{"id":11900,"date":"2026-10-31T12:00:00","date_gmt":"2026-10-31T11:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/johanno1.se\/?post_type=exmediatt&p=11900"},"modified":"2026-11-01T12:31:36","modified_gmt":"2026-11-01T11:31:36","slug":"ar-det-verkligen-vinnarna-som-skriver-historien-granser-krig-och-historiskt-minne-ett-samtal-med-vakhtang-kipiani","status":"publish","type":"exmediatt","link":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/ar-det-verkligen-vinnarna-som-skriver-historien-granser-krig-och-historiskt-minne-ett-samtal-med-vakhtang-kipiani\/","title":{"rendered":"\u00c4r det verkligen vinnarna som skriver historien? Gr\u00e4nser, krig och historiskt minne ett samtal med Vakhtang Kipiani"},"content":{"rendered":"
\n
\n

Talare 1<\/p>\n

Orden \u00e4rlighet och krig st\u00e5r inte parallellt. Bedr\u00e4geri i krig \u00e4r ett legitimt s\u00e4tt att bedriva stridshandlingar. Innan man f\u00f6renas m\u00e5ste man slutgiltigt och beslutsamt skiljas \u00e5t. Hur vi nu lever, oavsett om vi \u00e4r d\u00e4r eller i Charkiv, i Sumy eller i Zaporizjzja, s\u00e5 \u00e4r vi inte p\u00e5 semesterort. Det h\u00e4r \u00e4r krig; det var en diskussion d\u00e4r gnistorna bokstavligen fl\u00f6g. Det \u00e4r en diskussion mellan historikerna Volodymyr Viatrovytj och Grzegorz Motyka. Ryssarna bedriver propaganda f\u00f6r att bomba sina egna medborgares huvuden. Fienden anv\u00e4nder historien som ett vapen. Dessa flaggor och kartor ritades av segrarna. Stalin, Churchill, Roosevelt. En ukrainsk soldat i rysk uniform kommer att knacka p\u00e5 d\u00f6rrarna till Polen, Litauen, Rum\u00e4nien och andra nationer p\u00e5 Kaukasus eller i Asien. Vi fruktar varken oss sj\u00e4lva, det f\u00f6rflutna eller omgivningens reaktion.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

V\u00e4lkomna, k\u00e4ra radiolyssnare. Detta \u00e4r Radio \u00abHartija\u00bb. Jag heter Oleksandr Kut. Och idag har jag Vakhtang Gkipiani i g\u00e4st, historiker och officer inom Khorunzhi-tj\u00e4nsten i k\u00e5ren \u00abHartija\u00bb. V\u00e4lkommen.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Hej.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Idag pratar vi om vad som h\u00e4nde p\u00e5 Bokforum. Vi pratar naturligtvis lite om historia. D\u00e4rf\u00f6r ville vi prata om detta historiska kluster. Och i ett kluster har man nog samlat de mest obekv\u00e4ma sidorna av Ukrainas f\u00f6rflutna. Vilken logik \u00e4r det som h\u00e5ller samman detta program?<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

I klustret finns det officiellt omkring 17 h\u00e4ndelser, plus att det var 2\u20134 h\u00e4ndelser utanf\u00f6r klustret. I vilka jag antingen deltog, eller som jag organiserade eller bad forumet att uppm\u00e4rksamma. Det vill s\u00e4ga att det totalt \u00e4r omkring 20 h\u00e4ndelser. Och den allm\u00e4nna logiken var att inte undvika tunga fr\u00e5gor, eller sv\u00e5ra fr\u00e5gor, eller n\u00f6dv\u00e4ndiga. Samh\u00e4llet m\u00e5ste p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt prata igenom, eller h\u00f6ra. Vissa saker beh\u00f6vs f\u00f6r sj\u00e4lvf\u00f6rtroendet. Vi pratar om detta. Vi fruktar varken oss sj\u00e4lva, det f\u00f6rflutna eller omgivningens reaktioner. Ig\u00e5r var det en mycket intressant diskussion om den 14:e Waffen-SS-divisionen Galizien. Och jag tror att de som kom h\u00f6rde en \u00f6vertygelse om att vi inte kan skriva andra v\u00e4rldskrigets historia utan en f\u00f6rst\u00e5else av detta fenomen. Och idag kommer diskussionen att handla om hur vi ska skriva andra v\u00e4rldskrigets historia. Det vill s\u00e4ga att dessa h\u00e4ndelser, p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt, \u00e4r mellan<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

sig<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

kopplar samman. Det vill s\u00e4ga, jag skulle inte s\u00e4ga att alla h\u00e4ndelser 20 \u00e4r sammanl\u00e4nkade, ni vet, som p\u00e5 ett sn\u00f6re efter varandra. Men det har lagts inte mindre tanke, n\u00e4r de utformades, p\u00e5 vad man beh\u00f6ver tala om f\u00f6r att de ska utg\u00f6ra en viss helhetsbild. S\u00e5 att en m\u00e4nniska… Och vi har s\u00e5dana, jag ska s\u00e4ga, i den goda bem\u00e4rkelsen, sekterister, som g\u00e5r p\u00e5 alla h\u00e4ndelser i det historiska klustret och folk \u00e4r intresserade, och st\u00e4ller fr\u00e5gor, och ja, lyssnar. Vissa skriver till och med ner saker, f\u00f6r att fundera p\u00e5 dem. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r salarna fulla, \u00e5tminstone i v\u00e5rt kluster med s\u00e4kerhet. Och det saknas tid f\u00f6r att diskussionen ska kunna bli helt fullst\u00e4ndig, f\u00f6r att det ska finnas en bok. Det vore viktigt att ha en bok f\u00f6r varje h\u00e4ndelse. Tyv\u00e4rr inte f\u00f6r alla \u00e4mnen. Under det senaste \u00e5ret har f\u00f6rl\u00e4ggarna till exempel gett ut n\u00e5got. M\u00e5nga f\u00f6rfattare \u00e4r i arm\u00e9n, m\u00e5nga f\u00f6rfattare har st\u00e4llt om till n\u00e5got annat.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r… Tankar, till och med, kanske, om att t\u00e4nka om, f\u00f6r det fanns en viss synpunkt d\u00e4r. Specialisterna diskuterade tillsammans, lyssnade ocks\u00e5 p\u00e5 utomst\u00e5ende, och vips.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Jag ska inte avsl\u00f6ja n\u00e5gon hemlighet, men jag v\u00e4nde mig f\u00f6r ungef\u00e4r sex \u00e5r sedan, till exempel f\u00f6re utbrottet av det stora kriget, till ett av f\u00f6rlagen och f\u00f6reslog att ge ut en bok om den galiciska divisionen. Och de funderade, r\u00e5dfr\u00e5gade till och med jurister, och sa att vi inte skulle klara av det. F\u00f6r, sa de, kommer vi att bli utsatta f\u00f6r hat f\u00f6r att vi propagerar f\u00f6r eller f\u00f6rherrligar fascister.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Precis till<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

