{"id":914,"date":"2025-05-08T13:01:31","date_gmt":"2025-05-08T11:01:31","guid":{"rendered":"https:\/\/johanno1.se\/?p=914"},"modified":"2025-05-25T14:21:13","modified_gmt":"2025-05-25T12:21:13","slug":"pakistan-och-indien","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/pakistan-och-indien\/","title":{"rendered":"Pakistan och Indien"},"content":{"rendered":"\n<p>Bakgrunden till konflikten i Pakistan och Indien, vad konflikten kan inneb\u00e4ra f\u00f6r Ukraina samt \u00f6versiktlig j\u00e4mf\u00f6relse mellan l\u00e4nderna.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">BAKGRUND<\/h3>\n\n\n\n<p>1947 delades Brittiska Indien i tv\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndiga stater: Indien och Pakistan. Delning ledde till omfattande v\u00e5ldsamheter och migration, till stor del p\u00e5 grund av religi\u00f6sa tillh\u00f6righeter. Jammu och Kashmir (Princely state) hade en muslimsk majoritet men styrdes av en hinduisk maharadja och de valde att ansluta sig till Indien efter att ha blivit invaderad av pakistanska stammar.<\/p>\n\n\n\n<p>Det utl\u00f6ste det f\u00f6rsta kriget mellan Indien och Pakistan 1947\u20131948, vilket resulterade i en vapenvila som f\u00f6rhandlades fram med hj\u00e4lp av FN och man satte upp gr\u00e4nserna i form av en kontrollinje som kallades Line of Control (LoC), den delar regionen mellan de tv\u00e5 l\u00e4nderna.<br>Trots det g\u00f6r b\u00e5de Indien och Pakistan allts\u00e5 anspr\u00e5k p\u00e5 hela Kashmir trots att omr\u00e5det \u00e4r delat mellan dem sedan dess och trots att flera f\u00f6rs\u00f6k gjorts att medla mellan partnerna.<\/p>\n\n\n\n<p>Indien och Pakistan har utk\u00e4mpat flera krig sedan det f\u00f6rsta.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>1965: Ett krig om Kashmir som slutade i ett d\u00f6dl\u00e4ge.<\/li>\n\n\n\n<li>1971: Ett krig som ledde till Bangladeshs sj\u00e4lvst\u00e4ndighet fr\u00e5n Pakistan.<\/li>\n\n\n\n<li>1999: Kargil-konflikten, d\u00e4r pakistanska soldater och militanta grupper infiltrerade indiska positioner i Kashmir.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Ut\u00f6ver dessa har det f\u00f6rekommit flera gr\u00e4nsskjutningar, diplomatiska kriser och terrorattacker av militanta grupper.<br>Vissa av grupperna som \u00e4r inblandade vill ha sj\u00e4lvst\u00e4ndighet fr\u00e5n b\u00e5de Indien och Pakistan, andra vill att omr\u00e5det ska f\u00f6renas med Pakistan.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Hizbul Mujahideen: En av de \u00e4ldsta och mest inflytelserika grupperna, med m\u00e5l att f\u00f6rena Kashmir med Pakistan.<\/li>\n\n\n\n<li>Lashkar-e-Taiba (LeT): En Pakistanbaserad, islamistisk grupp som ocks\u00e5 ligger bakom Mumbai-attackerna 2008. De har varit aktiva i Kashmir och \u00e4r enligt Indien kopplade till flera terrord\u00e5d.<\/li>\n\n\n\n<li>Jaish-e-Mohammed (JeM): En islamistisk militant grupp fr\u00e5n Pakistan som har st\u00e5tt bakom flera attacker<\/li>\n\n\n\n<li>The Resistance Front (TRF): En relativt ny gruppering, som tros vara en frontorganisation f\u00f6r Lashkar-e-Taiba eller en utbrytargrupp. De har tagit p\u00e5 sig flera attacker under de senaste \u00e5ren.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Situationen i Kashmir har allts\u00e5 varit sp\u00e4nd l\u00e4nge och det har genomf\u00f6rts en m\u00e4ngd terrorattentat tidigare:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>1989 inleddes ett organiserat, v\u00e4pnat uppror i den indiskkontrollerade delen av Jammu och Kashmir. Det b\u00f6rjade med fredliga protester och missn\u00f6je bland den muslimska befolkningen, men utvecklades snabbt till ett att militanta grupper gjorde uppror.