{"id":6984,"date":"2026-09-10T12:00:00","date_gmt":"2026-09-10T10:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/johanno1.se\/?post_type=exmediatt&#038;p=6984"},"modified":"2026-09-23T08:09:34","modified_gmt":"2026-09-23T06:09:34","slug":"kh-101-hur-utvecklas-den-ryska-kryssningsroboten","status":"publish","type":"exmediatt","link":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/kh-101-hur-utvecklas-den-ryska-kryssningsroboten\/","title":{"rendered":"Kh-101 | Hur utvecklas den ryska kryssningsroboten?!"},"content":{"rendered":"<div class=\"exmediatt-transcript\">\n<div class=\"exmediatt-transcript__turn exmediatt-transcript__turn--speaker-01\">\n<p class=\"exmediatt-transcript__speaker\">\u0410\u043d\u0436\u0435\u043b\u0456\u043a\u0430 \u041a\u0430\u043b\u044c\u0447\u0435\u043d\u043a\u043e<\/p>\n<p class=\"exmediatt-transcript__speech\">En raket som designades som ett verktyg f\u00f6r nukle\u00e4r avskr\u00e4ckning och precisionsattacker, men som nu anv\u00e4nds som ett medel f\u00f6r massf\u00f6rst\u00f6relse av Ukrainas civila infrastruktur och energif\u00f6rs\u00f6rjning. Med en stridsspets som n\u00e4stan f\u00f6rdubblats och modern adaptiv elektronik anv\u00e4nds Ch-101 regelbundet f\u00f6r massiva robotattacker och kombinerade anfall. Idag ska vi analysera hur den \u00e4r konstruerad, varf\u00f6r ingenj\u00f6rerna medvetet minskade raketens r\u00e4ckvidd och vilka andra tekniska l\u00f6sningar som gjort den till en av nutidens farligaste kryssningsrobotar. Vi ska ocks\u00e5 ta reda p\u00e5 varf\u00f6r det inte \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r Ch-101 att bryta igenom f\u00f6rsvaret hos moderna luftv\u00e4rnssystem f\u00f6r att f\u00f6rbli effektiv. Jag heter Anzhelika Kalchenko, detta \u00e4r Militarnyi Dopoviday. Vi b\u00f6rjar.<\/p>\n<p>Under det fullskaliga kriget har denna kryssningsrobot blivit det fr\u00e4msta verktyget f\u00f6r attacker mot kritisk, civil, energirelaterad och milit\u00e4r infrastruktur i Ukraina. Strategin f\u00f6r dess anv\u00e4ndning kokar fr\u00e4mst ner till massiva simultana attacker. Men precis som med mycket av den moderna ryska bev\u00e4pningen utvecklades Ch-101 fr\u00e5n b\u00f6rjan f\u00f6r ett annat syfte. Raketen designades redan i Sovjetunionen som ett verktyg f\u00f6r strategisk avskr\u00e4ckning \u2013 ett vapen som skulle kunna flyga tusentals kilometer obem\u00e4rkt och tr\u00e4ffa m\u00e5let med h\u00f6g precision. Nu anv\u00e4nds just dessa egenskaper \u2013 l\u00e5ng r\u00e4ckvidd, l\u00e5g synlighet f\u00f6r radar, f\u00f6rm\u00e5gan att flyga p\u00e5 en h\u00f6jd av endast n\u00e5gra dussin meter och f\u00f6lja terr\u00e4ngen \u2013 inte mot v\u00e4rldens arm\u00e9er, utan mot generatorer, transformatorer och panncentraler. Och \u00e4ven om det ukrainska luftf\u00f6rsvaret i b\u00f6rjan av den fullskaliga invasionen l\u00e4rde sig att skjuta ner majoriteten av dessa robotar, ger deras st\u00e4ndiga modernisering och anpassning till moderna luftv\u00e4rnssystem fortfarande Ryssland tillr\u00e4ckliga sk\u00e4l att forts\u00e4tta produktionen och anv\u00e4ndningen i det moderna kriget.