bakgrunden. Och de v\u00e4grade, v\u00e4grade. Nu skulle, jag \u00e4r s\u00e4ker p\u00e5 att de… Det var ju samma f\u00f6rlag som sa, ge oss, ge oss texten. Nej, men<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Kanske \u00e4r det v\u00e4rt att \u00e5terv\u00e4nda?<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Nej, den finns, men det finns ingen tid. Och alla dessa m\u00e4nniskor, till exempel tv\u00e5 eller tre, som jag hade planerat att g\u00f6ra det med som medf\u00f6rfattare eller konsulter, de \u00e4r alla i arm\u00e9n. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5 att jag hoppas att den h\u00e4r boken en dag kommer att bli som jag f\u00f6rest\u00e4llde mig den. F\u00f6r det finns andra b\u00f6cker, de ges ut, och ges ut p\u00e5 nytt, och \u00f6vers\u00e4tts. Det vill s\u00e4ga att jag inte kan s\u00e4ga att det inte finns b\u00f6cker om n\u00e5got visst \u00e4mne i Ukraina. Oavsett vilket \u00e4mne man v\u00e4ljer? Ukrainska revolutionen, v\u00e5ra tjugo- och trettiotal, Drogosvitova, dissidenterna, sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten. Det finns ett antal b\u00f6cker, och ibland briljanta.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Ja, men utifr\u00e5n temat, s\u00e5 att s\u00e4ga, \u00e4r vissa fokus olika. Och s\u00e5 beh\u00f6ver de fortfarande n\u00e5got i stil med det<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Utveckling. Diskussionerna \u00e4r som en promo, i praktiken, f\u00f6r framtida b\u00f6cker och framtida diskussioner redan kring texten.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Vi talar om historien om det f\u00f6rflutna, och vi kan inte ens alltid reda ut den, och vi kan inte fullt ut acceptera eller omv\u00e4rdera den nu. Men historien p\u00e5g\u00e5r, och i detta nu bygger vi faktiskt upp den. S\u00e5 vad h\u00e4nder med historien n\u00e4r den blir en del av ett modernt krig, och vilken, l\u00e5t oss s\u00e4ga, intellektuell \u00e4rlighet kr\u00e4vs f\u00f6r att skapa ett eget narrativ, som senare kommer att bli historia, vilken \u00e4ven v\u00e5ra barn kommer att studera.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Ja, \u00e4rligt talat vet jag inte, orden \u00e4rlighet och krig st\u00e5r inte parallellt. Vilseledning i krig \u00e4r ett legitimt s\u00e4tt att f\u00f6ra stridshandlingar. S\u00e5 att s\u00e4ga att vi under kriget m\u00e5ste vara ytterst \u00e4rliga, f\u00f6r det handlar ju inte om\u2026 utan det h\u00e4r<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

troligen om \u00e4rlighet mot sig sj\u00e4lv<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

mer. Med sig sj\u00e4lv, ja, men fienden ser denna \u00e4rlighet. Och han utnyttjar dina svagheter. Om du s\u00e4ger, vi gjorde s\u00e5 h\u00e4r fel h\u00e4r, och om vi kommer att g\u00f6ra det h\u00e4r, s\u00e5 kommer det ocks\u00e5 att bli fel. Och fienden h\u00f6r det. Denna s\u00e5 kallade kognitiva dom\u00e4n, det vill s\u00e4ga krigsf\u00e4ltets dom\u00e4n som \u00e4r kopplad till medvetandet, \u00e4r ett av de, egentligen, slagf\u00e4lten d\u00e4r ryssarna inledde stridshandlingar l\u00e5ngt f\u00f6re b\u00f6rjan av 2014 och 2022. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste en viss del av nationens intellektuella f\u00f6rm\u00e5gor under kriget riktas inte mot ren reflektion eller vetenskapligt s\u00f6kande f\u00f6r dess egen skull, utan mot att r\u00e4dda landet, r\u00e4dda samh\u00e4llet, r\u00e4dda specifika m\u00e4nniskor och bevara m\u00f6jligheten att \u00e5terg\u00e5 till ett normalt, s\u00e5 l\u00e5ngt det \u00e4r m\u00f6jligt, flytande vetenskapligt och samh\u00e4lleligt liv efter kriget. F\u00f6r att man h\u00e4r inte kan s\u00e4ga att man kan g\u00f6ra allt samtidigt, eftersom det finns saker, vi ser det i en utm\u00e4rkt diskussion, intellektuella, annars finns inget krig, och det \u00e4r kostsamt, bra och underbart. Men till exempel p\u00e5 slagf\u00e4ltet m\u00e5ste vi \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rst\u00e5 att fienden anv\u00e4nder historien som ett vapen, och d\u00e4rmed, om vi ber\u00e4ttar om konstruktionen av v\u00e5r raket, feerpein eller v\u00e5ra ingenj\u00f6rers uppt\u00e4ckt, s\u00e5 kommer ryssarna att kopiera den eller \u00e5tminstone veta hur man motverkar den inte om tre m\u00e5nader, utan redan nu. D\u00e4rf\u00f6r avsl\u00f6jar vi inte oss sj\u00e4lva, och en viss del av de historiska diskussionerna har en s\u00e5dan, jag skulle s\u00e4ga, d\u00e4mpad karakt\u00e4r. Vi f\u00f6rst\u00e5r att maximal \u00f6ppenhet, till exempel i bed\u00f6mningen av nationella r\u00f6relser, till exempel fr\u00e5n 1900-talet, kan vara skadlig. Jag \u00e4r en av deras soldater, jag f\u00f6rst\u00e5r detta.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

De kan vrida p\u00e5 det som beh\u00f6vs.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

De har inget papper, de har inget f\u00f6rbud, kommando p\u00e5 kartan. Det \u00e4r det vi inte pratar om. Vi pratar om allt. Med b\u00f6rjan fr\u00e5n utbildningskursen med v\u00e5ra rekryter,<\/p>\n<\/div>\n

\n

Ok\u00e4nd talare<\/p>\n

p\u00e5<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Grundutbildningen, f\u00f6re grundutbildningen, efter grundutbildningen och s\u00e5 vidare. Vi pratar om allt s\u00e5 \u00e4rligt som m\u00f6jligt, maximalt. V\u00e5r genomsnittliga rekryt \u00e4r ingen ung kille.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Han har redan sina egna<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

f\u00f6rest\u00e4llning, ofta<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

hemskt vridna.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Ok\u00e4nd talare<\/p>\n

F\u00f6rest\u00e4llning<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

mycket sovjetiska eller mycket proryska, eller vissa mycket banala konspirationsteorier i huvudet och s\u00e5 vidare. D\u00e4rf\u00f6r kan han inte bli lurad av n\u00e5gon sorts propaganda. Man m\u00e5ste ber\u00e4tta hur det var. Varf\u00f6r uppstod OUN? Varf\u00f6r gick m\u00e4nniskor med i divisionen? Varf\u00f6r k\u00e4mpade dissidenterna n\u00e4r det inte fanns n\u00e5got tillf\u00f6rlitligt hopp? Och vann de det kriget? Varf\u00f6r \u00e4r v\u00e5r symbolik s\u00e5dan? Varf\u00f6r vill ryssarna d\u00f6da oss s\u00e5 g\u00e4rna? Kunde vi ha undvikit att kriga? Och vad skulle ha h\u00e4nt sedan? Det vill s\u00e4ga att alla dessa \u00e4rliga svar \u00e4r ett partiellt st\u00f6d i historien. F\u00f6r det \u00e4r en sak att vi kunde ber\u00e4tta om Holodomor, om att ryssarna, om de anv\u00e4nder massf\u00f6rst\u00f6relsevapen, inte anv\u00e4nder dem till slutet. Men sedan s\u00e5g folk, rent hypotetiskt, Butsja, eller Izjum, eller platser som nu \u00e4r namnl\u00f6sa i omr\u00e5det kring Mariupol eller n\u00e5gon annanstans, d\u00e4r de d\u00f6dade p\u00e5 samma s\u00e4tt, bara inte genom hunger utan med andra instrument, likas\u00e5 utan att t\u00e4nka p\u00e5 konsekvenserna. De tror att om de vinner kriget, s\u00e5 kommer historien att gl\u00f6mma detta. Allt.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