<\/li>\n\n\n\n<li>Under \u00e5ren 1990\u20131996 p\u00e5gick v\u00e5ldsamma strider och n\u00e4stan hela den hinduiska befolkningen (Kashmiri Pandits) i Kashmir-dalen tvingades p\u00e5 flykt.<\/li>\n\n\n\n<li>2001 attackerades Indiens parlament som Indien h\u00e4vdade kom fr\u00e5n Pakistan. Det ledde till en allvarlig upptrappning d\u00e4r b\u00e5da l\u00e4nderna mobiliserade trupper l\u00e4ngs gr\u00e4nsen.<\/li>\n\n\n\n<li>2008 d\u00f6dades under fyra dagar \u00f6ver 270 personer i terroristattacker i Bombay (Mumbai). Indien pekade ut Lashkar-e-Taiba som ansvarig, med st\u00f6d fr\u00e5n ISI (pakistanska underr\u00e4ttelsetj\u00e4nsten).<\/li>\n\n\n\n<li>2016 skedde den sk. Uri-attacken mot en indisk milit\u00e4rbas. Indien pekade ut den pakistanska gruppeb Jaish-e-Mohammedut och svarade med med riktade attacker p\u00e5 pakistanskt omr\u00e5de.<\/li>\n\n\n\n<li>2019 genomf\u00f6rdes en sj\u00e4lvmordsattack i Pulwama som d\u00f6dade \u00f6ver 40 indiska soldater. Jaish-e-Mohammed tog p\u00e5 sig ansvaret. Indien svarade med flygangrepp mot Balakot i Pakistan \u2013 det var f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 flera decennier som indiska flyg attackerade inne i Pakistan.<\/li>\n\n\n\n<li>Under \u00e5ren 2023\u20132025 har The Resistance Front genomf\u00f6rt flera mindre attacker men \u00e4ven regelr\u00e4tta mord riktade mot hinduer, lokala politiker och indiska soldater.<br><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Andra faktorer som bidrar till konflikten f\u00f6rutom Kashmir<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Religi\u00f6sa och etniska mots\u00e4ttningar mellan den muslimska majoriteten i Kashmir och den hindudominerade indiska staten.<\/li>\n\n\n\n<li>Politisk alienation \u2013 m\u00e5nga unga i Kashmir k\u00e4nner sig marginaliserade av Indiens centralstyre.<\/li>\n\n\n\n<li>Ekonomisk underutveckling i vissa delar av regionen.<\/li>\n\n\n\n<li>Militarisering och polis\u00f6vergrepp, inklusive anklagelser om brott mot m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, vilket har drivit p\u00e5 radikalisering.<\/li>\n\n\n\n<li>Yttre p\u00e5verkan, s\u00e4rskilt fr\u00e5n Pakistan, som enligt Indien finansierar och tr\u00e4nar militanta grupper.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p><strong>Tillg\u00e5ngen till vatten<\/strong><br>Indusflodsystemet best\u00e5r av de sex st\u00f6rre floder: Indus, Jhelum, Chenab, Ravi, Beas och Sutlej. Flera av dessa har sina k\u00e4llor i det indiskkontrollerade Kashmir och rinner vidare in i Pakistan. Pakistan \u00e4r v\u00e4ldigt beroende av vattentillf\u00f6rseln fr\u00e5n Indien b\u00e5de f\u00f6r sitt dricksvatten och f\u00f6r jordbruket.<\/p>\n\n\n\n<p>1960 sl\u00f6t man ett avtal &#8221;Indus Water Treaty&#8221; d\u00e4r V\u00e4rldsbanken var medlare. Avtalet bestod i huvudsak av att:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Pakistan f\u00e5r exklusiv kontroll \u00f6ver v\u00e4stfloderna: Indus, Jhelum och Chenab.<\/li>\n\n\n\n<li>Indien f\u00e5r kontroll \u00f6ver \u00f6stfloderna: Ravi, Beas och Sutlej.<\/li>\n\n\n\n<li>Indien f\u00e5r anv\u00e4nda v\u00e4stfloderna f\u00f6r icke-konsumerande syften som vattenkraft, s\u00e5 l\u00e4nge det inte minskar fl\u00f6det till Pakistan.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Avtalet anses var v\u00e4ldigt framg\u00e5ngsrikt d\u00e5 det har h\u00e5llits under s\u00e5 m\u00e5ng \u00e5r trots konflikterna men den h\u00e4r g\u00e5ngen verkar Indien ha valt att delvis bryta mot det (om de uppgifter som finns st\u00e4mmer). Vissa mer extrema i Indien vill f\u00f6rkasta avtalet helt. Det skulle inneb\u00e4r enorma problem f\u00f6r Pakistan.<br>Vattentillg\u00e5ngen har allts\u00e5 inte tidigare legat till grund f\u00f6r konflikterna \u00e4ven om Indien \u00e4ven tidigare hotat med att strypa tillf\u00f6rseln.