{"id":11406,"date":"2026-10-23T12:00:00","date_gmt":"2026-10-23T10:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/johanno1.se\/?post_type=exmediatt&p=11406"},"modified":"2026-10-26T17:55:21","modified_gmt":"2026-10-26T16:55:21","slug":"atacms-robotens-hemligheter-hela-sanningen-om-anfall-pa-300-km-mot-ryssarna-och-nya-modifieringar-petro-chernik","status":"publish","type":"exmediatt","link":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/atacms-robotens-hemligheter-hela-sanningen-om-anfall-pa-300-km-mot-ryssarna-och-nya-modifieringar-petro-chernik\/","title":{"rendered":"ATACMS-ROBOTENS HEMLIGHETER: Hela sanningen om anfall p\u00e5 300 km mot ryssarna och nya modifieringar! Petro Chernik"},"content":{"rendered":"
\n
\n

Talare 1<\/p>\n

En raket 950 stridselement<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

inuti. Nedslagsomr\u00e5det \u00e4r som 4 fotbollsplaner. Vad \u00e4r ATACMS och varf\u00f6r var USA s\u00e5 r\u00e4dda f\u00f6r att \u00f6verl\u00e4mna dem till oss? MGM-140 ATACMS. Detta \u00e4r amerikansk ballistik som Ukraina v\u00e4ntade 17 m\u00e5nader p\u00e5. Biden sa direkt till journalister att han inte skulle tillhandah\u00e5lla raketer som kan sl\u00e5 mot Ryssland. Men redan en m\u00e5nad senare anl\u00e4nder de f\u00f6rsta HIMARS till Ukraina. HIMARS \u00e4r en lastbil med en avfyringsram, vilket inneb\u00e4r att allt avg\u00f6rs av vad man laddar i den. Amerikanerna begr\u00e4nsade sig till GMLRS-raketer med en r\u00e4ckvidd p\u00e5 70-80 km. Men tekniskt sett kunde HIMARS \u00e4ven avfyra ATACMS \u2013 ballistik med en r\u00e4ckvidd p\u00e5 300 km.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Detta \u00e4r i sj\u00e4lva verket ett mycket seri\u00f6st vapensystem. Det \u00e4r ballistik, det \u00e4r ett operativt-taktiskt robotsystem. Och man b\u00f6r i sj\u00e4lva verket utg\u00e5 fr\u00e5n sj\u00e4lva namnet ATACMS. Om man avkodar det p\u00e5 engelska, och amerikanerna \u00e4lskar att f\u00f6rkorta, s\u00e5 \u00e4r det ett arm\u00e9-robotsystem. S\u00e5 \u00e4r det korrekt. Ett mycket anv\u00e4ndbart och mycket effektivt vapen. Men l\u00e5t oss i sj\u00e4lva verket dela upp det i n\u00e5gra delar och naturligtvis b\u00f6rja med att titta p\u00e5 dess robotar och dess korta historia.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Varf\u00f6r beh\u00f6vde amerikanerna \u00f6verhuvudtaget denna raket? Vi m\u00e5ste f\u00f6rflytta oss till Europa under kalla krigets tid. Mitt i Tyskland gick j\u00e4rnrid\u00e5n. P\u00e5 ena sidan Nato-arm\u00e9er, p\u00e5 den andra Sovjetunionen och dess satellitstater. V\u00e4sts st\u00f6rsta problem var stridsvagnarna. Enligt amerikanska analytiker hade \u00f6stblocket n\u00e4stan tre g\u00e5nger s\u00e5 m\u00e5nga i b\u00f6rjan av 80-talet. Den sovjetiska generalstabens plan var enkel \u2013 att attackera i v\u00e5gor. Den f\u00f6rsta v\u00e5gen av stridsvagnar bryter igenom f\u00f6rsvaret, och strax efter, hundratals kilometer bakom, kommer den andra v\u00e5gen \u2013 utvilad, full med br\u00e4nsle och ammunition. Nato skulle i teorin kunna st\u00e5 emot den f\u00f6rsta v\u00e5gen, men den andra skulle kunna utpl\u00e5na dem. Hur stoppar man denna v\u00e5g? Den andra. P\u00e5 den tiden fanns det bara ett svar \u2013 k\u00e4rnvapen. I USA:s arm\u00e9 fanns raketen Lance f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l. Dess fr\u00e4msta syfte var en k\u00e4rnvapenspets. Men det skulle inneb\u00e4ra en k\u00e4rnvapenexplosion mitt i Europa, p\u00e5 allierades territorium. D\u00e4rf\u00f6r startade USA:s myndighet f\u00f6r avancerad forskning och utveckling, DARPA, i slutet av 70-talet programmet Assault Breaker \u2013 bokstavligen "den som bryter anfallet". Uppgiften var att hitta ett s\u00e4tt att sl\u00e5 mot stridsvagnskolonner djupt i fiendens rygg utan att anv\u00e4nda k\u00e4rnvapen. En l\u00e5ngdistansraket som sprider ut hundratals sm\u00e5 stridselement \u00f6ver m\u00e5let ist\u00e4llet f\u00f6r en enda k\u00e4rnvapenexplosion. J\u00e4rnregn. Sj\u00e4lva programmet visade sig vara mycket dyrt och lades ner 1982. Men id\u00e9n \u00f6verlevde och f\u00f6rdes \u00f6ver till en ny arm\u00e9raket. Det \u00e4r ATACMS. Och ytterligare en detalj som 40 \u00e5r senare skulle visa sig vara mycket viktig f\u00f6r oss. \u00c5r 1984 f\u00f6rbj\u00f6d USA:s kongress uttryckligen utvecklingen av en k\u00e4rnvapenspets f\u00f6r den. ATACMS \u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan ett konventionellt vapen. Annars hade det inte ens varit tal om att \u00f6verl\u00e4mna den till Ukraina.