skriver av.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Det skrivs av, f\u00f6r vinnaren tar allt. Och d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver vi en extrem \u00e4rlighet internt, med oss sj\u00e4lva. Men i den offentliga representationen f\u00f6rst\u00e5r vi att fienden, eller v\u00e5ra motst\u00e5ndare, vissa av v\u00e5ra v\u00e4stgrannar, kan anv\u00e4nda detta mot oss.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Och kan vi redan skriva om kriget som p\u00e5g\u00e5r nu, eller m\u00e5ste vi v\u00e4nta en viss tid?<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Som regel har historiker privilegiet att skriva historia n\u00e4r den redan \u00e4r begriplig och avslutad. Inte f\u00f6r att de \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r att ta ansvar, f\u00f6r att h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet forts\u00e4tter imorgon. Det \u00e4r bara s\u00e5 att om n\u00e5gon operation, n\u00e5got krig p\u00e5g\u00e5r, s\u00e5 kan man inte f\u00f6rst\u00e5, till exempel, om anv\u00e4ndningen av en viss typ av vapen eller vissa mobiliseringsmetoder har varit motiverad eller inte. F\u00f6r man vet inte, kanske gjorde det det. Nu kritiserar vi n\u00e5got, men det kanske \u00e4r det mest effektiva s\u00e4ttet. Och kanske \u00e4r det tv\u00e4rtom, att det just kommer att bli ett misslyckande och inte leder till det \u00f6nskade resultatet. D\u00e4rf\u00f6r skriver historiker som regel \u2013 just nu finns det faktiskt redan dussintals b\u00f6cker om detta krig \u2013 som regel om de operationer eller de faser av kriget som definitivt redan \u00e4r avslutade. Det finns en viss samling b\u00f6cker om den s\u00e5 kallade ATO\/OOOS, det vill s\u00e4ga i praktiken det rysk-ukrainska kriget, i den odeklarerade och till och med f\u00f6r samh\u00e4llet inte helt insedda fasen, ja, att det \u00e4r n\u00e5gon, som ryssarna s\u00e4ger, SVO, det vill s\u00e4ga inte som om det vore ett krig. Men vi gjorde ju det ocks\u00e5, ATOO, det \u00e4r ocks\u00e5 samma form.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

B\u00f6cker, n\u00e5gonstans g\u00e5r det, ja, n\u00e5gonstans det<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

g\u00e5r. D\u00e4rf\u00f6r har det liksom en begr\u00e4nsad karakt\u00e4r och s\u00e5 vidare. D\u00e4rf\u00f6r har dussintals b\u00f6cker skrivits om ATO\/OOS, det vill s\u00e4ga om det rysk-ukrainska kriget i dess f\u00f6rsta fas, och historiker, och inte bara deltagare i h\u00e4ndelserna, historiker sammanfattar b\u00e5de med dokumentation och med \u00f6gonvittnesskildringar, ja, och s\u00e5 vidare, och s\u00e5 vidare. Det finns vissa b\u00f6cker om enskilda operationer i det stora kriget, som jag kallar det, det som ofta kallas f\u00f6r den storskaliga eller fullskaliga invasionen. Det finns b\u00f6cker om Charkiv-operationen, om Cherson-operationen. Och i motsvarande fall var denna operation avslutad vid ett visst tillf\u00e4lle, ett visst resultat hade uppn\u00e5tts, oftast positivt f\u00f6r oss. Och s\u00e5 finns det historiker som har skrivit historien om exempelvis Charkiv-operationen. Och detta kan sammanfattas, \u00e4ven om det kanske inte finns all, ja, inte sanningen i sig, men information d\u00e4r, eftersom en del av materialet uppenbarligen inte \u00e4r \u00f6ppet, och historikern har inte tillg\u00e5ng till material fr\u00e5n till exempel markstyrkorna, eller specialoperationsstyrkorna, eller brigader eller d\u00e5 fortfarande bataljoner.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Det blir senare.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Det blir senare, ja. Men \u00e5tminstone ger analysen av tillg\u00e4ngliga k\u00e4llor m\u00f6jligheten att skriva en historia, och folk \u00e4r intresserade av att f\u00f6rst\u00e5 hur det kunde g\u00e5 till att den m\u00e4ktiga ryska arm\u00e9n t\u00e5gade, liksom, mot Kharkiv-regionen eller Kherson-regionen, f\u00f6r evigt, och satte upp reklamskyltar, d\u00e4r, i Kupjansk eller i Kherson, om att Ryssland \u00e4r h\u00e4r f\u00f6r alltid, och s\u00e5 tog det h\u00e4r "f\u00f6r alltid" slut p\u00e5 n\u00e5gra m\u00e5nader.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Det \u00e4r ju v\u00e4ldigt viktigt ur ett informationskrigsperspektiv ocks\u00e5, eftersom dessa b\u00f6cker ges ut, och kriget till exempel forts\u00e4tter, men parallellt ger fienden ocks\u00e5 ut en enorm m\u00e4ngd litteratur.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Det s\u00e4gs att det \u00e4r v\u00e4ldigt mycket.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Ja, och litteratur, och om vi inte ens tittar p\u00e5 sidan av vissa visuella material, som vi f\u00f6rs\u00f6ker fylla p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt, s\u00e5 att de vinner vissa…<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

De g\u00f6r v\u00e4ldigt mycket film. Men<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Kanske \u00e4r det nu ocks\u00e5 v\u00e5r uppgift som historiker, bland annat, att dokumentera v\u00e5r optik och f\u00f6ra den vidare.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Den m\u00e5ste alltid vara n\u00e4rvarande. F\u00f6r om gruppen s\u00e4ger att fienden f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6ra krig, och vi inte kom till det h\u00e4r f\u00e4ltet, s\u00e5 anser de att de vinner det. D\u00e4rf\u00f6r, i varje utrymme, arbetar de p\u00e5 radio, vi arbetar p\u00e5 radio. De arbetar p\u00e5 tv, vi arbetar p\u00e5 tv.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Motverkan.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

De \u00e4r p\u00e5 film, vi \u00e4r p\u00e5 film, de \u00e4r i b\u00f6cker, de \u00e4r bland intellektuella, i v\u00e4st. Vi m\u00e5ste arbeta och det finns naturligtvis redan steg, och ukrainska studior dyker upp, och det \u00f6vers\u00e4tts \u2013 tack gode Gud har det blivit fler \u00f6vers\u00e4ttningar \u00e4n tidigare till de spr\u00e5k som \u00e4r avg\u00f6rande viktiga f\u00f6r representation i v\u00e4rlden, s\u00e5som portugisiska, f\u00f6r det \u00e4r Brasilien, spanska och resten av Latinamerika, arabiska och kinesiska. F\u00f6r kanske inte ens f\u00f6r det kinesiska fastlandet, utan f\u00f6r taiwanerna, som ocks\u00e5 befinner sig i en situation inf\u00f6r ett krig, inf\u00f6r ett stort krig. D\u00e4rf\u00f6r v\u00e5r erfarenhet och sj\u00e4lvr\u00e4ddning, f\u00f6r \u00e4ven om vi ser stor och verkligen mycket viktig hj\u00e4lp, till exempel fr\u00e5n europeiska l\u00e4nder och Amerika i det f\u00f6rsta skedet av detta krig, s\u00e5 ser vi att nationen \u00e4nd\u00e5 r\u00e4ddar sig sj\u00e4lv. Det vill s\u00e4ga att inget vapen \u2013 utan dem skulle det ha varit mycket sv\u00e5rare \u2013 men inget vapen skjuter av sig sj\u00e4lvt, det f\u00f6rb\u00e4ttrar sig inte sj\u00e4lvt, och det \u00e4r just v\u00e5r krigare, fr\u00e5n infanteristen, fr\u00e5n stormsoldaten till stabsoffceren som planerar, som till\u00e4mpar, som s\u00e4krar, som endast genom gemensamma anstr\u00e4ngningar kan skriva krigets historia.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