<\/p>\n\n\n\n<p>Relationen mellan Indien och Pakistan \u00e4r allts\u00e5 minst sagt komplex. Dels p\u00e5verkar f\u00f6rst\u00e5s historiska h\u00e4ndelser och dels handlar det b\u00e5de om geopolitiska intressen och religion och till viss del \u00e4ven om vattenf\u00f6rs\u00f6rjningen f\u00f6r Pakistans del.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">KONFLIKTEN I DAG<\/h3>\n\n\n\n<p>Nu i april 2025 kulminerade det genom attacken i Pahalgam, som \u00e4r en indiskkontrollerad turistort i. 26 personer, fr\u00e4mst hinduiska turister, d\u00f6dades. Gruppen The Resistance Front (TRF) tog f\u00f6rst p\u00e5 sig ansvaret men drog senare tillbaka det. Indien anklagade Pakistan f\u00f6r att st\u00f6dja attacken, vilket Islamabad f\u00f6rnekade.<\/p>\n\n\n\n<p>Som svar genomf\u00f6rde Indien den 7 maj &#8221;Operation Sindoor&#8221;, d\u00e4r man riktade in sig p\u00e5 nio m\u00e5l i Pakistan, inklusive platser i Bahawalpur, Muridke och Muzaffarabad, som enligt Indien var terroristinfrastruktur. Pakistan rapporterade att 31 civila d\u00f6dades och 57 skadades i attackerna och p\u00e5st\u00e5r sig ha skjutit ner flertal indiska stridsflygplan och de har \u00e4ven skjutit med artilleri.<\/p>\n\n\n\n<p>I de senaste rapporterna p\u00e5st\u00e5s det att Indien och Pakistan genomf\u00f6rt en luftstrid som skulle ha omfattat 125 stridsflygplan.<\/p>\n\n\n\n<p>Denna upptrappning har lett till en allvarlig diplomatisk kris, med avbrutna diplomatiska f\u00f6rbindelser, st\u00e4ngda gr\u00e4nser och avst\u00e4ngda luftv\u00e4gar. Internationella ledare, inklusive FN:s generalsekreterare Ant\u00f3nio Guterres, har uttryckt oro och uppmanat till \u00e5terh\u00e5llsamhet.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">HUR P\u00c5VERKAR KONFLIKTEN UKRAINA I KRIGET MED RYSSLAND?<\/h3>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r sv\u00e5rt att g\u00f6ra n\u00e5gon utt\u00f6mmande analys, mycket beror f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 hur det utvecklar sig, om det blir fullskaligt krig eller om det kommer att trappas ner.<br><br>N\u00e5got som m\u00e4rks direkt \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s att fokus nu har flyttats och medierna rapporter nu mer om den nya konflikten \u00e4n om Ukrainakriget.<br>Det kan leda till att Ukraina gl\u00f6ms bort, fr\u00e4mst bland privatpersoner vilket kan komma att avspegla sig i minskat antal donationer.<br>Trappas konflikten upp finns \u00e4ven risken att de st\u00f6rre hj\u00e4lporganisationerna f\u00f6rskjuter en del av sina insatser.<br>\u00c4ven diplomatiskt f\u00e5r f\u00f6rst\u00e5s Indien-Pakistankonflikten mer uppm\u00e4rksamhet i dag.<\/p>\n\n\n\n<p>Skulle det som h\u00e4nt leda till fullskaligt krig kommer det l\u00e4nderna troligen att b\u00f6rja konkurrera om tillg\u00e4ngliga milit\u00e4ra resurser, b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller vapen och ammunition. Det kommer nog att drabba Ukraina mer n\u00e4r det g\u00e4ller ammunition \u00e4n Ryssland som tillsammans med Nordkorea tycks ha en n\u00e5gorlunda bra f\u00f6rs\u00f6rjning. Ukraina \u00e4r mer beroende av externa partners och dessa kan komma att v\u00e4lja att leverera till n\u00e5gon av Indien och Pakistan.<\/p>\n\n\n\n<p>Kina st\u00e5r n\u00e4ra b\u00e5de Ryssland och Pakistan och kan komma att g\u00e5 in som en part och hota Indien.<br>Indien \u00e5 sin sida s\u00e4ger sig vara neutrala n\u00e4r det g\u00e4ller Ukrainakriget men skulle kunna v\u00e4lja att st\u00f6dja Ukraina om Kina l\u00e4gger sig i. Nu levererar inte Indien direkt n\u00e5got till Ukraina s\u00e5 det har kanske inte s\u00e5 stor betydelse rent praktiskt. \u00c5 andra sidan kan Indien se Kina som ett s\u00e5 pass stort hot att de v\u00e4ljer att st\u00e4lla sig p\u00e5 Rysslands sida f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka hindra kinesisk inblandning.