<\/p>\n<p>Under perioden fr\u00e5n b\u00f6rjan av 2022 har specialister fr\u00e5n Ukrainas f\u00f6rsvarsministerium och expertinstitut registrerat flera betydande moderniseringar av Ch-101, vilka i grunden har f\u00f6r\u00e4ndrat dess stridsf\u00f6rm\u00e5ga. Nya typer av stridsladdningar, nya system f\u00f6r skydd mot avf\u00e5ngning och uppdaterad styrelektronik har tillkommit. I praktiken, medan det ukrainska luftf\u00f6rsvaret blev starkare, blev denna raket farligare. Men innan vi g\u00e5r in p\u00e5 analysen av de moderna modifieringarna av Ch-101, b\u00f6r vi f\u00f6rst f\u00f6rst\u00e5 vilket syfte den ursprungligen skapades f\u00f6r och vad som g\u00f6r den s\u00e5 l\u00e4mplig f\u00f6r vidare moderniseringar.<\/p>\n<p>Arbetet med en ny generation l\u00e5ngdistanskryssningsrobotar p\u00e5b\u00f6rjades redan i slutet av 80-talet i Sovjetunionen. Huvudutvecklaren var det statliga maskinbyggnadskonstruktionsbyr\u00e5n \u201dRaduga\u201d, ett team som specialiserade sig just p\u00e5 precisionsvapen f\u00f6r strategiska \u00e4ndam\u00e5l. Konstrukt\u00f6rernas uppgift var att skapa en efterf\u00f6ljare till den f\u00f6r\u00e5ldrade Ch-55, kapabel att \u00f6vervinna Natol\u00e4ndernas framtida luftf\u00f6rsvar genom stealth-teknik och flygning p\u00e5 extremt l\u00e5ga h\u00f6jder. De f\u00f6rsta laboratorietesterna av enskilda komponenter startade 1995, den f\u00f6rsta testflygningen av en prototyp skedde 1998. Fotografier av raketen som bekr\u00e4ftade dess existens d\u00f6k upp f\u00f6rst 2007, och Ch-101 togs officiellt i bruk f\u00f6rst 2012\u20132013 \u2013 mer \u00e4n 20 \u00e5r fr\u00e5n id\u00e9 till stridsberedskap.<\/p>\n<p>Parallellt skapade Raduga en strategisk tvilling \u2013 raketen Ch-102. Visuellt och aerodynamiskt identisk med Ch-101, men ist\u00e4llet f\u00f6r en konventionell stridsspets b\u00e4r den ett termonukle\u00e4rt stridshuvud med en effekt fr\u00e5n 250 kiloton upp till en megaton.<\/p>\n<p>Den f\u00f6rsta stridsinsatsen f\u00f6r Ch-101 \u00e4gde rum 2015. Tu-160-bombflygplan avfyrade dussintals robotar mot Islamiska statens objekt i Syrien. Dabei gick robotarnas rutt genom andra l\u00e4nders territorier innan de n\u00e5dde sina m\u00e5l. Men det \u00e4r sv\u00e5rt att kalla detta f\u00f6r ett stridstest av raketen, eftersom Ryssland, i avsaknad av moderna radarer och ett skiktat luftf\u00f6rsvar fr\u00e5n motst\u00e5ndaren, i praktiken bara \u00f6vade logistiken f\u00f6r l\u00e5ngdistansflygningar och navigationsalgoritmer. De verkliga testerna v\u00e4ntade betydligt senare, n\u00e4r raketen tvingades m\u00f6ta Ukrainas moderna luftf\u00f6rsvar. Och det var just h\u00e4r som hela dess ingenj\u00f6rskonst, och dess svaga punkter, avsl\u00f6jades.<\/p>\n<p>L\u00e5t oss d\u00e4rf\u00f6r analysera konstruktionen och egenskaperna hos Ch-101 i detalj. Men f\u00f6rst, se till att du har prenumererat p\u00e5 v\u00e5r kanal och tryckt p\u00e5 klockan f\u00f6r att alltid h\u00e5lla dig uppdaterad om de senaste milit\u00e4ra nyheterna. Och gl\u00f6m inte att l\u00e4mna en tumme upp under denna video.<\/p>\n<p>Raketen \u00e4r byggd enligt ett normalt aerodynamiskt schema med en vinge som f\u00e4lls ut efter start. Huvud\ud2b9s\u00e4rheten \u00e4r flygkroppens form. En platt konstruktion med m\u00e5ngsidiga konturer. Tillsammans med kompositmaterial som absorberar radarv\u00e5gor ger detta en radarm\u00e5lyta p\u00e5 cirka 0,01 kvadratmeter \u2013 en niv\u00e5 av osynlighet motsvarande ett modernt femte generationens jaktplan. Detta g\u00f6r den till ett extremt sv\u00e5rm\u00e5lat m\u00e5l f\u00f6r tidiga varningsradarer.<\/p>\n<p>N\u00e4r den befinner sig i bombutrymmet eller p\u00e5 flygplanets externa pylon \u00e4r raketens motor g\u00f6md inuti kroppen, och vingarna \u00e4r vikta l\u00e4ngs flygkroppen. Efter separation fr\u00e5n b\u00e4rflygplanet f\u00e4ller pyrotekniska laddningar ut vingarna och stj\u00e4rtpartiet. Motorn skjuts ut p\u00e5 pylonen, varp\u00e5 den startas. Drivkraften utg\u00f6rs av en tv\u00e5kretsig turbofl\u00e4ktmotor TRDD-50A, som utvecklar en dragkraft p\u00e5 cirka 450 kilogram. Som br\u00e4nsle anv\u00e4nds en specialiserad h\u00f6gdensitetsblandning \u2013 decilin, av vilken det i raketens basversion finns cirka 1 250 kilogram. Detta \u00e4r tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att raketen ska kunna befinna sig i luften i 8 till 10 timmar.<\/p>\n<p>Flygprofilen \u00e4r i detta fall adaptiv. F\u00f6r att spara br\u00e4nsle kan marschstr\u00e4ckan ske p\u00e5 en h\u00f6jd upp till 10 000 meter. Men s\u00e5 snart raketen g\u00e5r in i det fientliga luftf\u00f6rsvarets zon, s\u00e4nker den sig abrupt och forts\u00e4tter flyga p\u00e5 en h\u00f6jd av endast 30\u201370 meter, d\u00e4r den f\u00f6ljer terr\u00e4ngen och g\u00f6mmer sig f\u00f6r markradarer.<\/p>\n<p>F\u00f6r inte s\u00e5 l\u00e4nge sedan producerade Ryssland cirka 50 stycken Ch-101 per m\u00e5nad. Och enligt vad st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande chef f\u00f6r GUR vid f\u00f6rsvarsministeriet, Vadym Skybitsky, har sagt, \u00f6kade denna siffra i juli 1926 till 87 robotar. Analys av vissa vrakdelar visar att beskjutningar ibland sker med robotar som tillverkats endast n\u00e5gra veckor f\u00f6re anfallet.<\/p>\n<p>F\u00f6r att exakt kunna tr\u00e4ffa ett m\u00e5l p\u00e5 ett s\u00e5dant avst\u00e5nd f\u00f6rlitar sig Ch-101 p\u00e5 tre navigationssystem samtidigt, som backar upp varandra. Grunden \u00e4r ett tr\u00f6ghetsnavigationssystem p\u00e5<\/p>\n<p class=\"exmediatt-transcript__speech\">lasergyroskop. Helt autonom, str\u00e5lar inte ut n\u00e5gonting, det \u00e4r om\u00f6jligt att st\u00f6ra den med elektronisk krigf\u00f6ring. Priset f\u00f6r autonomin \u00e4r ett fel p\u00e5 upp till tre meter per flygminut. Detta kompenseras av en satellitmodul med en Kometa-M-antenn, som kan filtrera mottagna signaler fr\u00e5n navigationssatelliter fr\u00e5n system f\u00f6r elektronisk krigf\u00f6ring som f\u00f6rs\u00f6ker sl\u00e5 ut den fr\u00e5n kursen. 20 km f\u00f6re m\u00e5let aktiveras ett optoelektroniskt system, liknande det amerikanska DSMAC. Borddatorn j\u00e4mf\u00f6r bilden av terr\u00e4ngen under missilen med referensbilder fr\u00e5n satelliter, broar, korsningar, flodb\u00e4ddar och korrigerar kursen. Den angivna avvikelsen \u00e4r endast 6\u201310 meter. Den 8 juli 2024 tr\u00e4ffade just denna missil huvudbyggnaden p\u00e5 barnsjukhuset Okhmatdyt i Kiev. Enligt utredningens slutsatser var sjukhusets koordinater angivna som ett m\u00e5l, och var inte bara resultatet av ett slumpm\u00e4ssigt fel.<\/p>\n<p>I b\u00f6rjan av den fullskaliga invasionen visade basversionen av XAST-1 s\u00e5rbarhet f\u00f6r det ukrainska luftf\u00f6rsvaret. Tack vare integrationen av moderna v\u00e4sterl\u00e4ndska system som Patriot, NASAMS, IRST, och senare multifunktionsjagare F-16, n\u00e5dde niv\u00e5n f\u00f6r lyckade avskjutningar av missiler av denna typ 88 %. Detta tvingade Ryssland att b\u00f6rja modifiera XAST-1 avsev\u00e4rt. Villkorligt kan dessa modifieringar delas in i fyra huvudstadier, som har kunnat identifieras i takt med analysen av missilrester.<\/p>\n<p>Det f\u00f6rsta stadiet, som b\u00f6rjade ungef\u00e4r 2023\u20132024, r\u00f6rde den tandemstridsspetsen. Basr\u00e4ckvidden p\u00e5 5 500 kilometer var \u00f6verfl\u00f6dig f\u00f6r attacker mot Ukraina. Faktiska avfyringar t\u00e4ckte inte mer \u00e4n ett tusen femhundra tv\u00e5 tusen kilometer. D\u00e4rf\u00f6r minskades br\u00e4nsletanken, och det frigjorda utrymmet anv\u00e4ndes till en andra stridsspetsmodul med en massa p\u00e5 \u00f6ver 350 kg. Resultatet blev att stridsspetsens massa n\u00e4stan f\u00f6rdubblades, medan r\u00e4ckvidden minskade till 2 250 kilometer med en reserv p\u00e5 500\u2013700 kilometer f\u00f6r undanman\u00f6vrar. Den extra modulen fick fragmenteringsdelar av kubisk form. Typiska f\u00f6r luftv\u00e4rnsmissiler snarare \u00e4n flygmissiler, f\u00f6r maximal splitterverkan. Detta och ytterligare f\u00f6rb\u00e4ttringar av stridsspetsen gjorde missilen farlig \u00e4ven vid nedskjutning.<\/p>\n<p>Det andra stadiet \u2013 2024. Implementeringen av en klustervapenstridsspets. Vid explosion sprids dussintals underammunitioner \u00f6ver en yta p\u00e5 upp till 400 kvadratmeter med en skadezon p\u00e5 10\u201315 meter fr\u00e5n varje element. Efter nedskjutningen av en s\u00e5dan missil \u00f6ver Kiev i augusti &#039;24 hittades 60 oexploderade underammunitioner. Det farligaste \u00e4r deras sammans\u00e4ttning. Ett nytt plastiskt spr\u00e4ng\u00e4mne som \u00e4r 30\u201340 % kraftfullare \u00e4n exosgen. Och st\u00e5lkulor med ett zirkoniumband och kapslar med titanhydrid \u00e4r inte l\u00e4ngre bara splitter. Zirkonium sj\u00e4lvant\u00e4nder vid kontakt med luft vid 230\u2013390 grader Celsius, vilket orsakar ih\u00e5llande och omfattande br\u00e4nder. Missilen bev\u00e4pnades medvetet f\u00f6r att inte bara orsaka skada genom explosion, utan ocks\u00e5 genom att starta br\u00e4nder. Men f\u00f6r\u00e4ndringarna stannade inte vid f\u00f6rb\u00e4ttringar av stridsspetsen. Ett antal modifieringar inf\u00f6rdes ocks\u00e5 f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra missilens \u00f6verlevnadsf\u00f6rm\u00e5ga och navigering.<\/p>\n<p>Det tredje stadiet \u2013 \u00e5ren 24\u201325. Modernisering av det optoelektroniska ledningssystemet. Ett enkelinsobjektiv ersattes av ett trippelinsobjektiv, vilket ut\u00f6kade synf\u00e4ltet f\u00f6r att f\u00e5nga landm\u00e4rken, och Kometa-systemet ersattes av en modernare version med mindre dimensioner och ett st\u00f6rre antal antenner.<\/p>\n<p>Och slutligen det fj\u00e4rde stadiet, som b\u00f6rjade redan 2024 och nu har f\u00e5tt praktisk till\u00e4mpning. Dubbelkretsat skydd, en aktiv st\u00f6rs\u00e4ndarstation SP-504 och ett passivt system f\u00f6r utskjutning av &quot;f\u00e4llor&quot; L-504. Den aktiva kanalen registrerar bestr\u00e5lning fr\u00e5n Patriot-radar, NASAMS eller jagares ombordradar och genererar, enligt DRFM-principen, imitationsst\u00f6rningar som tvingar luftv\u00e4rnsrobotar mot falska m\u00e5l. Den passiva kanalen aktiveras vid attacker med v\u00e4rmes\u00f6kande medel, och skjuter automatiskt ut v\u00e4rme- och dipolf\u00e4llor i det \u00f6gonblick ett verkligt hot registreras. \u00c4ven den radarabsorberande bel\u00e4ggningen p\u00e5 kroppen uppdaterades f\u00f6r att minska detekteringsavst\u00e5ndet f\u00f6r radar.<\/p>\n<p>Tillsammans f\u00f6rsv\u00e5rar alla dessa modifieringar luftf\u00f6rsvarets arbete avsev\u00e4rt. D\u00e4rf\u00f6r b\u00e4r en allt st\u00f6rre andel av missilerna som bryter igenom f\u00f6rsvaret nu en f\u00f6rdubblad f\u00f6r\u00f6dande kraft. Men en tyngre stridsspets kr\u00e4vde en kraftfullare motor. Och unders\u00f6kningar av missilrester fr\u00e5n slutet av 2025 till b\u00f6rjan av 2026 avsl\u00f6jade n\u00e5got ovanligt. Turbinbladen var gjutna med enkristallsteknik, utan inre gr\u00e4nser mellan kristallkornen, som vanligtvis blir zoner f\u00f6r mikrosprickor. Detta h\u00f6jer gasernas arbetstemperatur och motorns verkningsgrad, vilket \u00e5terf\u00f6r r\u00e4ckvidden n\u00e4rmare de ursprungliga fem och ett halvt tusen kilometer, \u00e4ven med en f\u00f6rstorad stridsspets.<\/p>\n<p>Likv\u00e4l, parallellt med inf\u00f6randet av enkristaller, observeras ocks\u00e5 en helt motsatt bild. I november &#039;24 uppt\u00e4cktes f\u00f6r\u00e5ldrade sovjetiska R95-300-motorer bland de nyaste X-101, samma som satt i f\u00f6reg\u00e5ende generations X-55 och X-59. Ryssarna markerade till och med flygkropparna med texter om icke-standardutf\u00f6rande. Detta kan tyda p\u00e5 att produktionen av kroppar och stridsspetsar \u00f6verstiger fabrikernas f\u00f6rm\u00e5ga att tillverka moderna TRD-50A-motorer. Ledningen plockar \u00e4ven is\u00e4r gamla lager f\u00f6r att inte minska intensiteten i robotattackerna mot Ukraina.<\/p>\n<p>X-101:s evolution under den fullskaliga invasionen har f\u00f6rvandlat en missil som skapades f\u00f6r h\u00f6gprecisionsattacker till ett instrument f\u00f6r massiv terror mot Ukrainas civila infrastruktur. Ist\u00e4llet f\u00f6r en precis tr\u00e4ff p\u00e5 ett m\u00e5l satsas det nu p\u00e5 massivitet och f\u00f6r\u00f6delsen av varje avfyring. Ist\u00e4llet f\u00f6r en punktexplosion anv\u00e4nds klustervapen som sprids \u00f6ver en yta p\u00e5 upp till 400 kvadratmeter och b\u00e4r zirkoniumelement som kan sj\u00e4lvant\u00e4nda direkt i luften, vilket f\u00f6rvandlar attacken till en storskalig brand. X-101 \u00e4r idag ett tydligt exempel p\u00e5 hur ett vapen designat f\u00f6r avskr\u00e4ckning har f\u00f6rvandlats till ett instrument f\u00f6r riktad terror mot civilbefolkningen.<\/p>\n<p>Medan Ryssland kannibaliserar p\u00e5 gamla kryssningsmissiler f\u00f6r att inte s\u00e4nka tempot i de massiva robotattackerna, befinner sig Ukraina redan i slutskedet av utvecklingen av egna l\u00e5ngdistansmissiler. Denna g\u00e5ng i den ballistiska dom\u00e4nen. Vi rekommenderar d\u00e4rf\u00f6r att ni ser denna video, d\u00e4r vi detaljerat analyserar det ukrainska ballistiska programmet. Och det var allt fr\u00e5n mig. Tack f\u00f6r att ni tittar p\u00e5 &quot;Militarny&quot;. Vi ses!<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"exmediatt-transcript__turn exmediatt-transcript__turn--speaker-unknown\">\n<p class=\"exmediatt-transcript__speaker\">Ok\u00e4nd talare<\/p>\n<p class=\"exmediatt-transcript__speech\">Undertextredakt\u00f6r O. Golubkina<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"template":"","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"_exmediatt_source_url":"https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=-Uz8V_jRw2Y","_exmediatt_original_title":"\u0425-101 | \u042f\u043a \u0435\u0432\u043e\u043b\u044e\u0446\u0456\u043e\u043d\u0443\u0454 \u0440\u043e\u0441\u0456\u0439\u0441\u044c\u043a\u0430 \u043a\u0440\u0438\u043b\u0430\u0442\u0430 \u0440\u0430\u043a\u0435\u0442\u0430?!","_exmediatt_published_date":"2026-09-10","_exmediatt_ai_job_id":"yt_20260921_84616fdef9e548c9bb1c29823c5e45b1","_exmediatt_duration":830,"footnotes":""},"exmedia-tt-category":[40],"class_list":["post-6984","exmediatt","type-exmediatt","status-publish","hentry","exmedia-tt-category-militarnyi"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v28.5 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Kh-101 | Hur utvecklas den ryska kryssningsroboten?! - Johan No.1<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/kh-101-hur-utvecklas-den-ryska-kryssningsroboten\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Kh-101 | Hur utvecklas den ryska kryssningsroboten?! - Johan No.1\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"\u0410\u043d\u0436\u0435\u043b\u0456\u043a\u0430 \u041a\u0430\u043b\u044c\u0447\u0435\u043d\u043a\u043e En raket som designades som ett verktyg f\u00f6r nukle\u00e4r avskr\u00e4ckning och precisionsattacker, men som nu anv\u00e4nds som ett [&hellip;]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/kh-101-hur-utvecklas-den-ryska-kryssningsroboten\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Johan No.1\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-09-23T06:09:34+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"9 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/media-tt\\\/kh-101-hur-utvecklas-den-ryska-kryssningsroboten\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/media-tt\\\/kh-101-hur-utvecklas-den-ryska-kryssningsroboten\\\/\",\"name\":\"Kh-101 | Hur utvecklas den ryska kryssningsroboten?! - Johan No.1\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2026-09-10T10:00:00+00:00\",\"dateModified\":\"2026-09-23T06:09:34+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/media-tt\\\/kh-101-hur-utvecklas-den-ryska-kryssningsroboten\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/media-tt\\\/kh-101-hur-utvecklas-den-ryska-kryssningsroboten\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/media-tt\\\/kh-101-hur-utvecklas-den-ryska-kryssningsroboten\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"ExMediaTT\",\"item\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/media-tt\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"Kh-101 | Hur utvecklas den ryska kryssningsroboten?!\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/\",\"name\":\"Johan No.1\",\"description\":\"Kriget i Ukraina - V\u00e4rldsledande omv\u00e4rldsanalys fr\u00e5n Svensksund till den ryska brakf\u00f6rlusten i Ukraina\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#organization\",\"name\":\"Johan No. 1\",\"url\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2025\\\/03\\\/cropped-No1-Logo.png\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2025\\\/03\\\/cropped-No1-Logo.png\",\"width\":512,\"height\":512,\"caption\":\"Johan No. 1\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"}}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Kh-101 | Hur utvecklas den ryska kryssningsroboten?! - Johan No.1","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/kh-101-hur-utvecklas-den-ryska-kryssningsroboten\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Kh-101 | Hur utvecklas den ryska kryssningsroboten?! - Johan No.1","og_description":"\u0410\u043d\u0436\u0435\u043b\u0456\u043a\u0430 \u041a\u0430\u043b\u044c\u0447\u0435\u043d\u043a\u043e En raket som designades som ett verktyg f\u00f6r nukle\u00e4r avskr\u00e4ckning och precisionsattacker, men som nu anv\u00e4nds som ett [&hellip;]","og_url":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/kh-101-hur-utvecklas-den-ryska-kryssningsroboten\/","og_site_name":"Johan No.1","article_modified_time":"2026-09-23T06:09:34+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"9 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/kh-101-hur-utvecklas-den-ryska-kryssningsroboten\/","url":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/kh-101-hur-utvecklas-den-ryska-kryssningsroboten\/","name":"Kh-101 | Hur utvecklas den ryska kryssningsroboten?! - Johan No.1","isPartOf":{"@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#website"},"datePublished":"2026-09-10T10:00:00+00:00","dateModified":"2026-09-23T06:09:34+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/kh-101-hur-utvecklas-den-ryska-kryssningsroboten\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/kh-101-hur-utvecklas-den-ryska-kryssningsroboten\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/kh-101-hur-utvecklas-den-ryska-kryssningsroboten\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"ExMediaTT","item":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/media-tt\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"Kh-101 | Hur utvecklas den ryska kryssningsroboten?!"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#website","url":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/","name":"Johan No.1","description":"Kriget i Ukraina - V\u00e4rldsledande omv\u00e4rldsanalys fr\u00e5n Svensksund till den ryska brakf\u00f6rlusten i Ukraina","publisher":{"@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#organization","name":"Johan No. 1","url":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/johanno1.se\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/cropped-No1-Logo.png","contentUrl":"https:\/\/johanno1.se\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/cropped-No1-Logo.png","width":512,"height":512,"caption":"Johan No. 1"},"image":{"@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/"}}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/exmediatt\/6984","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/exmediatt"}],"about":[{"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/exmediatt"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/exmediatt\/6984\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6986,"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/exmediatt\/6984\/revisions\/6986"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6984"}],"wp:term":[{"taxonomy":"exmedia-tt-category","embeddable":true,"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/exmedia-tt-category?post=6984"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}