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Denna raket utvecklades av f\u00f6retaget Lockheed Martin. I slutet av 80-talet togs den i full drift. Och sitt f\u00f6rsta eldprov fick den under den s\u00e5 kallade Operation Desert Storm. Vi p\u00e5minner om att detta \u00e4r kriget i Persiska viken, som p\u00e5gick fr\u00e5n augusti 90 till januari-februari 91. Det var just under den avslutande delen som den anv\u00e4ndes. Den presterade mycket bra.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

\u00d6knenstormen 1991. USA:s arm\u00e9s 7:e k\u00e5r avfyrar 32 Atacams-robotar. Totalt 32 under hela kriget. Det f\u00f6rsta m\u00e5let i Atacams historia var varken en stridsvagn eller ett h\u00f6gkvarter. Det var ett irakiskt luftv\u00e4rnsrobotsystem E-75 av sovjetisk tillverkning. Av tio uppdrag mot luftv\u00e4rnet f\u00f6rst\u00f6rdes sex m\u00e5l helt. D\u00e4refter positioner f\u00f6r MLRS, avfyringsplattor f\u00f6r ballistiska robotar, br\u00e4nsledep\u00e5er, broar. Kom ih\u00e5g den h\u00e4r listan. Sovjetiskt luftv\u00e4rn, flygplatser, br\u00e4nsle, logistik. F\u00f6r 32 \u00e5r senare i Ukraina kommer den att upprepas n\u00e4stan ordagrant.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Det finns flera modifieringar. Totalt sex. F\u00f6r oss \u00e4r de mest anv\u00e4ndbara modifieringarna de med klustervapen. Vad \u00e4r ett klustervapen? Det sitter i raketens spets. D\u00e4r finns koncentrerade, mycket intressanta submunitioner som kallas M-74. Vad \u00e4r M-74? Det \u00e4r som en liten tennisboll, fylld med upp till en halv kilo av dessa h\u00f6genergiska spr\u00e4ng\u00e4mnen. Urs\u00e4kta tautologin. Det finns tv\u00e5 huvudmodifieringar. En p\u00e5 300 kilometer, och den kan ha upp till 300 subelement. Och en p\u00e5 165 kilometer, h\u00e4r kan det vara 950 kilometer. Hur fungerar sj\u00e4lva ATACMS-raketen n\u00e4r den \u00e4r i anfallsfasen? Det \u00e4r faktiskt en mycket snabb raket. Den kan r\u00f6ra sig med en hastighet p\u00e5 omkring 5 400 kilometer i timmen och stiger h\u00f6gt upp i atmosf\u00e4ren, upp till cirka 50 kilometer. Och n\u00e4r den n\u00e5r m\u00e5let \u00f6ppnas dessa kulor, dessa bollar, p\u00e5 en h\u00f6jd av 300\u2013500 meter, plus minus, beroende p\u00e5 exakt hur m\u00e5ls\u00f6kningssystemet fungerar. Och l\u00e5t oss s\u00e4ga att dessa bollar kan t\u00e4cka ett anfallsomr\u00e5de med en radie p\u00e5 upp till 200 meter. Det \u00e4r otroligt mycket och otroligt v\u00e4rdefullt. Varf\u00f6r \u00e4r det v\u00e4rdefullt och mycket anv\u00e4ndbart? F\u00f6r att man kan f\u00f6rinta det som kallas logistik. Gl\u00f6m inte att ryssarna transporterar 90 % av allt som de fraktar till stridszonen med t\u00e5g. Det \u00e4r ett utm\u00e4rkt vapen just i den bem\u00e4rkelsen. Jag n\u00e4mnde den store amerikanske sexstj\u00e4rnige \u2013 f\u00f6r \u00f6vrig den ende generalen i deras historia som fick det, John Pershing, han som f\u00f6rde bef\u00e4let \u00f6ver USA:s arm\u00e9 p\u00e5 krigssk\u00e5deplatsen under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget, efter vem mycket kraftfulla och bra amerikanska raketer 1 och 1-2 \u00e4r uppkallade. Soldater vinner slag, men logistik vinner krig. I detta sammanhang skulle dessa raketer vara otroligt anv\u00e4ndbara.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Nedslagsomr\u00e5det f\u00f6r en raket \u00e4r en cirkel med en diameter p\u00e5 cirka 200 meter, \u00f6ver 30 000 kvadratmeter, 4\u20135 fotbollsplaner, helikoptrar p\u00e5 uppst\u00e4llningsplatsen, flygplan vid kaponirerna, luftv\u00e4rnsinstallationer, cisterner, allt som st\u00e5r fritt och \u00f6ppet. Det \u00e4r ett idealiskt m\u00e5l f\u00f6r klusterattacker.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Sj\u00e4lvklart finns det ett s\u00e5dant intressant fenomen som ett gyroskop, det vill s\u00e4ga f\u00f6r att styra raketen i \u00f6nskad riktning. Vad \u00e4r ett gyroskop? Det enklaste exemplet \u00e4r till exempel en snurra. Om man placerar en snurra p\u00e5 en bok, snurrar ig\u00e5ng den och hypotetiskt \u00e4ndrar bokens vinkel med 5\u20136 grader, kommer snurran att f\u00f6rbli stabil. Det \u00e4r en mycket, mycket komplex sak, s\u00e4rskilt moderna gyroskop, men det \u00e4r just en del av det tr\u00f6ghetsbaserade systemet. Och i den sista banan kan det fenomen som kallas GPS-signal fr\u00e5n rymden aktiveras, plus en kvasiballistisk bana. Det vill s\u00e4ga att den inte g\u00e5r spikrakt mot en enda punkt, den kan korrigeras, och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det ett utm\u00e4rkt vapen f\u00f6r anv\u00e4ndning mot r\u00f6rliga m\u00e5l. Jag n\u00e4mnde redan att j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5r, knutpunkter och i f\u00f6rsta hand j\u00e4rnv\u00e4gskonvojer, enligt min mening, skulle vara det b\u00e4sta man kan bek\u00e4mpa med den.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Den f\u00f6rsta versionen av Atacama fl\u00f6g helt utan GPS, enbart p\u00e5 ett tr\u00f6ghetsnavigeringssystem. Senare lades satellitkorrigering till. Men ett viktigt f\u00f6rtydligande g\u00e4llande r\u00f6rliga m\u00e5l. Atacama tr\u00e4ffar via koordinater. Den har ingen m\u00e5ls\u00f6kare som sj\u00e4lv kan hitta ryska f\u00f6rband. Amerikanerna avslutade programmet f\u00f6r en s\u00e5dan m\u00e5ls\u00f6kare redan 2020. Dess specialitet \u00e4r det som inte flyr. Stationer, lastplatser, lager. \u00c5r 2026 f\u00f6rst\u00f6rdes en iransk ub\u00e5t. Men inte till sj\u00f6ss, utan vid kajen.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Ut\u00f6ver de tv\u00e5 n\u00e4mnda systemen som vi redan diskuterat i delen "Klassett", finns det naturligtvis en unit\u00e4r, tung stridsspets p\u00e5 upp till 230 kilo. Med just dessa raketer kan man f\u00f6rs\u00f6ka tr\u00e4ffa \u00e4ven sm\u00e5 bunkrar. Man kan sl\u00e5 ut, till exempel, s\u00e5dana objekt som br\u00e4nsle- och sm\u00f6rjmedelsdep\u00e5er. Man kan sl\u00e5 ut ammunitionslager. Man kan sl\u00e5 ut ledningscentraler, kommunikationsknutpunkter och liknande. Det \u00e4r inte sant, ett otroligt h\u00f6gkvalitativt komplex. Den andra aspekten, som \u00e4r mycket viktig, \u00e4r chassit som den avfyras ifr\u00e5n. Och h\u00e4r b\u00f6rjar en mycket intressant aspekt, f\u00f6r man kan avfyra tv\u00e5 raketer fr\u00e5n M-270-systemet. Vad \u00e4r M-270-systemet? Det \u00e4r en sorts raketsystem f\u00f6r salva p\u00e5 amerikanskt vis, eftersom amerikanerna egentligen inte gillar raketsystem f\u00f6r salva. Om man letar efter en ungef\u00e4rlig analog, s\u00e5 \u00e4r det en motsvarighet till det sovjetiska systemet BM-27 Uragan, och det finns en l\u00e4ttare version som v\u00e5r tittare k\u00e4nner till mycket v\u00e4l, vilken kallas HIMARS M-142. Och denna HIMARS \u00e4r faktiskt den mest intressanta. Varf\u00f6r? Det \u00e4r hjulformeln. Maskinen \u00e4r mycket, mycket pricks\u00e4ker, jag syftar h\u00e4r specifikt p\u00e5 avfyringschassit. Den \u00e4r ganska snabb. Den r\u00f6r sig med en hastighet p\u00e5 omkring 80\u201385 km i timmen. Den har en mycket l\u00e5ng r\u00e4ckvidd. Och vad \u00e4r det speciella med just ATACMS-raketen? F\u00f6r att denna transport- och avfyringskontainer \u00e4r standardiserad. Om det tar upp till en timme att ladda om BM-27 Uragan efter en salva, s\u00e5 kan den h\u00e4r maskinen laddas om p\u00e5 bokstavligen 15 minuter. Alla har sett en s\u00e5dan liten kranarm p\u00e5 avfyringsanordningen. Denna kranarm \u00e4r inget annat \u00e4n en kran. Varf\u00f6r \u00e4r detta anv\u00e4ndbart? Varf\u00f6r \u00e4r det intressant? Varf\u00f6r \u00e4r det \u00e4ndam\u00e5lsenligt? F\u00f6r att man inte beh\u00f6ver b\u00e4ra med sig hela ammunitionen. S\u00e4g att det finns en hypotetisk str\u00e4cka p\u00e5 100 km, och f\u00f6r var 30:e km beh\u00f6ver man sl\u00e5 ut vissa m\u00e5l p\u00e5 ett djup av 165 km. S\u00e5, hur detta kan fungera, hur det fungerar i verkligheten. Ammunitionen transporteras separat och maskinerna transporteras separat. Man k\u00f6r fram, utf\u00f6r raketavfyringar, k\u00f6r vidare till en annan punkt d\u00e4r en transportkontainer redan ligger, laddar den, avfyrar och k\u00f6r vidare. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det mycket, mycket sv\u00e5rt att jaga en s\u00e5dan raket och en s\u00e5dan avfyringsanordning. Det \u00e4r faktiskt ett otroligt bra och h\u00f6gkvalitativt vapen.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Under hela 2022 bad Ukraina om ATACMS. Under hela 2022 svarade Washington att det var f\u00f6r tidigt. Det fanns tv\u00e5 argument. F\u00f6r det f\u00f6rsta, eskalering. En robot med en r\u00e4ckvidd p\u00e5 300 km skulle n\u00e5 ryskt territorium. Det andra var inte lika \u00f6vertygande, men inte mindre viktigt. Det sades att ink\u00f6pen av nya ATACMS till USA:s arm\u00e9 upph\u00f6rde redan 2007. Och det \u00e4r mycket dyrt. D\u00e4refter moderniserades fr\u00e4mst de gamla, och Pentagon r\u00e4knade varje enskild robot.<\/p>\n

Enligt New York Times fick Ukraina den f\u00f6rsta leveransen, endast 20 robotar, och det var den \u00e4ldsta versionen M39 med en r\u00e4ckvidd p\u00e5 165 km och 957 submunitioner. Men de anv\u00e4ndes p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att en av de ryska krigskorrespondenterna kallade natten den 17 oktober 2023 f\u00f6r en av de v\u00e4rsta f\u00f6r den ryska arm\u00e9n, eftersom ukrainarna attackerade ryska flygplatser i det ockuperade Berdiansk och Luhansk. Nio helikoptrar, en luftv\u00e4rnsavfyringsram och ett ammunitionsf\u00f6rr\u00e5d f\u00f6rst\u00f6rdes, och landningsbanorna skadades. Detonationen av ammunition i Luhansk p\u00e5gick fram till klockan 11 p\u00e5 f\u00f6rmiddagen.<\/p>\n

Sedan fick Ukraina ett litet antal ATACMS med en r\u00e4ckvidd p\u00e5 300 km. Den 17 april \u2013 en attack mot flygplatsen i Dzhankoi p\u00e5 Krim. Och f\u00f6rst en vecka senare, den 24 april, bekr\u00e4ftade amerikanerna officiellt att de nya robotarna redan var i Ukraina. Det exakta antalet \u00e4r ok\u00e4nt, men de flesta medier var \u00f6verens om att det inte var fler \u00e4n 50.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Vissa brister, som naturligtvis finns, eftersom elektroniska krigf\u00f6ringssystem g\u00f6r sitt jobb. Det finns till och med fall d\u00e4r ryssarna i viss utstr\u00e4ckning har l\u00e4rt sig att s\u00f6ka av de frekvenser som radios\u00e4ndaren direkt fr\u00e5n missilens stridshuvud, med satelliten, arbetar p\u00e5. Men det \u00e4r en o\u00e4ndlig katt-och-r\u00e5ttlek, allt utvecklas otroligt snabbt, inget st\u00e5r stilla.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Nu f\u00f6rs\u00f6ker Ukraina desperat utveckla sin egen ballistik. Och det p\u00e5g\u00e5r m\u00e5nga diskussioner om huruvida Ryssland kommer att kunna skjuta ner den, eftersom det verkar som att de inte har haft s\u00e5dana sv\u00e5ra tester \u00e4n. Men i sj\u00e4lva verket \u00e4r allt ballistik i attacker, och den har redan tr\u00e4ffat ryskt territorium.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Kan ballistiska robotar av den h\u00e4r typen skjutas ner? Sj\u00e4lvklart kan det. Det \u00e4r fr\u00e4mst f\u00f6r detta som deras mest utbredda system, S300, samt det ganska utbredda S400, har utvecklats. De kan hantera denna uppgift. Dessutom har vi talat om att i slutskedet av banan n\u00e5r attackerna sitt m\u00e5l fr\u00e4mst via GPS-signalen. Den kan st\u00f6ras ut, men det \u00e4r mycket felaktigt att st\u00e4lla fr\u00e5gor om nytta, onyttighet, l\u00e4mplighet, ol\u00e4mplighet, eller om det lyckades eller inte. I verkligheten kommer allt detta endast att kunna utv\u00e4rderas efter kriget, n\u00e4r vi kan granska varje tr\u00e4ff.<\/p>\n

Min personliga st\u00e5ndpunkt, kanske inte s\u00e5 mycket som milit\u00e4r expert, utan som medborgare. Om man f\u00f6rst\u00e5r att kriget \u00e4r existentiellt, om fienden till och med har som m\u00e5l att inte bara f\u00f6rst\u00f6ra v\u00e5r statlighet, utan att utpl\u00e5na oss helt och h\u00e5llet. Och n\u00e4r de s\u00e4ger det rakt ut, s\u00e5 \u00e4r varje milit\u00e4rt m\u00e5l som tr\u00e4ffas, oavsett med vad, anv\u00e4ndbart. Om hypotetiskt fem eller sex av tio attackrobotar n\u00e5r fram, och resten skjuts ner eller avleds med elektronisk krigf\u00f6ring, men de d\u00f6dar \u00e5tminstone en ockupant, s\u00e5 \u00e4r det redan anv\u00e4ndbart. Jag delar inte den filosofi som g\u00e5r ut p\u00e5 att man m\u00e5ste r\u00e4kna pengarna. Visst m\u00e5ste man r\u00e4kna dem, vapen m\u00e5ste bli billigare, men vad kan livet f\u00f6r ett vanligt ukrainskt barn kosta? N\u00e4r man ser p\u00e5 processen p\u00e5 det s\u00e4ttet, faller allt p\u00e5 plats. Jag p\u00e5minner om att n\u00e4r den stora kapprustningen med k\u00e4rnvapenrobotar mellan Sovjetunionen och USA b\u00f6rjade efter andra v\u00e4rldskriget, s\u00e5 tog ingen h\u00e4nsyn till resurser \u00f6verhuvudtaget.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Om man tror p\u00e5 det ryska f\u00f6rsvarsministeriet, skjuter de ner Atacams n\u00e4stan alltid. Om man tror p\u00e5 satellitbilderna av Dzhankoy, Belbek och Krims S-400-positioner, \u00e4r det uppenbart inte alltid. Det \u00e4rliga svaret \u00e4r att ingen av oss har exakt statistik. Men en paradox s\u00e4ger mer \u00e4n all statistik. Atacams presterade b\u00e4st mot det som var t\u00e4nkt att skjuta ner dem, just mot S-300 och S-400.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Nu finns det en mycket viktig missuppfattning som jag anser absolut m\u00e5ste avf\u00e4rdas. Det \u00e4r mycket principiellt, att det p\u00e5st\u00e5s att det inte finns s\u00e5 s\u00e4rskilt m\u00e5nga ATACMS-robotar. Men innan jag s\u00e4ger det, m\u00e5ste jag ocks\u00e5 s\u00e4ga att dessa robotar visade sig vara mycket effektiva under kriget i Irak 2003. I b\u00f6rjan, under den s\u00e5 kallade operationen \u201dIraqi Freedom\u201d, anv\u00e4nde de \u00f6ver 451 stycken. Och nu, i det nuvarande, \u00e5r 2026, har amerikanerna i sj\u00e4lva verket redan anv\u00e4nt en l\u00e5ngdistansrobot, eftersom det f\u00f6r denna avfyringsenhet redan har utvecklats en robot som kan utf\u00f6ra anfall p\u00e5 500 till 1000 kilometer. Och det unika med just detta landbaserade system \u00e4r att de tr\u00e4ffade, man kan s\u00e4ga, ett undervattensobjekt som befann sig i ytl\u00e4ge. Det \u00e4r en iransk diesel-elektrisk ub\u00e5t av typen \u201dPaltus\u201d. I sj\u00e4lva verket \u00e4r det inget annat \u00e4n en exportversion av \u201dVarshavyanka\u201d, ganska pricks\u00e4kra ub\u00e5tar. Detta kan betraktas som en mycket, mycket stor framg\u00e5ng i denna riktning. S\u00e5, sedan detta robotsystem togs i bruk har amerikanerna tillverkat minst 4 000 robotar av olika typer. Det \u00e4r v\u00e4ldigt, v\u00e4ldigt m\u00e5nga. D\u00e4rf\u00f6r st\u00e4mmer inte alla dessa suckar om att det p\u00e5st\u00e5s inte finnas n\u00e5gra robotar, att de inte kan ge dem till oss, \u00f6verens med verkligheten. I verkligheten finns det v\u00e4ldigt, v\u00e4ldigt m\u00e5nga. Det \u00e4r endast en fr\u00e5ga om politisk vilja att ta dem ur f\u00f6rvaring, modernisera dem n\u00e5got, modifiera dem och skicka dem i strid. \u00d6verlag \u00e4r systemen inte s\u00e5dana. Sj\u00e4lva roboten \u00e4r inte s\u00e5 dyr. Den kostar mellan en miljon och 1,5 miljoner dollar. Med USA:s framtida f\u00f6rsvarsbudget f\u00f6r n\u00e4sta \u00e5r, som planeras till mer \u00e4n 1 biljon dollar, \u00e4r detta absolut tillg\u00e4ngliga och rimliga medel. I sj\u00e4lva verket skulle det vara mycket, mycket, mycket bra om dessa robotar d\u00f6k upp tillsammans med de system vi har till sj\u00e4lva avfyringsenheterna, som fungerar som raketsystem f\u00f6r salva, och fr\u00e4mst \u00e4r det ammunitionen M31A1 och M31A2 med en r\u00e4ckvidd p\u00e5 upp till 90 kilometer som mest. Sanningen. Man m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 att wunderwaffe inte existerar i naturen, bara i kombination med andra system. I dagens verklighet \u00e4r detta \u00e4ven obemannade system som utf\u00f6r anfall i det s\u00e5 kallade mid-strike-l\u00e4get. Det \u00e4r ocks\u00e5 naturligtvis tungt artilleri, som jag anser inte b\u00f6r skrivas av. Det \u00e4r samma Storm Shadow-robotar, samt ett enormt utbud av andra vapen. Verkligen, verkligen, allt kan vara mycket och mycket anv\u00e4ndbart. Men skalbarhet, skalbarhet och \u00e5terigen skalbarhet, kvantitet, kvantitet och \u00e5terigen kvantitet \u2013 h\u00e4r \u00e4r tyv\u00e4rr mycket n\u00e4rvarande. B\u00e5de vad g\u00e4ller amerikansk inrikespolitik och geopolitik.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Den 4 augusti 2026 rapporterade Reuters att USA:s arm\u00e9 under kriget med Iran hade f\u00f6rbrukat i princip alla sina attackmissiler. Vita huset f\u00f6rnekar detta. Vi fick dessa raketer i begr\u00e4nsad m\u00e4ngd redan f\u00f6re kriget i Mellan\u00f6stern, och det finns ingen statistik f\u00f6r att bed\u00f6ma exakt hur de har p\u00e5verkat Ukrainas krig med Ryssland.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Sannerligen, fram till nu har vi anv\u00e4nt upp till 50 robotar. Vissa av sina alternativ har de utnyttjat. Vi har tr\u00e4ffat vissa h\u00f6gprioriterade m\u00e5l med dem. Men jag ska ge ett mycket konkret exempel f\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relse. Under \u00e5r 2003, under amerikanernas krig mot Saddam Husseins regim, fanns det en kort period, inom loppet av en m\u00e5nad, d\u00e5 mer \u00e4n 600 ATACMS-robotar anv\u00e4ndes. L\u00e5t oss fundera \u00f6ver den siffran. Detta trots att ATACMS-robotar vid den tiden inte var det fr\u00e4msta vapnet f\u00f6r amerikanerna. I f\u00f6rsta hand fanns Tomahawk-roboten, samt ett enormt antal av de mest varierande flygsystemen, med b\u00f6rjan fr\u00e5n F-117, som de redan har tagit ur bruk. Ganska gamla, men mycket effektiva. F-16, F-18, F-15 och s\u00e5 vidare. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det ocks\u00e5 fel att s\u00e4ga att ett s\u00e5dant antal \u00e4r v\u00e4rdel\u00f6st, men de gjorde inte det som vi hade hoppats p\u00e5.<\/p>\n

Det \u00e4r sant att det finns en mycket viktig psykologisk aspekt h\u00e4r, och det \u00e4r bra att det h\u00e4nde. B\u00e5de amerikanerna och britterna \u00f6vervinner gradvis, gradvis, gradvis dessa psykologiska risker, att man, som det sades, inte kan \u00f6verl\u00e4mna verkligt seri\u00f6sa vapen. Men viktigast av allt \u00e4r att vi har avfyringsrampen, och vi hoppas att det kommer en tidpunkt d\u00e5 vi faktiskt kan f\u00e5 en stor m\u00e4ngd av dessa robotar. Och om man f\u00f6rst\u00e5r att Lockheed Martin p\u00e5 ett mycket seri\u00f6st s\u00e4tt startar upp igen en enorm m\u00e4ngd av sin egen produktion \u2013 det \u00e4r ju n\u00e4stan det st\u00f6rsta amerikanska f\u00f6retaget. Och om man f\u00f6rst\u00e5r att som ett resultat av b\u00e5de det rysk-ukrainska kriget och det amerikansk-iranska kriget kommer de milit\u00e4ra maskinerierna bara att forts\u00e4tta rulla ut, s\u00e5 \u00e4r jag i den delen full av optimism.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

D\u00e5 tar man nya ATACMS, om amerikanerna sj\u00e4lva inte har m\u00e5nga kvar. Svaret hittades ov\u00e4ntat i Turkiet. Turkiet \u00e4r medlem i Nato och har l\u00e4nge k\u00f6pt amerikanska vapen, d\u00e4ribland \u00e4ven gamla ATACMS. Nu g\u00f6r de sig av med dessa lager, och Ukraina k\u00f6per dem. Men det finns en regel: amerikanska vapen kan inte bara s\u00e4ljas vidare till ett tredje land. Washingtons medgivande kr\u00e4vs. D\u00e4rf\u00f6r meddelade USA:s utrikesdepartement officiellt kongressen den 3 augusti 2020 att tillst\u00e5nd f\u00f6r \u00f6verf\u00f6ringen finns. Det vill s\u00e4ga att det \u00e4r samma raketer som br\u00e4nde helikoptrar i Berdyansk i oktober '23. Inte nya, men stridsprovade. Ingen har offentligt meddelat exakt n\u00e4r de kommer att levereras. Denna raket \u00e4r n\u00e4stan 40 \u00e5r gammal. Den ers\u00e4tts nu av en ny raket, PRSM. Den anv\u00e4ndes f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i strid i \u00e5r mot Iran. Och det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r detta \u00e4r viktigt. F\u00f6r vi har redan plattformen f\u00f6r att avfyra dessa nya raketer, inget beh\u00f6ver \u00e4ndras. Det \u00e4r HIMARS och M270. Det \u00e5terst\u00e5r bara en fr\u00e5ga. Kommer Ukraina att f\u00e5 denna nya raket?<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

MGM-140 ATACMS \u00e4r ett amerikanskt ballistiskt robotsystem med r\u00e4ckvidd upp till 300 km som anv\u00e4nds mot logistik och luftv\u00e4rn. Materialet beskriver systemets tekniska egenskaper, historik och leveranser till Ukraina.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"template":"","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"_exmediatt_source_url":"https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=wmpMoVwo8os","_exmediatt_original_title":"\u0421\u0415\u041a\u0420\u0415\u0422\u0418 \u0420\u0410\u041a\u0415\u0422\u0418 ATACMS: \u0423\u0441\u044f \u043f\u0440\u0430\u0432\u0434\u0430 \u043f\u0440\u043e \u0443\u0434\u0430\u0440\u0438 \u043d\u0430 300 \u043a\u043c \u043f\u043e \u0440\u043e\u0441\u0456\u044f\u043d\u0430\u0445 \u0442\u0430 \u043d\u043e\u0432\u0456 \u043c\u043e\u0434\u0438\u0444\u0456\u043a\u0430\u0446\u0456\u0457! \u041f\u0435\u0442\u0440\u043e \u0427\u0435\u0440\u043d\u0438\u043a","_exmediatt_published_date":"2026-10-23","_exmediatt_ai_job_id":"yt_20261026_41e56c0dd3a04090b9ab783d2be3afaf","_exmediatt_duration":1245,"footnotes":""},"exmedia-tt-category":[38],"class_list":["post-11406","exmediatt","type-exmediatt","status-publish","hentry","exmedia-tt-category-blandade-ukrainska-kanaler"],"yoast_head":"\nATACMS-ROBOTENS HEMLIGHETER: Hela sanningen om anfall p\u00e5 300 km mot ryssarna och nya modifieringar! Petro Chernik<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"%\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/atacms-robotens-hemligheter-hela-sanningen-om-anfall-pa-300-km-mot-ryssarna-och-nya-modifieringar-petro-chernik\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"ATACMS-ROBOTENS HEMLIGHETER: Hela sanningen om anfall p\u00e5 300 km mot ryssarna och nya modifieringar! Petro Chernik\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"%\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/atacms-robotens-hemligheter-hela-sanningen-om-anfall-pa-300-km-mot-ryssarna-och-nya-modifieringar-petro-chernik\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Johan No.1\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-10-26T16:55:21+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"18 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/media-tt\\\/atacms-robotens-hemligheter-hela-sanningen-om-anfall-pa-300-km-mot-ryssarna-och-nya-modifieringar-petro-chernik\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/media-tt\\\/atacms-robotens-hemligheter-hela-sanningen-om-anfall-pa-300-km-mot-ryssarna-och-nya-modifieringar-petro-chernik\\\/\",\"name\":\"ATACMS-ROBOTENS HEMLIGHETER: Hela sanningen om anfall p\u00e5 300 km mot ryssarna och nya modifieringar! Petro Chernik\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-10-23T10:00:00+00:00\",\"dateModified\":\"2026-10-26T16:55:21+00:00\",\"description\":\"%\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/media-tt\\\/atacms-robotens-hemligheter-hela-sanningen-om-anfall-pa-300-km-mot-ryssarna-och-nya-modifieringar-petro-chernik\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/media-tt\\\/atacms-robotens-hemligheter-hela-sanningen-om-anfall-pa-300-km-mot-ryssarna-och-nya-modifieringar-petro-chernik\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/media-tt\\\/atacms-robotens-hemligheter-hela-sanningen-om-anfall-pa-300-km-mot-ryssarna-och-nya-modifieringar-petro-chernik\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"ExMediaTT\",\"item\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/media-tt\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"ATACMS-ROBOTENS HEMLIGHETER: Hela sanningen om anfall p\u00e5 300 km mot ryssarna och nya modifieringar! Petro Chernik\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/\",\"name\":\"Johan No.1\",\"description\":\"Kriget i Ukraina - V\u00e4rldsledande omv\u00e4rldsanalys fr\u00e5n Svensksund till den ryska brakf\u00f6rlusten i Ukraina\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#organization\",\"name\":\"Johan No. 1\",\"url\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2025\\\/03\\\/cropped-No1-Logo.png\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2025\\\/03\\\/cropped-No1-Logo.png\",\"width\":512,\"height\":512,\"caption\":\"Johan No. 1\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"}}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"ATACMS-ROBOTENS HEMLIGHETER: Hela sanningen om anfall p\u00e5 300 km mot ryssarna och nya modifieringar! Petro Chernik","description":"%","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/atacms-robotens-hemligheter-hela-sanningen-om-anfall-pa-300-km-mot-ryssarna-och-nya-modifieringar-petro-chernik\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"ATACMS-ROBOTENS HEMLIGHETER: Hela sanningen om anfall p\u00e5 300 km mot ryssarna och nya modifieringar! Petro Chernik","og_description":"%","og_url":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/atacms-robotens-hemligheter-hela-sanningen-om-anfall-pa-300-km-mot-ryssarna-och-nya-modifieringar-petro-chernik\/","og_site_name":"Johan No.1","article_modified_time":"2026-10-26T16:55:21+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"18 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/atacms-robotens-hemligheter-hela-sanningen-om-anfall-pa-300-km-mot-ryssarna-och-nya-modifieringar-petro-chernik\/","url":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/atacms-robotens-hemligheter-hela-sanningen-om-anfall-pa-300-km-mot-ryssarna-och-nya-modifieringar-petro-chernik\/","name":"ATACMS-ROBOTENS HEMLIGHETER: Hela sanningen om anfall p\u00e5 300 km mot ryssarna och nya modifieringar! Petro Chernik","isPartOf":{"@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#website"},"datePublished":"2026-10-23T10:00:00+00:00","dateModified":"2026-10-26T16:55:21+00:00","description":"%","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/atacms-robotens-hemligheter-hela-sanningen-om-anfall-pa-300-km-mot-ryssarna-och-nya-modifieringar-petro-chernik\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/atacms-robotens-hemligheter-hela-sanningen-om-anfall-pa-300-km-mot-ryssarna-och-nya-modifieringar-petro-chernik\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/atacms-robotens-hemligheter-hela-sanningen-om-anfall-pa-300-km-mot-ryssarna-och-nya-modifieringar-petro-chernik\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"ExMediaTT","item":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"ATACMS-ROBOTENS HEMLIGHETER: Hela sanningen om anfall p\u00e5 300 km mot ryssarna och nya modifieringar! Petro Chernik"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#website","url":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/","name":"Johan No.1","description":"Kriget i Ukraina - V\u00e4rldsledande omv\u00e4rldsanalys fr\u00e5n Svensksund till den ryska brakf\u00f6rlusten i Ukraina","publisher":{"@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#organization","name":"Johan No. 1","url":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/johanno1.se\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/cropped-No1-Logo.png","contentUrl":"https:\/\/johanno1.se\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/cropped-No1-Logo.png","width":512,"height":512,"caption":"Johan No. 1"},"image":{"@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/"}}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/exmediatt\/11406","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/exmediatt"}],"about":[{"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/exmediatt"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/exmediatt\/11406\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11408,"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/exmediatt\/11406\/revisions\/11408"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11406"}],"wp:term":[{"taxonomy":"exmedia-tt-category","embeddable":true,"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/exmedia-tt-category?post=11406"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}