<br>USA och sin sida kommer \u00e4ven de att dras in i kriget om det vill st\u00f6tta Indien, i s\u00e5 fall riskerar \u00e4ven d\u00e5 Ukraina att f\u00e5 st\u00f6d d\u00e4rifr\u00e5n. Visserligen \u00e4r USAs st\u00f6d minimalt f\u00f6r tillf\u00e4llet men mineralavtalet \u00e4r f\u00e4rskt s\u00e5 vi vet inte vad som kan komma.<\/p>\n\n\n\n<p>Oljepriset riskerar f\u00f6rst\u00e5s att stiga som det brukar g\u00f6ra vid konflikter och det kommer att gynna Ryssland. <\/p>\n\n\n\n<p>Tyv\u00e4rr gynnar konflikten troligen Ryssland mer \u00e4n den gynnar Ukraina s\u00e5 b\u00e5de f\u00f6r befolkningen i Indien och Pakistans skull och f\u00f6r Ukrainas del f\u00e5r vi hoppas att det inte utbryter fullt krig eller att det i s\u00e5 fall blir ett kortvarigt krig. Det ligger inte l\u00e5ngt i fr\u00e5n att misst\u00e4nka att attentaten som inledde konflikten \u00e4r orkestrerad fr\u00e5n Ryssland men med tanke p\u00e5 alla \u00e5r med oroligheter och terroristattacker var det kanske bara en tidsfr\u00e5ga.<\/p>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator has-alpha-channel-opacity is-style-wide\"\/>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">FAKTA OM INDIEN OCH PAKISTAN<\/h2>\n\n\n\n<p><strong>Milit\u00e4r kapacitet och k\u00e4rnvapen<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Indien<br>Milit\u00e4r personal: Cirka 1,4 miljoner aktiva soldater.<br>K\u00e4rnvapen: ~ 130\u2013140 k\u00e4rnstridsspetsar.<\/p>\n\n\n\n<p>Pakistan<br>Milit\u00e4r personal: Cirka 650 000 aktiva soldater.<br>K\u00e4rnvapen: ~ 140\u2013150 k\u00e4rnstridsspetsar.<\/p>\n\n\n\n<p>B\u00e5da l\u00e4nderna har allts\u00e5 k\u00e4rnvapen, skillnaden \u00e4r att Indien har en sk. &#8221;no first use&#8221;-doktrin som i alla fall p\u00e5 pappret f\u00f6rhindrar dem fr\u00e5n sl\u00e5 f\u00f6rst. Pakistan saknar motsvarande.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Internationella allianser och relationer<\/strong><br>Indien<br>USA: Strategiskt partnerskap, s\u00e4rskilt inom f\u00f6rsvar och teknologi.<br>Ryssland: Historisk f\u00f6rsvarspartner, \u00e4ven om banden har f\u00f6rsvagats p\u00e5 senare \u00e5r.<br>Japan och Australien: Del av Quad-samarbetet f\u00f6r att motverka Kinas inflytande i Indo-Stillahavsregionen.<\/p>\n\n\n\n<p>Pakistan<br>Kina: Stark allierad, s\u00e4rskilt inom ekonomi och f\u00f6rsvar.<br>Saudiarabien och Turkiet: Viktiga partners inom ekonomi och milit\u00e4rt samarbete.<br>USA: Tidigare n\u00e4ra relationer, s\u00e4rskilt under kalla kriget och kriget mot terror men i dag \u00e4r banden inte s\u00e5 starka.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Demografi och ekonomi<\/strong><br>Indien<br>Befolkning: Cirka 1,46 miljarder (2025).<br>BNP per capita: Uppskattas till cirka 2 382 USD (2025).<br>Ekonomi: En av v\u00e4rldens snabbast v\u00e4xande ekonomier, med starka sektorer inom IT, tj\u00e4nster och tillverkning.<\/p>\n\n\n\n<p>Pakistan<br>Befolkning: Cirka 240,5 miljoner (2025).<br>BNP per capita: Uppskattas till cirka 1 365 USD (2025).<br>Ekonomi: M\u00f6ter utmaningar som h\u00f6g inflation, skulds\u00e4ttning och beroende av internationellt bist\u00e5nd.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Bakgrunden till konflikten i Pakistan och Indien, vad konflikten kan inneb\u00e4ra f\u00f6r Ukraina samt \u00f6versiktlig j\u00e4mf\u00f6relse mellan l\u00e4nderna. BAKGRUND 1947 [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[18,10],"tags":[],"class_list":["post-914","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ukraina","category-ovrigt"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.3 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Pakistan och Indien -<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/johanno1.se\/sv\/pakistan-och-indien\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Pakistan och Indien -\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Bakgrunden till konflikten i Pakistan och Indien, vad konflikten kan inneb\u00e4ra f\u00f6r Ukraina samt \u00f6versiktlig j\u00e4mf\u00f6relse mellan l\u00e4nderna. BAKGRUND 1947 [&hellip;]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/johanno1.se\/sv\/pakistan-och-indien\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Johan No.1\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2025-05-08T11:01:31+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2025-05-25T12:21:13+00:00\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"MXT\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:creator\" content=\"@MatsExtrude\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"MXT\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"9 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/pakistan-och-indien\\\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/pakistan-och-indien\\\/\"},\"author\":{\"name\":\"MXT\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/b9a1e3c5f5da33b8e8a755f098951212\"},\"headline\":\"Pakistan och Indien\",\"datePublished\":\"2025-05-08T11:01:31+00:00\",\"dateModified\":\"2025-05-25T12:21:13+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/pakistan-och-indien\\\/\"},\"wordCount\":1774,\"commentCount\":22,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#organization\"},\"articleSection\":[\"Kriget i Ukraina\",\"\u00d6vrigt\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/pakistan-och-indien\\\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/pakistan-och-indien\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/pakistan-och-indien\\\/\",\"name\":\"Pakistan och Indien -\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2025-05-08T11:01:31+00:00\",\"dateModified\":\"2025-05-25T12:21:13+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/pakistan-och-indien\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/pakistan-och-indien\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/pakistan-och-indien\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Pakistan och Indien\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/\",\"name\":\"Johan No.1\",\"description\":\"Kriget i Ukraina - V\u00e4rldsledande omv\u00e4rldsanalys fr\u00e5n Svensksund till den ryska brakf\u00f6rlusten i Ukraina\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#organization\",\"name\":\"Johan No. 1\",\"url\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2025\\\/03\\\/cropped-No1-Logo.png\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2025\\\/03\\\/cropped-No1-Logo.png\",\"width\":512,\"height\":512,\"caption\":\"Johan No. 1\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"}},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/b9a1e3c5f5da33b8e8a755f098951212\",\"name\":\"MXT\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/74fa4c492659dce280abcb04be56b0f457c131c7356cc691540aecee84b8780f?s=96&d=mm&r=g\",\"url\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/74fa4c492659dce280abcb04be56b0f457c131c7356cc691540aecee84b8780f?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/74fa4c492659dce280abcb04be56b0f457c131c7356cc691540aecee84b8780f?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"MXT\"},\"description\":\"Skriver fr\u00e4mst om kriget i Ukraina, men \u00e4ven om andra globala h\u00e4ndelser som kan p\u00e5verka utvecklingen. