs diskussioner inom svensk underrättelsetjänst om hur man ska se på USA, uppger källor för Svenska Dagbladet. I går blev Danmark första nordiska land att beskriva USA som ett säkerhetshot.
En källa med insyn i den militära underrättelsetjänsten Must säger att CIA och FBI har politiserats under Donald Trumps styre. Källan har ”svårt att se” att Sveriges samarbete med USA kommer att kunna vara lika förtroendefullt.
Inom Försvarsmakten har ett ”mardrömsscenario” diskuterats, uppger en annan källa.
– Om Ryssland skulle testa Natos artikel 5 genom att angripa ett land i vårt närområde? Skulle vi då få förvarning om det från USA idag?”
https://omni.se/kallor-forsvaret-tar-fram-nytt-mardromsscenario/a/pB6Xdo
”🥺The European Parliament’s translatorburst into tearsduring the story of 11-year-old Roman, who survived the Russian attack on Vinnytsia.
At the European Parliament, during the screening of documentaries about Ukrainian children on December 10, the translator of the speech by 11-year-old Roman Oleksiy from Lviv burst into tears.
The boy survived a Russian missile strike on Vinnytsia on July 14, 2022, which resulted in the death of his mother. Roman said that it was the last time he saw her alive.
After the tragedy, the child underwent 36 surgeries and lengthy rehabilitation due to severe burns and injuries. Despite everything, the boy returned to studying, dancing, and music, and even received an award from Zelensky. Video: Radio Liberty”
https://bsky.app/profile/beefeaterfella.bsky.social/post/3m7oeib5edc2v
”❗️This night, kamikaze drones attacked the 🇷🇺Dorogobuzh TPP, located in the Dorogobuzh District of the Smolensk Region. This is a thermal power plant with an electrical capacity of about 90 MW and a thermal capacity of over 240 Gcal/h, which provides energy supply to industrial facilities and residential infrastructure in the region. The chemical enterprise PJSC ”Dorogobuzh” was also a target of the attack.”
https://bsky.app/profile/militarynewsua.bsky.social/post/3m7ozqqwoic2x
”Russian Tg channels report a massive drone attack on Russia last night.Russian defense ministry claims it shot down 287 drones. 40 of them were shot down over Moscow,airports were closed in the area.Over 200 flights were canceled or re-routed,including a flight of Armenia’s PM Pashinyan.”
https://bsky.app/profile/antongerashchenko.bsky.social/post/3m7ozx7lks22s
Se nedan, betröffande inställning av flyget med Armenien 🇦🇲s PM, kan ukrainska drönare befunnit sig över Armenien på väg mot Kaspiska havet?
Inte omöjligt.
Ja, Ukraina/HUR har säkert känt till exakt vilket flyg den armeniske presidenten skulle ta och låtit planera attacken i Kaspiska havet lite trollaktigt. 🧌
”Russian propagandist Solovyev admits Russia’s economy is not in a good state: ”We visit India – their growth is higher, we visit China – their growth is higher. Have you ever heard the leaders of China’s or India’s financial institutions say something like, ’Oh, you know, we need a balanced growth trajectory’? Or, ’You know, growth is very harmful’? That’s impossible by definition.”
https://x.com/Gerashchenko_en/status/1999018605896204701
Off-Topic, Venezuela
”Den venezuelanska regimen fördömer kraftigt att USA beslagtagit en stor oljetanker utanför Venezuelas kust, skriver TT. I ett uttalande skriver Venezuela att det handlar om ”uppenbar stöld” och ”internationell piratverksamhet”.
Venezuelas president Nicolas Maduro krävde på onsdagskvällen att USA slutar med sina aktioner mot landet.
– Från Venezuela efterfrågar och kräver vi ett slut på den olagliga och brutala interventionen från den amerikanska regeringen mot Venezuela och Latinamerika, säger han till anhängare i huvudstaden, skriver AFP.
Enligt USA var fartyget ålagt med amerikanska restriktioner.”
https://omni.se/venezuela-fordomer-usa-stold-och-piratverksamhet/a/zOLXg4
AFUs morgonrapport indikerar synkroniserad rysk offensiv push i norr, Lyman/Kupyansk och i söder. I Pokrovsk var anfallstrycket oförändrat. De ukrainska anfallen (olokaliserade) var i samma storleksordning som gårdagens, och alltså en toppnotering (topp 5 sedan 1 maj i år).
N Slobozhansky-Kursk 8↗️
S Slobozhansky 11💥↗️
Kupyansk 9💥↗️
Lyman 27💥💥↗️
Slovyansk 13💥
Kramatorsk 2
Kostjantynivka 23💥
Pokrovsk 49💥💥💥
Oleksandrivskij 22💥↗️
Huliaypillia 22💥↗️
Orikhivsk 9💥↗️
Prydniprovskij/Dnipro 2
Sum sectors 197↗️
Unlocalized 37
Total 234↗️
👍
”❗️🇺🇦Ukraine has for the first time (!) halted the operation of a 🇷🇺Russian oil platform in the Caspian Sea, according to sources from RBC-Ukraine.
▪️ Long-range SBU drones struck the Filanovsky platform, owned by ”Lukoil-Nizhnevolzhskneft”. At least 4 hits. Oil and gas production from more than 20 wells has been completely stopped;
▪️ The platform was operating at one of Russia’s largest fields in the Caspian (reserves – 129 million tons of oil and 30 billion cubic meters of gas). The products were intended for export.”
https://bsky.app/profile/militarynewsua.bsky.social/post/3m7p3dsau2s2x
💥⚡️De måste alltså ha färdats över ett eller flera av länderna Azerbajdzjan, Ryssland, Georgian, Armenien, Iran, Irak, Syrien och/eller Turkiet? Eller har Ukraina köpt en u-båt i Kaspiska havet?
Det låter nästan lite långsökt men inte omöjligt.
Hoppas att de kommit över en U-båt! 😄
Hoppas EU tvingar Trump att tvinga Elon sälja X, som en del av en deal där EU behåller amerikanska skuldväxlar/obligationer mot att Trump upphör med sina försök att splittra EU och ägna sig åt annat. För det är en stabil, bra och lättarbetat app.
”The ability for US companies to conduct transactions at foreign ”Lukoil” gas stations has been extended until April 29, 2026, stated OFAC – after instructions from Trump to loosen restrictions on Russia.
The Department of the Treasury’s Office of Foreign Assets Control (OFAC) is issuing Russia-related General License 128B, ”Authorizing Certain Transactions Involving Lukoil Retail Service Stations Located Outside of Russia.”
These licenses usually cover day-to-day consumer transactions—fuel purchases, card payments, settlement through international payment systems.
It postpones restrictions that would otherwise make these routine payments impossible. In this case the lifting is possibly linked to Trump’s personal business interests or support of buying Putin time to earn revenue for the regime in Moscow.
Trump has already started setting up personal business deals with OFAC sanctioned oligarchs – expect these sanctions to be lifted to, in the near future”
https://bsky.app/profile/beefeaterfella.bsky.social/post/3m76uyyskls26
https://beefeaterresearch.substack.com/p/rotenberg-brothers-putins-oligarch?r=4r2ohh&utm_campaign=post&utm_medium=web&triedRedirect=true
165 days trapped on Ukraine’s front line
For two Ukrainian soldiers — Oleksandr Tishaiev and Oleksandr Aliksieienko — this modern battlefield reality turned what should have been a relatively routine month-long deployment, into a gruelling 165-day battle against not only Russian forces but also starvation, dehydration, and insanity.
https://kyivindependent.com/how-2-soldiers-survived-165-days-trapped-on-ukraines-front-line/
”The latest Trump peace plan draft doesn’t require Russia to withdraw troops from Donbas, only Ukraine must pull back, creating a ”demilitarized buffer zone”. Zelensky sees this as freezing the war. The plan also pushes Ukraine to accept territorial swaps, which U.S. officials call inevitable.”
https://bsky.app/profile/noelreports.com/post/3m7p7fbmduk2m
https://www.facebook.com/share/p/14UUHUwHGvW/?mibextid=wwXIfr
Den nya krigsekonomin
Genom att upprätthålla stabilitet och innovera för att stå emot Ryssland har Ukraina visat att storlek inte spelar lika stor roll i konflikter som tidigare. Europa kan lära sig av detta när USA drar sig tillbaka, skriver Elina Ribakova.
Man förväntade sig att Ryssland skulle besegra Ukraina inom några veckor. Nästan fyra år efter den fullskaliga invasionen står Ukraina fortfarande på sig.
Trots ryska påståenden har de territoriella vinsterna varit begränsade. Ryssland kontrollerar ungefär 19 procent av Ukraina, inklusive de territorier som ockuperades 2014. År 2025 har Ryssland erövrat ungefär 3 000 kvadratkilometer, men de flesta vinsterna är spridda, operativt obetydliga och uppnådda till en hög mänsklig kostnad.
Det är naturligtvis långt ifrån den bild av en oundviklig frammarsch som Moskva har fört fram i samband med en intensiv diplomatisk aktivitet under de senaste veckorna. Men det hjälper till att förklara varför Ukraina har motstått USA:s påtryckningar att gå med på en fredsplan som gynnar Ryssland.
Ukrainas erfarenheter sedan februari 2022 har vänt upp och ner på långvariga antaganden om krigets ekonomi – från tron att storlek och industriell kapacitet är en garanti för seger till missuppfattningar om mobilisering, logistik och anpassningsförmåga.
Ryssland hade fördelar när det gällde viktiga ekonomiska faktorer. Ändå har dess autokratiska regim haft svårt att omvandla dessa styrkor till militär makt. Västvärldens stöd – inklusive kapital, teknik och underrättelseinformation – tippade balansen till Ukrainas fördel, och Ukrainas egen makroekonomiska motståndskraft och innovativa tillvägagångssätt förstärkte den effekten.
Lärdomen är tydlig. Tillsammans kan europeisk finansiering och ukrainsk uppfinningsrikedom skapa ett effektivt avskräckningsmedel mot yttre hot, även om amerikanerna drar sig tillbaka.
Större är inte starkare
Att vinna ett krig beror på förmågan att finansiera, försörja och utrusta. År 2024 ökade Moskva sina militärutgifter till uppskattningsvis 149 miljarder dollar, vilket motsvarar 7,1 procent av BNP och cirka 19 procent av de totala offentliga utgifterna, dubbelt så mycket som 2015. Däremot uppgick Ukrainas militärutgifter 2024 till 65 miljarder dollar, minst 34 procent av landets BNP – den högsta militära bördan av alla länder i världen.
Men det som Kreml planerade som en ”blixtkrig” förvandlades istället till ett utnötningskrig. För ett mindre land som Ukraina är strategin att dra sig tillbaka långsamt samtidigt som man orsakar maximal skada en genomförbar strategi. Storleken på det erövrade territoriet ger inte en fullständig bild av krigets dynamik.
För Ryssland har årtionden av statligt sponsrade monopol inom viktiga delar av ekonomin, förtryck av privata initiativ och misslyckanden med att bygga upp moderna värdekedjor gjort landet tekniskt beroende och sårbart för sanktioner. Landets förskjutning från Europa mot Kina strider mot grundläggande ekonomisk geografi och har försvagat snarare än stärkt dess strategiska position.
Befolkningsminskningen, en krympande pool av män i militär ålder och motståndet mot att gå med i armén har tvingat Kreml till dyra mobiliseringstaktiker. Staten dränerar viktiga sektorer på arbetskraft, utmattar sin polis och industriella arbetskraft och förlitar sig på monstruösa ”mänskliga våg”-taktiker på slagfältet.
I stället för en snabb erövring har Vladimir Putin lett Ryssland in i en konflikt som landet aldrig planerat för, samtidigt som ekonomin stagnerar. Ukraina har däremot stärkt sin integration med väst och omfamnat moderniseringen. Detta har gett landet tillgång till globala nätverk, innovation och fortsatt externt stöd. Medan Ukrainas BNP kollapsade med 29 procent under 2022 på grund av kriget, hade tillväxten återvänt 2023, med stöd av offentlig konsumtion och en delvis återhämtning under krigstiden.
Viktigast av allt är att ukrainarna är motiverade att kämpa för en modern demokratisk framtid, medan ryssarna saknar ett sådant enande mål.
Nyckeln till Ukrainas motståndskraft
I början av invasionen 2022 stod både Ukraina och Ryssland inför risker för finansiell instabilitet – Ryssland på grund av sanktioner och Ukraina på grund av de direkta effekterna av Putins anfallskrig. Ändå lyckades båda länderna styra sina ekonomier bort från den ekonomiska avgrunden. Detta var särskilt anmärkningsvärt för det mycket mindre Ukraina, med tanke på att kriget utspelade sig på dess territorium och dess huvudstad Kiev var utsatt för ett direkt militärt hot.
Krig handlar inte bara om en militär attack, utan också om förmågan att stå emot massiva makroekonomiska chocker, som innefattar förstörelse av infrastruktur, kollaps av exporten, förlust av intäkter, förflyttning av befolkningen, störningar på arbetsmarknaden, minskning av utländska investeringar och extrem osäkerhet.
Om Ryssland hade försökt en fullskalig invasion 2014 skulle Ukraina nästan säkert ha förlorat – inte bara för att landet saknade en tränad armé, utan också för att myndigheterna samtidigt skulle ha tvingats bekämpa en finanskris, vilket skulle ha belastat den redan begränsade förvaltningskapaciteten. Förhållandena 2014 var extremt utmanande: Ukraina stod inför en övervärderad växelkurs, minskande reserver, allvarliga finanspolitiska påfrestningar och en djup inrikespolitisk kris.
Sedan dess har Ukraina gjort stora förbättringar i den makroekonomiska förvaltningen och stärkt sin integration med väst. Reformerna som genomfördes mellan 2014 och 2022, med stöd av IMF och internationella givare, visade sig vara avgörande för att upprätthålla krigsansträngningarna genom att understödja en motståndskraftig makroekonomi och innovation.
En av de viktigaste av dessa var omvandlingen av Ukrainas centralbank (NBU). Banken genomgick en fullständig omstrukturering, med omfattande personalförändringar och avyttring av tvivelaktiga tillgångar. NBU genomförde framgångsrikt en fullfjädrad inflationsmålspolitik före kriget. Sedan februari 2022 har den hållit det finansiella systemet stabilt, säkerställt att bankerna fortsatt att fungera och hållit inflationen under kontroll.
Dessutom genomförde Ukraina omfattande finanspolitiska reformer, där digitalisering, utgiftsbegränsningar och åtgärder för ökad transparens kombinerades med insatser för att förbättra skatteuppbörden. Viktiga åtgärder var bland annat inrättandet av en elektronisk plattform för offentlig upphandling och appen DIIA, ”staten i en smartphone”. Åtgärder för att stödja företagen, såsom riktade skattelättnader, minskade trycket på företagen under de svåraste månaderna.
Dessutom inledde Ukraina länge efterlängtade energireformer genom att omstrukturera det statliga energibolaget Naftogaz. Energisubventioner hade länge belastat budgeten, samtidigt som sektorn präglades av korruption.
Ukrainas snabba övergång till det europeiska elsystemet i början av den fullskaliga invasionen var en annan avgörande faktor. Trots Rysslands invasion 2014 hade Ukrainas elnät förblivit synkroniserat med Rysslands, ett arv från sovjettiden. Landet planerade ursprungligen att koppla bort sig från Ryssland och ansluta sig till Europa 2023, men kriget påskyndade processen och en nödsynkronisering – möjliggjord av flera års planering – genomfördes i mars 2022.
Reformerna är långt ifrån fullbordade. Denna essä publiceras samtidigt som en omfattande korruptionsskandal skakar Ukraina. Medan Rysslands korruption ofta dominerar rubrikerna har även Ukraina kämpat med att stärka sina inhemska antikorruptionsinstitutioner. Ambitiösa reformer har ofta genomförts på ett ofullständigt sätt. Men det faktum att Ukrainas nationella antikorruptionsbyrå (NABU) och den specialiserade antikorruptionsåklagarmyndigheten (SAPO) nu kan ta itu med de högsta maktnivåerna är ett tecken på framsteg.
Dessa reformer hade inte varit möjliga utan en stark kultur av civilsamhällets deltagande, undersökande journalistik och allmänhetens krav på ansvarsskyldighet, vilket framgår av de stora protesterna mot försöken att begränsa NABU:s och SAPO:s oberoende.
Makroekonomisk styrning, strukturreformer och militär prestanda hänger alla samman. Ukraina har också
lyckats utnyttja innovation på ett sätt som Ryssland har haft svårt att efterlikna. Medan Rysslands större storlek och djupare resurser ger landet större skalbarhet, har Ukraina varit tvunget att anpassa sig snabbt och kreativt. Landets strategi betonar ledningskompetens och flexibla brigader, med en förstörelseinriktad strategi som syftar till att åsamka fienden större förluster – både i form av personal och materiel – än man själv lider, och därmed minska Rysslands förmåga att strida effektivt. Det är dock svårt att bedöma hur framgångsrik denna strategi är, eftersom ingen av sidorna är öppen om personella förluster och uppskattningarna varierar kraftigt.
Alla allierade är inte lika
För Ukraina har allianserna med väst varit avgörande. USA, EU och andra partner tillhandahåller avancerade vapen, underrättelser, ekonomiskt stöd och djup politisk och ekonomisk integration. Samarbetet med väst har stärkt Ukrainas modernisering och institutionella reformer.
Ryssland är däremot beroende av en mycket smalare grupp av ekonomier – främst Kina, Iran och Nordkorea – som levererar drönare, ammunition, personal, bilar och konsumtionsvaror, men till en hög politisk och ekonomisk kostnad. Dessa relationer är transaktionsbaserade, ofta asymmetriska, och gör Moskva alltmer beroende, samtidigt som de erbjuder få av de tekniska, ekonomiska eller institutionella fördelar som Ukraina får från sina västliga allierade.
Enligt Kielinstitutet har Ukraina fått över 300 miljarder euro i bistånd från mer än 40 länder. EU och dess medlemsstater har åtagit sig att ge stöd på cirka 187,3 miljarder euro.
EU:s tidiga beslut att aktivera direktivet om tillfälligt skydd visade sig vara avgörande. Genom att bevilja skydd till ukrainska flyktingar i stor skala undvek man vad som kunde ha blivit en allvarlig humanitär och social kris i hela Europa – man tog emot fördrivna ukrainare och lindrade trycket på Ukraina.
Sett ur ett bredare perspektiv spenderar Europa fortfarande mycket mindre på försvar än vad ett faktiskt krig i Europa skulle kunna kräva. År 2024 uppgick EU-medlemsstaternas försvarsutgifter till cirka 343 miljarder euro, eller cirka 1,9 procent av BNP – men de ökar, och enligt uppskattningar för 2025 kan de nå cirka 2,1 procent av BNP.
För EU som helhet har det visat sig vara mycket mer kostnadseffektivt att öka försvarsutgifterna måttligt och samtidigt stödja Ukraina än att förebyggande bygga upp stora stående militära strukturer.
Ur den synvinkeln är Ukrainas biståndsbehov – även om det är stort i förhållande till landets egen ekonomi – blygsamt i förhållande till Europas finansiella kapacitet och utgör en relativt billig försäkringspremie mot ett allvarligt säkerhetshot. Ett ”reparationslån” på upp till 210 miljarder euro, som för närvarande diskuteras, skulle i hög grad bidra till att finansiera Ukrainas försvar och Europas kollektiva säkerhet under de kommande åren.
Försvara Europa: lärdomar från Ukraina
Att återuppbygga Europas försvar – särskilt mot bakgrund av USA:s tillbakadragande – är en enorm utmaning. Detta har underfinansierats i årtionden, med en urholkad försvarsindustriell bas och en militärt kapacitet som är allvarligt otillräcklig inom kritiska områden. Viktigast av allt är att Europa nu måste utveckla underrättelsekapacitet som kan ersätta den som USA för närvarande tillhandahåller och minska Europas beroende av både amerikansk och kinesisk utrustning.
Ändå har Europa en strategisk tillgång: Ukraina självt. Med hjälp från sina partner har landet i nästan fyra år stått emot en kärnvapenbeväpnad motståndare med överlägsen personalstyrka och finansiella resurser.
Ukraina visar att modern krigföring handlar lika mycket om att upprätthålla industriell produktion och finansiering som om tillgångar på slagfältet. Avskräckning kräver ekonomisk styrka, industriell djup och långsiktig finansiell planering. Europa behöver finansiellt utrymme för en långvarig konflikt, mekanismer för att snabbt öka produktionen av ammunition, sprängämnen, elektronik och reparationskapacitet, samt långsiktiga verktyg – såsom kontrakt, garantier och förskottsköp – för att stabilisera leveranskedjorna och öka kritiska insatsvaror.
Innovation och decentralisering är strategiska fördelar som Ukraina har utnyttjat – och som Europa kan efterlikna. Ukrainas försvars ekosystem visar att snabbhet, experimenterande och distribuerat beslutsfattande kan överträffa traditionella, långsamma upphandlingssystem.
Den viktigaste lärdomen av detta för Europa är att innovation vinner krig när byråkratiska friktioner minimeras. Samtidigt som centraliserade standarder bibehålls bör Europa anpassa budgetar och inköpsbefogenheter närmare militära enheter, så att befälhavare kan skaffa det som fungerar istället för att vänta på fleråriga anbud eller fastna i tvister mellan medlemsstaterna.
Europas väg till säkerhet
I den moderna krigsekonomin spelar storleken roll – men långt mindre än vad konventionell visdom antyder. Ukraina har visat att en mindre nation med förberedelser och allierat stöd kan hålla stånd mot en mycket större angripare. Allierat stöd har varit avgörande för att främja reformer och innovation, finansiera militärt stöd och begränsa Ryssland genom sanktioner, vilket har höjt kostnaderna för dess militärindustriella komplex.
USA har redan minskat mycket av sitt praktiska engagemang. Man har tidigare minskat informationsutbytet med Ukraina, trots att detta medför minimala kostnader för Washington – USA har den nödvändiga kapaciteten, samlar in denna information ändå och Ukraina ger i gengäld värdefull information om ryska system.
I detta sammanhang är ett realistiskt mål för EU att skapa ett ”ombalanserat Nato”. När Europa och Ukraina självständigt kan avskräcka ett försvagat Ryssland skulle den säkerhetsgaranti som ingår i Natos artikel 5 inte längre utgöra alliansens primära grund. Istället skulle Nato vila på interoperabilitet, samordnad planering och delade resurser mellan sina europeiska medlemmar och Ukraina.
Ukrainas motståndskraft beror först och främst på dess makroekonomiska stabilitet och uppfinningsrikedom. För Europa visar detta att försvar inte kräver överdrivna utgifter. Hur man spenderar är lika viktigt som hur mycket. Genom att lära av Ukraina och öka produktiviteten kan Europa bygga upp en trovärdig avskräckande kraft.
🇵🇱 Den nya ekonomin av krig
Genom att upprätthålla stabilitet och införa innovationer för att stå emot Ryssland har Ukraina visat att i konflikter är storleken mindre viktig än tidigare. Europa kan dra lärdom av detta med tanke på USA:s tillbakadragande, skriver Elina Ribakova.
Ryssland förväntades besegra Ukraina inom några veckor. Nästan fyra år efter den fullskaliga invasionen har Ukraina fortfarande kvar sin position.
Trots ryska påståenden är de territoriella vinsterna begränsade. Ryssland kontrollerar cirka 19% av Ukrainas territorium, inklusive områden som ockuperades 2014. År 2025 hade Ryssland ockuperat cirka 3000 km², men de flesta vinsterna är utspridda, har ingen operativ betydelse och har uppnåtts till höga mänskliga kostnader.
Detta ligger långt ifrån den oförsonliga framstegsnarrativ som Moskva har främjat de senaste veckorna genom intensiva diplomatiska ansträngningar. Detta hjälper dock att förklara varför Ukraina motstår trycket från USA att gå med på en fredsplan som gynnar Ryssland.
Ukrainas erfarenheter sedan februari 2022 har ifrågasatt långvariga antaganden om krigsekonomi – från övertygelsen att storlek och industriell potential garanterar seger till missförstånd om mobilisering, logistik och anpassningsförmåga.
Ryssland hade övertaget i nyckelekonomiska faktorer. Men dess auktoritära regim hade svårt att omvandla dessa till militär styrka. Väststödet – inklusive kapital, teknologi och underrättelsetjänst – har vägt över till Ukrainas fördel, och Ukrainas makroekonomiska motståndskraft och innovativa tillvägagångssätt har förstärkt denna effekt.
Slutsatsen är tydlig. En kombination av europeisk finansiering och ukrainsk uppfinningsrikedom kan skapa ett effektivt avskräckande med tanke på externa hot, även om amerikanerna drar sig tillbaka.
Större betyder inte starkare
Segern i krig beror på förmågan att finansiera, förse och utrusta. År 2024 ökade Moskva sina militära utgifter till cirka 149 miljarder dollar, vilket motsvarar 7,1% av dess BNP och cirka 19% av de totala regeringsutgifterna, vilket är dubbelt så mycket som år 2015. Jämfört med detta uppgick Ukrainas militära utgifter år 2024 till 65 miljarder dollar, vilket motsvarar minst 34% av dess BNP – det högsta militära bördan bland alla länder i världen.
Men det som Kreml planerade som en ”blitzkrieg” förvandlades till en krig av utmattning. För ett mindre land som Ukraina är strategin med långsam reträtt samtidigt som man åsamkar maximala förluster realistisk. Storleken på de erövrade territorierna återspeglar inte fullt ut krigets dynamik.
För Ryssland har årtionden av regeringsstödda monopol inom nyckelområden i ekonomin, förtryck av privat initiativ och misslyckande med att bygga moderna värdekedjor gjort landet teknologiskt beroende och sårbart för sanktioner. Att vända sig bort från Europa mot Kina strider mot grundläggande principer för ekonomisk geografi och har försvagat, inte stärkt landets strategiska position.
Befolkningsminskning, en krympande pool av män i militär ålder och motvilja att gå med i armén har tvingat Kreml att använda kostsamma mobiliseringsmetoder. Staten tömmer nyckelsektorer på arbetskraft, utarmar polis- och industriresurser och förlitar sig på skräcktaktiker som ”människo-vågor” på slagfältet.
Istället för snabb erövring har Vladimir Putin fört Ryssland in i en konflikt som det aldrig planerade, och dess ekonomi har hamnat i en återvändsgränd. Ukraina har å andra sidan stärkt sin integration med Väst och omfamnat modernisering. Det har gett landet tillgång till globala nätverk, innovationer och hållbart extern stöd. Medan Ukrainas BNP sjönk med 29% år 2022 på grund av kriget, återvände tillväxten år 2023, understödd av offentlig konsumtion och en delvis ekonomisk återhämtning under kriget.
Inte alla allierade är likvärdiga
För Ukraina har allianser med Väst varit avgörande. Förenta staterna, Europeiska unionen och andra partners tillhandahåller avancerade vapen, underrättelsetjänst, ekonomiskt stöd och djup politisk och ekonomisk integration. Samarbetet med Väst har stärkt Ukrainas modernisering och institutionella reformer.
Ryssland å andra sidan förlitar sig på en mycket mindre grupp ekonomier – främst Kina, Iran och Nordkorea – som levererar drönare, ammunition, personal, fordon och konsumtionsvaror, men gör det till höga politiska och ekonomiska kostnader. Dessa relationer är transaktionella, ofta asymmetriska och leder till ökad beroende för Moskva, samtidigt som de erbjuder få teknologiska, ekonomiska eller institutionella fördelar jämfört med de västliga allierade Ukraina får.
Enligt Institutet för strategiska studier i Kiel har Ukraina fått över 300 miljarder euro i stöd från över 40 länder. EU och dess medlemsländer har bidragit med cirka 187,3 miljarder euro till stödet.
En nyckelfaktor var EU:s tidiga beslut att aktivera direktivet om tillfälligt skydd. Genom att ge skydd åt de massivt flyende ukrainska flyktingarna undvek man en allvarlig humanitär och social kris i hela Europa genom att ta emot de fördrivna ukrainarna och lindra trycket på Ukraina.
Ur ett bredare perspektiv spenderar Europa fortfarande betydligt mindre på försvar än vad en verklig krigssituation i Europa skulle kräva. År 2024 uppgick medlemsstaternas försvarsutgifter inom EU till cirka 343 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 1,9% av BNP – även om beloppet ökar och uppskattningar för år 2025 antyder att det kan nå cirka 2,1% av BNP.
För hela EU visade sig en liten ökning av försvarsutgifterna samtidigt som man stödde Ukraina vara mycket mer lönsam än att förebyggande bygga upp stora permanenta militära strukturer.
Ur Ukrainas perspektiv är behoven av stöd – även om de är stora i förhållande till dess egen ekonomi – små i förhållande till Europas finansiella möjligheter och utgör en relativt billig försäkringspremie mot allvarliga säkerhetshot. Den diskuterade ”reparationslånet” på upp till 210 miljarder euro skulle betydligt bidra till att finansiera Ukrainas försvar och Europas kollektiva säkerhet under de kommande åren.
Viktigast av allt är att ukrainarna är motiverade att kämpa för en modern, demokratisk framtid, medan ryssarna saknar en sådan samlad målsättning.
Nyckeln till Ukrainas motståndskraft
I de första dagarna av invasionen år 2022 stod både Ukraina och Ryssland inför risken för finansiell instabilitet – Ryssland på grund av sanktioner och Ukraina på grund av de direkta effekterna av Putins aggressiva krig. Ändå lyckades båda länderna skydda sina ekonomier från kollaps. Det var särskilt anmärkningsvärt för det betydligt mindre Ukraina, med tanke på att kriget ägde rum på dess territorium och huvudstaden Kiev var direkt hotad militärt.
Kriget handlar inte bara om väpnat angrepp, utan också om förmågan att överleva enorma makroekonomiska chocker, relaterade till förstörelse av infrastruktur, exportkollaps, inkomstbortfall, befolkningsfördrivning, arbetsmarknadsstörningar, minskade utländska investeringar och extrem osäkerhet.
Om Ryssland hade försökt med en fullskalig invasion år 2014 hade Ukraina nästan säkert förlorat – inte bara för att man inte hade en tränad armé, utan också för att myndigheterna samtidigt skulle ha behövt hantera en finansiell kris, vilket skulle ha ytterligare begränsat deras redan begränsade handlingsutrymme. Förhållandena år 2014 var extremt svåra: Ukraina brottades med en övervärderad valutakurs, uttömda reserver, allvarliga fiskalpressar och en djup politisk kris i landet.
Sedan dess har Ukraina gjort betydande framsteg inom makroekonomisk förvaltning och stärkt sin integration med Väst. Reformerna som genomfördes mellan 2014 och 2022, stödda av IMF och internationella donatorer, har varit avgörande för att upprätthålla krigsansträngningarna, eftersom de utgjorde grunden för en motståndskraftig makroekonomi och innovation.
En av de viktigaste var omvandlingen av Ukrainas nationalbank (NBU). Banken genomgick en fullständig omstrukturering, vilket innebar betydande förändringar av personal och avyttring av tvivelaktiga tillgångar. Innan kriget hade NBU framgångsrikt implementerat ett fullvärdigt inflationsmålsystem. Sedan februari 2022 har den upprätthållit stabiliteten i det finansiella systemet, säkerställt bankernas kontinuitet och kontrollerat inflationen.
Dessutom har Ukraina genomfört omfattande skatte- och reformåtgärder som kombinerar digitalisering, begränsning av utgifter och åtgärder för att öka transparensen med åtgärder för att förbättra skatteindrivningen. Nyckelåtgärderna inkluderade skapandet av en elektronisk plattform för offentlig upphandling och applikationen DIIA ”staten i en smartphone”. Stödåtgärder för företag, såsom riktade skattelättnader, lindrade trycket på företagen under de svåraste månaderna.
Dessutom har Ukraina påbörjat efterlängtade energireformer genom att omstrukturera det statliga energiföretaget Naftogaz. Energisubventioner har länge belastat budgeten och sektorn har varit full av korruption.
En annan nyckelfaktor var Ukrainas snabba övergång till det europeiska elsystemet i början av den fullskaliga invasionen. Trots Rysslands invasion 2014 förblev Ukrainas elnät synkroniserat med Ryssland, vilket var ett arv från sovjettiden. Landet planerade ursprungligen att koppla loss sig från Ryssland och ansluta sig till Europa år 2023, men kriget påskyndade denna process och i mars 2022 lyckades man uppnå en nödsynkronisering, vilket var möjligt tack vare långsiktiga planer.
Reformerna är långt ifrån avslutade. Denna essä publiceras i en tid då Ukraina skakas av en enorm korruptionsskandal. Även om korruptionen i Ryssland ofta dominerar rubrikerna, brottas även Ukraina med problem relaterade till att stärka nationella antikorruptionsinstitutioner. Ambitiösa reformer har ofta genomförts på ett bristfälligt sätt. Men det faktum att Ukrainas Nationella Antikorruptionsbyrå (NABU) och Specialiserade Antikorruptionsåklagarmyndigheten (SAPO) nu kan utreda högsta maktnivåer är ett tecken på framsteg.
Dessa reformer skulle inte ha varit möjliga utan en stark kultur av civilsamhällets deltagande, undersökande journalistik och allmänhetens krav på ansvarsskyldighet, vilket tydligt framgår av de stora protesterna mot försöken att begränsa NABU:s och SAPO:s oberoende.
Makroekonomisk förvaltning, strukturella reformer och militära framgångar är sammanlänkade. Ukraina har också lyckats använda innovationer på ett sätt som Ryssland har svårt att replikera. Medan Rysslands större storlek och rikare resurser ger landet större skalbarhet, har Ukraina snabbt och kreativt anpassat sig till situationen. Dess tillvägagångssätt fokuserar på ledarskapsfärdigheter och smidiga team, genom att använda en strategi som syftar till att åsamka fienden större förluster – både i människor och utrustning – än man själv lider, vilket minskar Rysslands förmåga att effektivt strida. Bedömningen av framgången med denna strategi är emellertid svår eftersom ingen av parterna offentliggör information om personförluster och uppskattningarna varierar kraftigt.
Försvar av Europa: lärdomar från Ukraina
Återuppbyggnaden av Europas försvar – särskilt med tanke på USA:s tillbakadragande – utgör en enorm utmaning. Under decennier har området varit underfinansierat, vilket har lett till försvagning av den industriella försvarsbasen och allvarliga brister i viktiga militära kapaciteter. Framför allt måste Europa nu utveckla underrättelsekapaciteter som kan ersätta dem som för närvarande tillhandahålls av USA och minska sin beroende av både amerikansk och kinesisk utrustning.
Europa har emellertid en strategisk tillgång: Ukraina självt. Med hjälp av sina partners har landet i nästan fyra år stått emot en motståndare med kärnvapen och överlägsenhet när det gäller arbetskraft och ekonomiska resurser.
Ukraina visar att modern krigföring handlar lika mycket om att upprätthålla industriproduktion och finansiering som om stridsresurser. Avskräckande kräver ekonomisk styrka, industriell potential och långsiktig skatteplanering. Europa behöver fiskalt utrymme för att hantera en förlängd konflikt, mekanismer för att snabbt öka produktionen av ammunition, sprängämnen, elektronik och reparationskapacitet samt långsiktiga verktyg – såsom avtal, garantier och förhandsköp – för att stabilisera leveranskedjor och öka omfattningen av nyckelinvesteringar.
Innovation och decentralisering är strategiska fördelar som Ukraina har utnyttjat och som Europa kan replikera. Ukrainas försvarsekosystem visar att snabbhet, experiment och decentraliserat beslutsfattande kan överträffa traditionella, långsamma system för offentlig upphandling.
Den främsta lärdomen för Europa är att innovation vinner krig när byråkratiska hinder minimeras. Genom att behålla centraliserade standarder bör Europa anpassa budgetar och inköpsbehörigheter till de militära enheternas behov, vilket möjliggör för befälhavare att skaffa det som fungerar istället för att vänta på långvariga upphandlingar eller fastna i tvister mellan medlemsländer.
Vägen till Europas säkerhet
I den moderna krigföringens ekonomi är storleken viktig – men mycket mindre än vad konventionell visdom föreslår. Ukraina har visat att med förberedelser och stöd från allierade kan ett mindre land stoppa en betydligt större aggressor. Allierat stöd har varit avgörande för att stödja reformer och innovation, finansiera militärt stöd och begränsa Ryssland genom sanktioner som har ökat kostnaderna för dess militärindustriella komplex.
USA har redan kraftigt minskat sitt praktiska engagemang. Tidigare har de begränsat utbytet av underrättelseinformation med Ukraina, trots att detta hade minimala kostnader för Washington – USA har de nödvändiga kapaciteterna och samlar in informationen oberoende, medan Ukraina i gengäld tillhandahåller värdefull information om ryska system.
I denna realistiska kontext är ett realistiskt mål för EU att skapa en ”balanserad NATO”. När Europa och Ukraina kan motstå en försvagad Ryssland på egen hand kommer den säkerhetsgaranti som USA erbjuder enligt artikel 5 i NATO inte längre utgöra grundvalen för alliansen. Istället kommer NATO att bygga på interoperabilitet, samordnad planering och gemensamma kapaciteter hos sina europeiska medlemmar och Ukraina.
Ukrainas motstånd beror främst på dess makroekonomiska stabilitet och uppfinningsrikedom. För Europa innebär detta att försvaret inte kräver överdrivna kostnader. Hur pengarna spenderas är lika viktigt som deras storlek. Genom att dra lärdom av Ukrainas erfarenheter och öka produktiviteten kan Europa bygga en trovärdig avskräckande faktor.
👍sajten översätter polska!
Ah, intressant.
Min instruktion (om man skriver på den svenska sida) för översättningarna till den engelska sidan är ungefär så här:
Översätt texten från svenska till engelska, om delar av texten redan är på engelska lämna den oförändrad (för att originalet ska behållas).
Sen samma sak fast åt andra hållet om man skriver på den engelska sidan.
Jag nämner ju inget om andra språk, så den försöker alltså översätta till rätt målspråk även om det inte är på engelska.
Sen har jag märkt att den kan vara lite lynnig och göra som den vill i bland. Skulle inte förvåna mig om den i bland översätter andra språk och i bland inte.
Blir inget eldupphör eller vad tror ni?
Nu börjar vi resan mot våldsamt krig.
Trumps fusk-fred har dött ut ser det ut som.
Jag tror ändå att det blir någon form av eldupphör under 2026.
Iom senaste från Zelensky om val och landavträdelse kastar han bollen tillbaks till Trump & Putin. Tror inte Putin backar så länge han har Trump på kroken, så det blir nog inget eldupphör än.
Oljeplattformen är spännande – nytt mål
Bra poster MXT 👍
Tack, tack!
Låter tråkigt om de ska behöva ge upp landområden, men jag gissar (eller hoppas) att det kanske är planerat så att man gett efter lite, men inte så mycket att Ryssland kommer att gå med på det, bara för att visa att man visst kan kompromissa.
”Ett förslag om territoriella eftergifter från Ukrainas sida har skickats till Donald Trump, uppger Tysklands förbundskansler Friedrich Merz, rapporterar AFP.Förslaget skickades under onsdagen.– Det handlar främst om frågan om vilka territoriella eftergifter Ukraina är berett att göra, säger Merz.Vilka territoriella eftergifter det rör sig om är oklart. I det första fredsförslaget på 28 punkter ingick krav på att Donbasregionen och Krymhalvön skulle överges.Det första fredsförslaget har sedan dess reviderats, men USA ska enligt uppgifter till Politico vara fast beslutet att Ukraina måste överlämna hela kontrollen över Donbas.”
https://omni.se/a/M7gJ3K
Vi får se, hoppas Europa inte spelar för gallerierna här då blir jag upprörd
Ja, man är lite nervös över att det här ska sluta helt galet, med att Ukraina får ge upp alldeles för mycket medan Ryssland får i stort sett som de vill.
Hänger ju helt på Europa nu och fegar vi och inte är beredda att göra vad som krävs kommer Ukraina att tvingas till ett förnedrande nederlag.
Fast det är förstås i grund och botten helt och hållet USAs fel som ställt sig på Rysslands sida.
Om USA fortsatt skicka 30-60 miljarder USD/år i vapenstöd så hade situationen troligen sett helt annorlunda ut. Nu är det inte bara frågan om uteblivna vapenförsändelser utan också den press som USA sätter på Ukraina (och Europa).
Zelensky testar både Trump och Putin. Presidentval ok, om valet kan övervakas av allierade styrkor. Landavträdelse ok, men Ukraina väljer vad, inte Ryssland.
Tror inte någon av dom nappar.
Offra Krim, behåll resten.
Nej 🙅 ! Ryssarna bedriver drönarsafari i Kherson, över floden Dnepr. Behövs minst ett Kherts sund utan bro till Ryssland.
Vi behöver gå i krig med Ryssland inte belöna dom.
Belönar vi dom hamnar vi säkert i krig.
Ovan text 205 – rätt mycket ligger hos den ukrainske soldaten.
och den stora frågan är om resten av europas soldater skulle acceptera samma
Artikeln lyser med sin frånvaro av denna aspekt, den mänskliga, ukrainska folkets vilja att försvara sig, betydligt bättre fångat av Peter Kadhammar i AB häromdagen.
Vad gäller rörande utvecklingen kring vem som har drönarövertag. Jag vet att det har skiftat. Under hösten har det pratats en del om att ryssarna har tagit tillbaka övertaget genom bättre utbildning och bra kinesisk teknik. Häromdagen skrev Greggen att Ukraina hade ett tydlig övertag på drönarsidan.
Jag inser att det är mer komplicerat än att en sida har övertag; det finns många typer av drönare och många typer av drönarkrigföring och olika fronter. Men vore intressant att höra om någon har mer initierade tankar.
UA har lärt sig strida i drönarmättad miljö – det är baske mig världsledande och skälet är att Kinas digitala slagfält är bäst mot fasta mål – när det är små rörliga mål mindre bra.
sen snurrar hjulet hela tiden och de små AI interceptors är på gång och har väl kommit lite
Tack för svar.
Det här med Kinas digitala slagfält har jag nog bara sett dig skriva om. Är det en stark killgissning baserat på att mycket av hårdvaran kommer därifrån, eller finns några tydliga datapunkter som stöder direkt kinesisk inblandning?
Mer om Kupiansk.
”Hey Mr.P, Ukrainian forces are mopping-up in Kupiansk!”
https://bsky.app/profile/freefran.bsky.social/post/3m7ony26i6c2w
”The Armed Forces of Ukraine have encircled the Russians in Kupiansk, — insiders Meanwhile, DeepState reports Russian advances in Sloviansk and Pokrovsk. ZSU Insider Tg”
https://bsky.app/profile/sanmarcos.bsky.social/post/3m7ns3a4kxk2d
Mycket snyggt av UA däruppe 👍👍👍👍👍💥💥
Så otroligt tramsigt! Calibri är alltså för woke?
Dessutom klagar man på att bytet till Calibri kostade pengar, och ändå vill man plöja ner ännu mer pengar på att byta tillbaka?
Det måste vara något allvarligt fel på dem.
”USA:s diplomatiska korrespondens ska ske med typsnittet Times New Roman. Det slår utrikesminister Marco Rubio fast i ett direktiv till amerikanska ambassader och konsulat.
År 2023 fattade Bidenadministrationen beslut om att byta från Times New Roman till Calibri. Bytet skedde för att underlätta för personer som har svårt att läsa, exempelvis dyslektiker. Calibri anses lättare att läsa eftersom det saknar seriffer och har större mellanrum mellan bokstäverna.
Rubio skriver att bytet inte har underlättat läsningen för någon utan bara kostat pengar. Han tycker att det är ett exempel på Bidenregeringens DEI-agenda. DEI står för ”diversity, equity, inclusion”, alltså mångfald, jämlikhet och inkludering.”
https://omni.se/typsnitt-senaste-offret-i-trumps-krig-mot-mangfalden/a/Gx1KE9
Helt plötsligt använde alla bara Calibri 11 så jag bytte också till det.
Arial eller Times Roman 12 no more
Arial i vissa sammanhang, Calibri i de flesta. Times Roman har inget rimligt användningsområde längre.
Det är annars en fantastisk politisk uppfinning att kunna motivera vad som helst med att status quo är woke och orsakat av DEI. Polaris är woke, vi behöver mer kol i atmosfären. Månen är woke, den måste monteras ner. Och så vidare.
Tror nog bara att det är pga att det var under Bidens regering som det byttes typsnitt, tror inte det beslutet kommit från Rubio utan från Trump/Vance. Undrar om Rubio ligger och har samvetskval på nätterna, han är ju den enda som ibland har visat exempel på egen tankeverksamhet i Trumps regering.
Times New roman är ju kanske snyggt, men lite gammalmodigt, det körde vi med i rapporterna vi gjorde i skolan på början av 90-talet
Klart att det beror på att Biden bytte.
Förvånad att inte Trump krävt att de ska ta fram ett speciellt ”Trump Emperor” typsnitt.
Inget fel egentligen på Times men blev väl lite uttjatat och känns gammalt.
Var väl standard i webbläsarna också på den tiden det inte gick att påverka designen speciellt mycket. Var ganska svårläst på den tiden på de små skärmar och den låga upplösningen som användes då.
Stenhård äldre Ukrainare!
”Bastards, get out!” — a resident of Kupiansk drives Russian occupiers out of the entrance of his apartment building.”
https://bsky.app/profile/wartranslated.bsky.social/post/3m7naasdnt227
✊✊💥💥
”❗️🇺🇦Ukrainian military personnel from the 45th Artillery Brigade destroyed a 🇰🇵North Korean 107-mm MLRS ”TYPE 75″ in the Eastern direction.”
https://bsky.app/profile/militarynewsua.bsky.social/post/3m7plxea3v226
Bemannad av NK right?
Såg inga soldater på filmen, men nordkoreanerna är väl ganska kortväxta så de syntes kanske inte?
”Perpetually sun-kissed Dmitry Medvedev announced that in 2025, Russia recruited more than 400,000 men into the Ukrainian meat grinder on contract – slightly fewer than last year, but enough to illustrate the scale of the ongoing mass disposal. Across several regions, enhanced incentives remain in place for those willing to sign the death contract. In some areas, a fighter’s annual pay now exceeds 6 million rubles (about $75,000) – essentially six to ten years of an ordinary civilian salary handed out in a single year.”
https://bsky.app/profile/wartranslated.bsky.social/post/3m7pmvpxz7s24
”Trump team weighs forming 5-nation group with Russia to replace G7 — Politico
An official who worked in the White House during Trump’s first administration noted that the idea of creating a Core 5, or C5, alliance involving the US, China, India, Japan, and Russia is no longer considered particularly shocking.”
https://newsukraine.rbc.ua/news/trump-team-weighs-forming-5-nation-group-1765448733.html
En klubb för losers 🤣🤣
Dom är ju dumma på riktigt. Hur skulle det fungera tror de? Indien och Kina är inte riktigt glada i varandra, Japan är inte direkt Kina fans heller, och Ryssland gör inte affärer om det inte innebär att de kan utnyttja de de gör affärer med. Inledande mötet skulle sluta med blodutgjutelse.
”❗️The crew of a Leopard 2A4 tank from the 🇺🇦155th Mechanized Brigade is operating in the Pokrovsk direction.”
https://bsky.app/profile/militarynewsua.bsky.social/post/3m7pkzr5fgk2r
”❗️Russians claim that 🇺🇦Ukrainian forces have started installing small IR (infrared) spotlights on ground and aerial drones in order to blind 🇷🇺Russian FPV drones.”
https://bsky.app/profile/militarynewsua.bsky.social/post/3m7pnedz5rk26
Är det inte lika bra att klämma till med sanktionspaket 20-100 på en gång?
”EU’s 20th package of sanctions to target Russian nuclear power, oil, and steel — EU Observer”
https://newsukraine.rbc.ua/news/eu-s-20th-package-of-sanctions-to-target-1765456729.html
”Russian agents are active in Moldova’s Transnistria, training for sabotage and launching drone production. Ukrainian intel says the goal is to destabilize the region and threaten Odesa — just 80 km from Tiraspol.”
https://bsky.app/profile/euromaidanpress.bsky.social/post/3m7pu3ileoq2x
https://euromaidanpress.com/2025/12/11/russia-eyes-moldovas-transnistria-as-new-threat-axis-toward-odesa-says-ukrainian-intelligence/
https://www.facebook.com/share/p/1Bgn9D3sx4/?mibextid=wwXIfr
11.12.2025 uppdatering som idag fokuserar på Trumps eventuella attack mot Venezuela. Så vad har de amerikanska väpnade styrkorna lärt sig av kriget i Ukraina och konflikten i Gaza? Man kan också fråga sig hur mycket erfarenheten de har fått i Ukraina kan omvandlas till USD? Som det verkar nu skryter Trump-administrationen om hur de har hjälpt ett Ukraina som är extremt otacksamt, men de glömmer bort erfarenheterna de har fått genom enorma mängder ukrainskt blod. Så låt oss titta på Trumps Venezuelaproblem i form av Greggs Ukraina-brev.
Greggs Ukraina-brev
Hur krigen i Ukraina och Israel förändrar USA:s strategi i Venezuela
— Varför framtida konflikter kommer att vinnas av dem som behärskar obemannade system, inte massiva invasionsarméer
Under de senaste två åren har vi sett krigföringen förändras mer än under något annat årtionde sedan andra världskriget. Frontlinjerna i Ukraina, liksom Israels teknologiska svar på asymmetriska hot, har tydligt visat en sak med brutal klarhet:
Okonventionella, obemannade system har förändrat balansen i modern krigföring.
Ukrainas förmåga att använda billiga, snabbförflyttande drönare för att slå ut ryska flygbaser hundratals kilometer bort — ofta från civilutrustade fordon — har krossat traditionella doktriner inom luftförsvar och militär dominans.
Israels precisionsattacker med manipulerade sidokanaler visar att modern krigföring inte längre handlar om stora, tunga vapensystem – utan om penetration, data och psykologisk effekt.
Det är mot denna bakgrund vi bör tolka USA:s alltmer synliga militära förberedelser utanför Venezuelas kust.
Det finns många indikationer på att Washington förbereder militära påtryckningar för att påverka Venezuelas politiska utveckling. Men frågan är vilken typ av krig USA förbereder sig för – och vilken typ av krig som är möjligt i den nya eran av obemannad dominans.
USA:s dilemma: regimbyte utan invasion
Det finns starka indikationer på att USA:s mål är att skapa de politiska förutsättningarna för en regeringsförändring i Caracas, men utan att genomföra en fullskalig invasion. Det finns rationella skäl till detta:
• Venezuelas styrkor har antagligen anpassat sina försvar baserat på ryska erfarenheter i Ukraina.
• Landet har tillgång till billiga drönare och ryskt stöd.
• USA riskerar högre förluster än vad den amerikanska allmänheten kan tolerera.
• Ett markkrig skulle binda resurser som för närvarande behövs i Indo-stilla havet och Europa.
Precis som på Pokrovsk-fronten ser vi här hur mindre, smartare styrkor kan uppnå effekter som tidigare krävde divisioner.
Den ukrainska modellen: underrättelser, störningar och precision
Mycket av det som Ukraina gör dagligen kan direkt översättas till en möjlig amerikansk strategi i Venezuela:
1. Informationsdominans
USA kan bygga ett ukrainskinspirerat övervakningsnätverk av HALE-dronar, små UAS och markbaserade UGV:er för att kartlägga Caracas och oljeregionerna i detalj.
2. Flerstegad elektronisk krigsföring
Precis som Ukraina bländar ryska luftförsvar med EW-system kan USA neutralisera Venezuelas S-300VM och Buk-M2E-system utan att fysiskt förstöra dem.
3. Kaskadattacker med billiga drönare
Ukraina har visat hur 300–500 samtidiga drönare kan överväldiga ett helt luftförsvarssystem. Samma strategi kan användas för att kapa Venezuelas kommendecentraler.
4. UGV som ett långsiktigt påtryckningsmedel
I Ukraina har markrobotar blivit allt viktigare. I Venezuela skulle UGV:er föra små UAS djupt in i landet, slå mot mål som kraftverk, mobilmaster och propagandacentra—utan att skada civila.
5. Precis taktisk eskalering – och de-eskalerings
Ukraina har utvecklat förmågan att öka trycket på ryska mål och sedan snabbt backa för att kontrollera den psykologiska berättelsen. USA kan använda samma logik för att pressa Maduro utan att överskrida tröskeln till ett fullskaligt krig.
Varför detta är viktigt för Ukrainas framtid
Vad som är intressant – och vad som oroar oss direkt – är att Ukraina nu fungerar som det globala testområdet för militära doktriner på 2020-talet.
Allt från:
• drönarsvärmar
• elektronisk krigsföring
• långdistansattacker på 1000+ km
• frontlinjeanslutna sensorsystem
• UGV-system vid stabiliseringspunkter
• realtidsartillerikorrigering…
har skapats, förbättrats och dokumenterats i Ukraina.
När USA nu överväger sin strategi gentemot Venezuela är det inte inspirerat av Irak 2003 eller Panama 1989 – utan av:
Pokrovsk, Myrnohrad, Kupjansk och Avdijivka 2023–2025.
Israels cyber- och signaloperationer 2023–2024.
Detta innebär att Ukrainas innovationskapacitet – ofta tvingad av brist på resurser – nu formar USA:s globala säkerhetspolitik.
Det är en erkännande av Ukrainas ledande roll inom militär innovation.
Slutsats: Drönarkrigföring är nu den centrala militära doktrinen i världen
USA har två val i Venezuela:
1. Konventionell invasion – dyr, riskfylld, politiskt explosiv.
2. Obemannad dominans – billigare, snabbare, nästan ingen risk för egna förluster.
Allt tyder på att det senare är vägen som övervägs i Washington, och den vägen har sin födelseplats på slagfälten i Ukraina.
För Ukraina innebär detta:
• att våra innovationer nu formar global strategi,
• att drönar- och EW-ekosystemet bör betraktas som en exportindustri efter kriget,
• att vår militära förmåga också är central för framtida NATO-doktriner,
• och att kriget i Ukraina driver en global förändring i hur supermakter hanterar konflikter.
Det finns något djupt symboliskt med detta:
Ett land som har tvingats försvara sig med kreativitet och teknisk uppfinningsrikedom har blivit världens lärare i modern krigföring!!!!!!!
👍
Låter som att belgarna börjar mjukna!
”Förr eller senare kommer de frysta ryska tillgångarna i Europa behöva användas för att stötta Ukraina, säger Belgiens vice premiärminister Vincent Van Peteghem enligt Reuters. Nästa vecka ska EU rösta om förslaget att använda pengarna för att stötta Ukraina, något som Belgien varit tveksamt till. En stor del av pengarna finns i Belgien, vilket har fått flera belgiska politiker att motsätta sig förslaget. Van Peteghem säger att det fortfarande råder oro i landet, men håller med om att pengarna måste användas. – Ryssland måste betala för kriget, säger han. ”
https://omni.se/a/q6nxyO
Lite kognitiv dissonans sett till Trumps tystande av Japans utrikesministerium i samband med Japans verbala konflikt med Kina.
🇯🇵🇺🇸❌🇷🇺🇨🇳 BREAKING – Amerikanska B-52 strategiska bombplan genomförde gemensamma flygningar med japanska F-35 och F-15 över Japanska havet, en styrkedemonstration som svar på nyliga kinesiska och ryska intrång.
➡️ Japans försvarsdepartement uppgav att övningen underströk båda nationernas åtagande att motstå alla försök att med våld ändra den regionala status quo.
Se de senaste uppdateringarna med oss: @visionergeo
🎥video
https://x.com/coxoxoffoxoffic/status/1999143664665219401?s=46
Kanske någon general som får sparken efter det där? 😃