B\u00e5de teknologin, sparsamheten med den egna personalen och inst\u00e4llningen till taktiska operationer, till skillnad fr\u00e5n fienden, som i ett mer klassiskt utf\u00f6rande anv\u00e4nder sina m\u00e4nskliga resurser och s\u00e5 vidare. H\u00e4r \u00e4r det tydligt varf\u00f6r Ukraina fortfarande h\u00e5ller ut. B\u00e5de genom heroism och genom ett okonventionellt tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt och t\u00e4nkande. Men jag \u00e4r intresserad av, ur perspektivet av hur historiska narrativ och informationspropaganda presenteras, p\u00e5 vilket s\u00e4tt man kan bek\u00e4mpa dessa miljoner som tyv\u00e4rr fortfarande finns i Ryssland, och hur de anv\u00e4nds \u2013 \u00e4r det genom n\u00e5gon form av kreativitet eller hur?<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Jag tror att jag inte har n\u00e5gon direkt, n\u00e5gon n\u00e4rmare koppling. Jag tror att delar av vissa f\u00f6rsvarsstyrkornas enheter verkar i rysk riktning, p\u00e5 Rysslands territorium. Det vill s\u00e4ga, s\u00e5 b\u00f6r det vara, och jag tror att vissa \u00e5tg\u00e4rder vidtas. Vi ser ju dess handlingar f\u00f6r att f\u00f6rinta fienden i Sibirien, i Sankt Petersburg, i Moskva och s\u00e5 vidare. Vi ser handlingar fr\u00e5n vissa partisaner.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Vi<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Vi ser vissa antikrigsflygblad, eller s\u00e5 ser vi ibland heroiska handlingar eller framtr\u00e4danden av v\u00e5ra tidigare landsm\u00e4n som hamnat i domstolar som ryska medborgare. Och vi ser att vissa hj\u00e4lper dem, och detta g\u00f6rs f\u00f6rmodligen ocks\u00e5 till viss del som ett st\u00f6d till m\u00e4nniskor fr\u00e5n Ukraina. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ker vi g\u00f6ra detta. Och jag tror att det \u00e4r om\u00f6jligt att bed\u00f6ma omfattningen av det som g\u00f6rs om man \u00e4r en observat\u00f6r. Men jag tror att vi inte har s\u00e5 mycket resurser f\u00f6r att p\u00e5verka ryssarna. Och det tonvis med makulatur som ryssarna producerar varje m\u00e5nad f\u00f6r att bombardera sina medborgares huvuden, det kan vi inte p\u00e5verka.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Men vi kan p\u00e5verka och f\u00f6rs\u00f6ka p\u00e5verka v\u00e4rlden.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r det ocks\u00e5 sv\u00e5rt. Resursernas obalans. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det mycket viktigt n\u00e4r vi visar, till exempel f\u00f6r vissa nationer, att vi k\u00e4mpar med rena avsikter, att vi verkligen inte har ett vinstdrivande syfte, och att v\u00e5ra verktyg, h\u00e4nder och tankar, och s\u00e5 vidare, \u00e4r rena. Men \u00e4rligt talat \u00e4r situationen inte d\u00e5lig, eftersom det v\u00e4sterl\u00e4ndska st\u00f6det, hur som helst, kanske inte \u00e4r s\u00e5 omfattande som vi skulle \u00f6nska, men det \u00e4r betydande, och det finns en m\u00e4ngd nationer, som danskar, svenskar, litauer, tyskar och m\u00e5nga, m\u00e5nga andra, som verkligen har hj\u00e4lpt oss mycket, och det finns ju mycket ok\u00e4nd hj\u00e4lp. Och folk f\u00f6rst\u00e5r till exempel inte helt hur m\u00e5nga bilar, s\u00e4g villkorligt med litauiska registreringsskyltar, som \u00e4r en oskiljaktig del av evakueringar, utdragningar och s\u00e5 vidare. Det vill s\u00e4ga, det handlar om tiotusentals bilar; det vill s\u00e4ga att v\u00e5ra baltiska v\u00e4nner fr\u00e5n olika l\u00e4nder, s\u00e4rskilt fr\u00e5n Lettland, g\u00f6r v\u00e4ldigt mycket, men folk kanske inte ser det, eftersom dessa bilar bara h\u00e5ller i en eller tv\u00e5 operationer och sedan brinner upp n\u00e5gonstans p\u00e5 f\u00e4lten i Charkiv- eller Donetsk-regionen, och ers\u00e4tts av andra bilar.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Vi v\u00e4njer oss vid en viss hj\u00e4lp, men f\u00f6rmodligen, om jag innan jag talar har kommit till den punkten att vi m\u00e5ste p\u00e5verka andra l\u00e4nder, men f\u00f6rst och fr\u00e4mst m\u00e5ste vi p\u00e5verka v\u00e5ra medmedborgare, och det betyder just att det finns ett arbete, bland annat, med historien.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Bole, allt detta \u00e4r inte o\u00e4ndliga.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Ja, men om vi kan \u00f6vertyga vissa, ta bort myterna som de hade i sina huvuden, s\u00e5 kommer det d\u00e5 att ske, och dessa m\u00e4nniskor kommer att f\u00f6ra med sig utomlands, bland annat, redan begripliga narrativ som senare kommer att kunna motverka \u00e4ven de ryska. Jag skulle vilja \u00e5terg\u00e5 till forumet och till klustren. En av klustrets centrala h\u00e4ndelser var samtalet med Marta Bahachevska Khomyak. Skulle ni kunna ber\u00e4tta hur hennes arbete har p\u00e5verkat en viss f\u00f6rst\u00e5else av den ukrainska historien?<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Fru Martha \u00e4r en amerikansk historiker, hon gillar inte [ben\u00e4mningen] kvinnlig historiker, men hon \u00e4r en framst\u00e5ende gestalt inom den ukrainska kvinnor\u00f6relsen, hon \u00e4r forskare. Hon tog examen fr\u00e5n Columbia University, hade studier vid Harvard och har skrivit ett tiotal b\u00f6cker. Fr\u00e5n b\u00f6rjan specialiserade hon sig p\u00e5 ryska intellektualisters historia, eller som hon ironiskt s\u00e4ger, de f\u00e5taliga som dr\u00f6mde om eller talade om frihet d\u00e4r. Och de f\u00f6rlorade, det vill s\u00e4ga b\u00e5de \u00e5r 2017, och vi ser att den liberala eller frihetst\u00f6rstande ryska tanken nu faktiskt ligger djupt under betong och gjutj\u00e4rn och bly, och under militarister, fascister och rashister, som vi kallar dem. Och s\u00e5 skrev Fru Martha p\u00e5 sin tid, redan p\u00e5 80-talet, en bok som redan p\u00e5 70-talet \u2013 f\u00f6rmodligen f\u00f6r n\u00e4stan 50 \u00e5r sedan \u2013 blivit som en sorts b\u00e4sts\u00e4ljare f\u00f6r alla forskare av ukrainsk kvinnohistoria. Boken hette \u201dVitt p\u00e5 vitt\u201d, de har nyligen gett ut den p\u00e5 nytt, och jag tog med mig den f\u00f6rsta ukrainska utg\u00e5van fr\u00e5n 90-talet till presentationen, till detta samtal med Fru Martha, och det var en s\u00e5dan d\u00e4r modern vit, mycket vacker bok om denna r\u00f6relse. Varf\u00f6r \u00e4r detta n\u00f6dv\u00e4ndigt? F\u00f6r n\u00e4r vi skriver Ukrainas historia, eller n\u00e4r vi tackar v\u00e5ra f\u00f6rsvarare, eller n\u00e4r vi inser att vissa saker tas f\u00f6r givna, s\u00e5 st\u00e5r miljontals m\u00e4nniskors arbete bakom detta, s\u00e4rskilt miljontals kvinnor. Och i Ukrainas historia blir detta arbete, denna bragd, denna h\u00e4ngivelse och detta osynliga, som hos Murashka, dagliga arbete inte alltid registrerat, understruket och v\u00e4rderat. D\u00e4rf\u00f6r forskar vi, och jag har ocks\u00e5 l\u00e4st denna bok, och naturligtvis andra arbeten av forskare inom ukrainsk kvinnohistoria, eftersom det g\u00f6r det m\u00f6jligt att forma ett visst perspektiv, som vi anv\u00e4nder p\u00e5 dagens krig. Redan nu finns det tiotusentals kvinnor i f\u00f6rsvarsstyrkornas enheter. Jag var vid ett annat tillf\u00e4lle, ocks\u00e5 i det historiska klustret, d\u00e4r det talades om kvinnor i befrielsekampen, och forskaren Tetiana Shvychenko sa att \u2013 jag h\u00f6rde bara inte om det g\u00e4ller alla f\u00f6rsvarsstyrkor eller bara de v\u00e4pnade styrkorna \u2013 73 000 kvinnor. Och 73 000 \u00e4r fler \u00e4n de flesta arm\u00e9er i Europa.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Allts\u00e5 har vi en hel arm\u00e9 av kvinnor, som fr\u00e5n n\u00e5got land<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

europeiska. Mer \u00e4n m\u00e5nga europeiska l\u00e4nder. Detta leder till att dessa kvinnor definitivt inte l\u00e4ngre \u00e4r ett s\u00e5dant osynligt material f\u00f6r Ukrainas stora historia. Nej, de skriver denna historia. H\u00e4r p\u00e5 forumet fanns v\u00e5r syster i vapen fr\u00e5n en annan brigad av nationalgardet, fr\u00e5n brigaden Rubish, Oleksandra Dovendenko. Hennes anropsnamn \u00e4r Vyrva, hon \u00e4r Ukrainas hj\u00e4lte. Hon presenterade sin diktbok, jag hann tyv\u00e4rr inte med p\u00e5 presentationen, men det \u00e4r ett exempel p\u00e5 hur en m\u00e4nniska krigar och hur en m\u00e4nniska skriver sin historia. Det vill s\u00e4ga att till och med hennes poesi, hennes kreativa reflektioner \u2013 det \u00e4r landets historia. D\u00e4rf\u00f6r verkar det mig som att samtalen om dessa framst\u00e5ende kvinnor, som fru Marta gjorde trendiga och vetenskapliga, inte bara \u00e4r ett v\u00e4nskapligt utbyte om sig sj\u00e4lv. Det \u00e4r en v\u00e4rdering av bidragen fr\u00e5n tidigare generationer av kvinnor som under mycket sv\u00e5ra f\u00f6rh\u00e5llanden k\u00e4mpade sig igenom det maskulina, manliga\u2026<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

\u00c4nnu mer maskulin,<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

mer patriarkal… Och de tog positioner, och jag citerade den h\u00e4r frasen, inte frasen, utan den h\u00e4r historien p\u00e5 m\u00f6tet, och hon bekr\u00e4ftade att ja och ja, jag mindes r\u00e4tt. N\u00e4r hon tog examen fr\u00e5n ett amerikanskt universitet, det var p\u00e5 60-talet, och hon sa vid de sista anst\u00e4llningsintervjuerna att hon ville stanna kvar p\u00e5 institutionen f\u00f6r att arbeta, vara forskare.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Inte som l\u00e4rare n\u00e5gonstans i en skola, som<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

viss<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Majoriteten ans\u00e5g fortfarande \u00f6gonblicket.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Efter det amerikanska universitetet g\u00e5r man inte i skolan, d\u00e4r v\u00e4vde man in detta bland annat, men bara f\u00f6r att bli. Och professorn sa att det inte kommer att g\u00e5 f\u00f6r er, ni kommer ju att gifta er, inte f\u00f6da barn, men fru Marta tvekade aldrig att svara. Och hon sa, herr professor, jag ser att ni har en vigselring p\u00e5 fingret, s\u00e4ger hon, och en familj, jag s\u00e4ger, och en familj, och barn, och barn. Men ni lyckades ju p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt, och jag kommer ocks\u00e5 att kunna, oroa er inte. De var i chock, s\u00e5 var det inte accepterat, s\u00e5 direkt brutalt, s\u00e5 \u00e4rligt att s\u00e4ga vad ni g\u00f6r. Allts\u00e5, ta inte ifr\u00e5n oss r\u00e4tten. Jag vill, jag ska. Och detta \u00e4r f\u00f6rm\u00e5gan och kapaciteten hos det ukrainska kvinnofolket d\u00e5 i Amerika, nu i Ukraina, att bygga utan v\u00e5rt godk\u00e4nnande, de beh\u00f6ver definitivt inte det. Men n\u00e4r det g\u00e4ller v\u00e5ra ansvarsomr\u00e5den ber\u00e4ttar vi ofta, f\u00f6r med b\u00f6rjan fr\u00e5n BZVP, fr\u00e5n v\u00e5ra rekord, i varje kurs, i varje f\u00f6rel\u00e4sning, finns det obligatoriskt om kvinnor som spelade en betydande roll i Ukrainas historia. Och eftersom v\u00e5ra l\u00e4rokurser fr\u00e4mst kretsar kring 1900-talet, s\u00e5 fr\u00e5n USS-eran, fr\u00e5n kvinnorna som var i Sich-skyttarna, till kvinnorna i UNR-arm\u00e9n, till kvinnorna i OUN:s underjord och i OPA:s led, till kvinnorna i motst\u00e5ndsr\u00f6relsen p\u00e5 60- och 80-talen, s\u00e5som Alagorska, eller Atana Pashko, eller Raisa Rudenko, eller Oksana Meshko. Vi ber\u00e4ttar om dem och s\u00e4ger att detta \u00e4r v\u00e5ra framst\u00e5ende k\u00e4mpar, v\u00e5ra framst\u00e5ende medborgare som man b\u00f6r k\u00e4nna till och respektera. Och d\u00e5 blir det kanske lite obekv\u00e4mt f\u00f6r vissa av barnen att de tvekade eller gjorde motst\u00e5nd n\u00e4r inkallelsen kom, eller n\u00e4r n\u00e5gon klappade dem p\u00e5 axeln och sa, v\u00e4nnen, det \u00e4r din tur att komma och st\u00e4lla upp. Slutligen v\u00e4ntar inte alla, den absoluta majoriteten g\u00e5r inte direkt till frontlinjen. M\u00e4nniskor beh\u00f6vs \u00f6verallt, f\u00f6rare beh\u00f6vs, kockar, \u00f6vers\u00e4ttare, reparat\u00f6rer. M\u00e4nniskor<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

man f\u00f6rst\u00e5r ofta inte hur enormt antal milit\u00e4rer som st\u00e5r bakom till exempel infanteriet, som helt<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

s\u00e4krad. Jag befann mig nyligen i en s\u00e5dan situation, jag var i en av underavdelningarna, och jag h\u00f6r ett samtal, de pratar om n\u00e5got ang\u00e5ende kakor, och de diskuterade ganska l\u00e4nge hur mycket man kan prata om kakor. Det visar sig att killarna, som har suttit p\u00e5 positionen i flera m\u00e5nader nu, bad om kakor, och de, ja, killarna s\u00e4ger, h\u00e4r ta dem, s\u00e4ger att vi redan har genomf\u00f6rt ett experiment, NRK, n\u00e4r den k\u00f6r \u00f6ver dessa gupp, kullar och s\u00e5 vidare, g\u00e5r s\u00f6nder, kakorna kommer fram som mj\u00f6l, i princip, och de skickade n\u00e5gon till butikerna, k\u00f6pte n\u00e5gra, ja, s\u00e5dana kakor som inte g\u00e5r s\u00f6nder, f\u00f6r i det \u00f6gonblicket t\u00e4nkte de p\u00e5 killen som, f\u00f6r att effektivt kunna f\u00f6rinta fienden, bara saknar havrekakor.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Ja, ja, och det h\u00e4r m\u00e5ste man t\u00e4nka p\u00e5. Kvinnor i befrielser\u00f6relsen f\u00f6rekommer ofta i arkiven, d\u00e4r, s\u00e4g, som kurir, till exempel, d\u00e4r, hustru, assistent. Men vad ligger bakom dessa termer? Jo, det \u00e4r inte bara det, det \u00e4r nog n\u00e5got mer, s\u00e5dana roller \u00e4r dolda.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Jag ska inte avsl\u00f6ja n\u00e5gon milit\u00e4rhemlighet, men \u00e4ven nu \u00e4r det m\u00e5nga milit\u00e4rer, b\u00e5de m\u00e4n och kvinnor, som kallar sig en sak men g\u00f6r en annan. En person kan skriva, s\u00e4g, chef f\u00f6r en badstuga eller telegrafist, men i sj\u00e4lva verket \u00e4r han n\u00e5gon annan. S\u00e5 s\u00e5dana var tiderna, och jag \u00e5terg\u00e5r \u00e5terigen till detta samtal om kvinnor i befrielsekampen, n\u00e4r kvinnor som till och med d\u00e5, f\u00f6r s\u00e4g 107 eller 106 \u00e5r sedan, utf\u00f6rde stridsuppdrag, \u00e4nd\u00e5 registrerades som barmh\u00e4rtighetssystrar, det vill s\u00e4ga medicinska assistenter.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Det vill s\u00e4ga<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

De var inte ens v\u00e5rdpersonal, utan assistenter.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

I staten fanns det inget f\u00f6r dem.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

positioner. Och det fanns inga positioner, och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det \u00e4n mer v\u00e4rdefullt att vissa kvinnor, som Olena Stepaniv i de ukrainska Sich-skyttarna, eller Khrystyna Sushkova i volont\u00e4rmakten, k\u00e4mpade sig fram och blev officerare. Det vill s\u00e4ga att de byggde sin egen karri\u00e4r. Det viktigaste \u00e4r att de innehade den position som motsvarade deras faktiska bidrag till befrielsekampen. Och man m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 att dessa m\u00e4nniskors avancemang p\u00e5 karri\u00e4rstegen p\u00e5 den tiden var allt annat \u00e4n enkelt. Och nu, n\u00e4r vi inte lyfter fram dem, inte ber\u00e4ttar om dem, betyder det liksom att det verkar som om deras grader inte \u00e4r viktiga f\u00f6r oss. Men jag ska ocks\u00e5 s\u00e4ga att kvinnohistoria \u00e4r en av femton andra inriktningar inom detta kluster. Och vi f\u00f6rs\u00f6kte visa m\u00e5ngfalden av perspektiv. Det lyckas inte alltid i diskussionen. F\u00f6r ibland ser historikerna som vi bjuder in p\u00e5 ett mer enformigt s\u00e4tt.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Ja,<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Ja. Vi har redan n\u00e5tt en s\u00e5dan gemensam nationell konsensus. Och en skandal f\u00f6r skandalens skull var inte m\u00e5let. Sj\u00e4lvklart \u00e4r det m\u00f6jligt. Det v\u00e4cker uppm\u00e4rksamhet, men fr\u00e5gan \u00e4r varf\u00f6r. Det vill s\u00e4ga att det finns saker d\u00e4r vi inte beh\u00f6ver \u00e5terg\u00e5 till en situation d\u00e4r vi s\u00e4ger: l\u00e5t oss diskutera om det ukrainska spr\u00e5ket beh\u00f6vs eller inte. Sj\u00e4lvklart kan man hitta n\u00e5gon ukrainofob eller vatnik.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Jag tycker att vi nu, i tider av fullskalig invasion och i krigets femte \u00e5r, mer \u00e4n n\u00e5gonsin m\u00e5ste t\u00e4nka p\u00e5 hur vi ska enas. Det inkluderar oss alla; ni diskuterar dessa diskussions\u00e4mnen inte f\u00f6r att br\u00e5ka efter\u00e5t, utan just f\u00f6r att enas och hitta gemensamma n\u00e4mnare.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Kamerat Lenin sa en g\u00e5ng att innan man f\u00f6renas m\u00e5ste man slutgiltigt och resolut dra en gr\u00e4ns. Ja, det \u00e4r uppenbart att s\u00e5dant ocks\u00e5 kan vara f\u00f6r att klarg\u00f6ra den exakta positionen. Men vi hade, nog, skulle man s\u00e4ga, en s\u00e5dan diskussion d\u00e4r det verkligen fl\u00f6g gnistor. Det var en diskussion mellan historikerna Volodymyr Vetrovych och Hzhek Motyka. Han \u00e4r en polsk professor, f\u00f6rfattare till m\u00e5nga b\u00f6cker om den nationalistiska r\u00f6relsen i Ukraina och dess kamp mot den polska nationalistiska nationella r\u00f6relsen. Och i synnerhet h\u00e4ndelserna i Volyn \u00e5r 49. Och den h\u00e4r diskussionen visade att v\u00e5ra positioner, det vill s\u00e4ga de tv\u00e5 historiografierna, de historiska skolorna, om man s\u00e5 kan s\u00e4ga, \u00e4r extremt olika. Vi talar med olika optik. Vi, ja, som man skulle s\u00e4ga, Vetrovych representerade sig sj\u00e4lv, men i sj\u00e4lva verket \u00e4r en betydande del av historikerna som unders\u00f6ker denna r\u00f6relse och denna tid \u00f6verens med honom; vi framst\u00e4ller det som en nationell tragedi f\u00f6r tv\u00e5 folk som oundvikligen hamnade i konflikt. Det vill s\u00e4ga att den huvudsakliga tvisten var, ja, faktiskt fr\u00e5n den polska positionen, att det fanns en avsikt att f\u00f6rinta alla polacker. I verkligheten s\u00e4ger ukrainarna: nej, det fanns ingen s\u00e5dan avsikt. Men det fanns en avsikt att f\u00f6rsvara detta territorium. Om det finns ukrainare h\u00e4r, betyder det att det kommer att bli en ukrainsk stat h\u00e4r. Om det kommer att finnas polacker h\u00e4r, ja, d\u00e5 blir det en polsk stat h\u00e4r. Det vill s\u00e4ga att fr\u00e5gan om huruvida det \u00e4r Volyn eller Galicien inte \u00e4r en fr\u00e5ga om etnos. Det \u00e4r en fr\u00e5ga om vilken flagga som sedan kommer att dyka upp, som kommer att s\u00e4ttas upp efter andra v\u00e4rldskriget. Och som vi s\u00e5g av resultaten av andra v\u00e4rldskriget, gjordes detta varken av ukrainarna sj\u00e4lva eller av polackerna. Dessa flaggor och kartor ritades av segrarna. Stalin, Churchill, Roosevelt.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Och oavsett vad n\u00e5gon vill, f\u00f6r det g\u00e5r inte via dem.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Ja, ja, ukrainarna ville verkligen att till exempel Przemy\u015bl skulle ligga i Ukraina. Och polackerna ville verkligen att, jag vet inte, Lviv skulle vara polskt. Men stormakterna beslutade som de beslutade. Och de skar av Cholm, den ukrainska staden d\u00e4r Mychajlo Hrusjevskyj f\u00f6ddes. Och staden Jaros\u0142aw, uppkallad efter en tjeckisk furste. De hamnade i Polen. Och samtidigt hamnade vissa delar av historien, som polackerna ans\u00e5g vara sina, i Sovjet-Ukraina. D\u00e4rf\u00f6r var den h\u00e4r diskussionen mycket stormig. Men vad som \u00e4r \u00e4nnu mer intressant. Det kom n\u00e5gra polacker dit som inte st\u00f6dde professor Motykas position. Och en av dem, professor vid Warszawas universitet Kazimierz Szwiecki, sa till sin landsmann Motyka, till och med skarpare \u00e4n m\u00e5nga ukrainare, att han i praktiken intar en extremh\u00f6gerposition, d\u00e4r politik och ideologi v\u00e4ger tyngre \u00e4n vetenskap. Det vill s\u00e4ga att vi var vittnen till till och med en s\u00e5dan internpolitisk diskussion. Det skulle vara en stor f\u00f6renkling att s\u00e4ga att alla<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

polacker.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

S\u00e5<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Fienderna vill att vi ska uppfatta allt<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

\u00c4rligt talat. Nej, vi b\u00f6rjade ju med detta. Vi \u00e4r ytterst \u00e4rliga mot oss sj\u00e4lva. Vi f\u00f6rst\u00e5r att det p\u00e5g\u00e5r ett krig inom oss, ett historiskt krig av s\u00e5 stora narrativ. Och fr\u00e5gan om vems Lviv \u00e4r, eller vad som h\u00e4nde i Novolyne. Det \u00e4r bara lokala fr\u00e5gor, \u00e4ven om det f\u00f6r vissa kan verka m\u00e4rkligt. Men v\u00e5r fr\u00e5ga \u00e4r den avg\u00f6rande. Har den ukrainska nationen r\u00e4tt att vara ett subjekt p\u00e5 sin egen mark? Och varf\u00f6r blev den inte det, till exempel f\u00f6r 100 \u00e5r sedan? F\u00f6r s\u00e4rskilt p\u00e5 denna mark, h\u00e4r i centrum av Lviv, fanns det en ukrainsk makt med ukrainsk flagga, ukrainskt emblem och s\u00e5 vidare. Men den krossades av polsk milit\u00e4rmakt, av den nybildade eller \u00e5teruppst\u00e5ndna polska staten. Samma sak bortom Zbru\u010d. Ukrainska folkrepubliken f\u00f6rlorade kriget f\u00f6r sin sj\u00e4lvst\u00e4ndighet mot ryssarna. Och sedan konsekvenserna h\u00e4r \u2013 polonisering, f\u00e4ngelser, l\u00e4ger, pacificering. Slutligen OUN:s terror som en reaktion. \u00d6nskan var att \u00e5teruppbygga staten eller minska den polska statens makt. Och i \u00f6ster Holodomor \u2013 andra v\u00e4rldskriget, d\u00e4r situationen var en total utpl\u00e5ning av allt. Ukraina var ett slagf\u00e4lt. Just Charkiv, d\u00e4r vi tj\u00e4nstg\u00f6r och d\u00e4r vi bor. Det bytte \u00e4gare tre g\u00e5nger, vilket innebar f\u00f6rst\u00f6relse av allt, b\u00e5de levande och icke-levande. D\u00e4rf\u00f6r tycker jag att alla dessa diskussioner f\u00e5r m\u00e4nniskor att inse att, f\u00f6r det f\u00f6rsta, \u00e4r vi inte de f\u00f6rsta som genomg\u00e5r dessa pr\u00f6vningar. Och, f\u00f6r det andra, har vi det l\u00e4ttare \u00e4n v\u00e5ra f\u00f6reg\u00e5ngare. Vem som helst som l\u00e4ser OUN:s historia och ser sig sj\u00e4lv som en soldat i UPA:s lokala enheter, och ser hur vi lever nu, oavsett om vi \u00e4r d\u00e4r, eller i Charkiv, eller i Sumy, eller i Zapori\u017e\u017eja. Ja, vi \u00e4r inte p\u00e5 semester, detta \u00e4r krig.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Inte som semesterorter, vi har redan en stat, till skillnad fr\u00e5n hj\u00e4ltarna.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Och vi beh\u00f6ver inte ta k\u00e4ngorna av en d\u00f6d fiende f\u00f6r att forts\u00e4tta strida.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Jag ville st\u00e4lla en sista fr\u00e5ga, vilken fr\u00e5ga om ukrainsk historia ni ville l\u00e4mna lyssnaren med, men jag tror att ni redan har svarat p\u00e5 den. Just fr\u00e5gan om identitet, om r\u00e4tten, om Ukraina har r\u00e4tt. Vi kan s\u00e4ga, naturligtvis, ja.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Vi ber inte, vi konstaterar bara att n\u00e5gon har ett vapen i h\u00e4nderna, n\u00e5gon en bok i h\u00e4nderna. H\u00e4r finns en m\u00e4ngd f\u00f6rfattare, b\u00e5de de som skriver facklitteratur och de som skriver sk\u00f6nlitteratur, som enligt min mening ocks\u00e5 \u00e4r kombattanter inom sina omr\u00e5den, de kan inte j\u00e4mf\u00f6ras. Nej, absolut inte. Och det skulle vara fel.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Men det h\u00e4r \u00e4r i n\u00e4sta del.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

En del av motst\u00e5ndet, vilket skapar f\u00f6rst\u00e5elsen av att v\u00e5rt krig kommer att forts\u00e4tta s\u00e5 l\u00e4nge vi inser att vi \u00e4r ukrainare. F\u00f6r ryssarna, egentligen, huvuduppgiften, de skulle inte ens fysiskt vilja d\u00f6da oss alla. Om vi blir ryssar kommer vi att leva. Men vi kommer att leva i Ryssland, och vi kommer att strida i den ryska arm\u00e9n f\u00f6r ryska intressen. Och sedan kommer den ukrainska soldaten i rysk uniform att knacka p\u00e5 d\u00f6rrarna till Polen, Litauen, Rum\u00e4nien och andra nationer, p\u00e5 Kaukasus eller i Asien.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Jag tror att vi kan avsluta samtalet h\u00e4r. Tack.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 1<\/p>\n

Tack f\u00f6r inbjudan.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Talare 2<\/p>\n

Med oss var Vakhtang Kipian, historiker, officer i vakttj\u00e4nsten vid den 2:e arm\u00e9k\u00e5ren Khartiya. Vi talade om det historiska klustret p\u00e5 Bukforum, om sm\u00e4rtsamma teman och sidor i Ukrainas historia, och om perspektiv, inklusive det kvinnliga perspektivet i historien. S\u00e5 stanna kvar hos oss. Allt gott.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Ok\u00e4nd talare<\/p>\n

Tack.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Samtalet fokuserar p\u00e5 det historiska klustret vid Bokforum, d\u00e4r sv\u00e5ra och obekv\u00e4ma \u00e4mnen i Ukrainas f\u00f6rflutna diskuteras f\u00f6r att st\u00e4rka den nationella identiteten och motverka rysk propaganda.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"template":"","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"_exmediatt_source_url":"https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=XE0At7oOSM4","_exmediatt_original_title":"\u0427\u0438 \u0441\u043f\u0440\u0430\u0432\u0434\u0456 \u043f\u0435\u0440\u0435\u043c\u043e\u0436\u0446\u0456 \u043f\u0438\u0448\u0443\u0442\u044c \u0456\u0441\u0442\u043e\u0440\u0456\u044e? \u041a\u043e\u0440\u0434\u043e\u043d\u0438, \u0432\u0456\u0439\u043d\u0430 \u0439 \u0456\u0441\u0442\u043e\u0440\u0438\u0447\u043d\u0430 \u043f\u0430\u043c\u2019\u044f\u0442\u044c \u0440\u043e\u0437\u043c\u043e\u0432\u0430 \u0437 \u0412\u0430\u0445\u0442\u0430\u043d\u0433\u043e\u043c \u041a\u0406\u041f\u0406\u0410\u041d\u0406","_exmediatt_published_date":"2026-10-31","_exmediatt_ai_job_id":"yt_20261101_4b74f672cc9f402ea7c66ad8ab37dac5","_exmediatt_duration":2001,"footnotes":""},"exmedia-tt-category":[38],"class_list":["post-11900","exmediatt","type-exmediatt","status-publish","hentry","exmedia-tt-category-blandade-ukrainska-kanaler"],"yoast_head":"\n\u00c4r det verkligen vinnarna som skriver historien? Gr\u00e4nser, krig och historiskt minne ett samtal med Vakhtang Kipiani<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"%\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/ar-det-verkligen-vinnarna-som-skriver-historien-granser-krig-och-historiskt-minne-ett-samtal-med-vakhtang-kipiani\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"\u00c4r det verkligen vinnarna som skriver historien? Gr\u00e4nser, krig och historiskt minne ett samtal med Vakhtang Kipiani\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"%\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/ar-det-verkligen-vinnarna-som-skriver-historien-granser-krig-och-historiskt-minne-ett-samtal-med-vakhtang-kipiani\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Johan No.1\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-11-01T11:31:36+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"32 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/media-tt\\\/ar-det-verkligen-vinnarna-som-skriver-historien-granser-krig-och-historiskt-minne-ett-samtal-med-vakhtang-kipiani\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/media-tt\\\/ar-det-verkligen-vinnarna-som-skriver-historien-granser-krig-och-historiskt-minne-ett-samtal-med-vakhtang-kipiani\\\/\",\"name\":\"\u00c4r det verkligen vinnarna som skriver historien? Gr\u00e4nser, krig och historiskt minne ett samtal med Vakhtang Kipiani\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-10-31T11:00:00+00:00\",\"dateModified\":\"2026-11-01T11:31:36+00:00\",\"description\":\"%\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/media-tt\\\/ar-det-verkligen-vinnarna-som-skriver-historien-granser-krig-och-historiskt-minne-ett-samtal-med-vakhtang-kipiani\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/media-tt\\\/ar-det-verkligen-vinnarna-som-skriver-historien-granser-krig-och-historiskt-minne-ett-samtal-med-vakhtang-kipiani\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/media-tt\\\/ar-det-verkligen-vinnarna-som-skriver-historien-granser-krig-och-historiskt-minne-ett-samtal-med-vakhtang-kipiani\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"ExMediaTT\",\"item\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/media-tt\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"\u00c4r det verkligen vinnarna som skriver historien? Gr\u00e4nser, krig och historiskt minne ett samtal med Vakhtang Kipiani\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/\",\"name\":\"Johan No.1\",\"description\":\"Kriget i Ukraina - V\u00e4rldsledande omv\u00e4rldsanalys fr\u00e5n Svensksund till den ryska brakf\u00f6rlusten i Ukraina\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#organization\",\"name\":\"Johan No. 1\",\"url\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2025\\\/03\\\/cropped-No1-Logo.png\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2025\\\/03\\\/cropped-No1-Logo.png\",\"width\":512,\"height\":512,\"caption\":\"Johan No. 1\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"}}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"\u00c4r det verkligen vinnarna som skriver historien? Gr\u00e4nser, krig och historiskt minne ett samtal med Vakhtang Kipiani","description":"%","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/ar-det-verkligen-vinnarna-som-skriver-historien-granser-krig-och-historiskt-minne-ett-samtal-med-vakhtang-kipiani\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"\u00c4r det verkligen vinnarna som skriver historien? Gr\u00e4nser, krig och historiskt minne ett samtal med Vakhtang Kipiani","og_description":"%","og_url":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/ar-det-verkligen-vinnarna-som-skriver-historien-granser-krig-och-historiskt-minne-ett-samtal-med-vakhtang-kipiani\/","og_site_name":"Johan No.1","article_modified_time":"2026-11-01T11:31:36+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"32 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/ar-det-verkligen-vinnarna-som-skriver-historien-granser-krig-och-historiskt-minne-ett-samtal-med-vakhtang-kipiani\/","url":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/ar-det-verkligen-vinnarna-som-skriver-historien-granser-krig-och-historiskt-minne-ett-samtal-med-vakhtang-kipiani\/","name":"\u00c4r det verkligen vinnarna som skriver historien? Gr\u00e4nser, krig och historiskt minne ett samtal med Vakhtang Kipiani","isPartOf":{"@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#website"},"datePublished":"2026-10-31T11:00:00+00:00","dateModified":"2026-11-01T11:31:36+00:00","description":"%","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/ar-det-verkligen-vinnarna-som-skriver-historien-granser-krig-och-historiskt-minne-ett-samtal-med-vakhtang-kipiani\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/ar-det-verkligen-vinnarna-som-skriver-historien-granser-krig-och-historiskt-minne-ett-samtal-med-vakhtang-kipiani\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/ar-det-verkligen-vinnarna-som-skriver-historien-granser-krig-och-historiskt-minne-ett-samtal-med-vakhtang-kipiani\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"ExMediaTT","item":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"\u00c4r det verkligen vinnarna som skriver historien? Gr\u00e4nser, krig och historiskt minne ett samtal med Vakhtang Kipiani"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#website","url":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/","name":"Johan No.1","description":"Kriget i Ukraina - V\u00e4rldsledande omv\u00e4rldsanalys fr\u00e5n Svensksund till den ryska brakf\u00f6rlusten i Ukraina","publisher":{"@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#organization","name":"Johan No. 1","url":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/johanno1.se\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/cropped-No1-Logo.png","contentUrl":"https:\/\/johanno1.se\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/cropped-No1-Logo.png","width":512,"height":512,"caption":"Johan No. 1"},"image":{"@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/"}}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/exmediatt\/11900","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/exmediatt"}],"about":[{"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/exmediatt"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/exmediatt\/11900\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11902,"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/exmediatt\/11900\/revisions\/11902"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11900"}],"wp:term":[{"taxonomy":"exmedia-tt-category","embeddable":true,"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/exmedia-tt-category?post=11900"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}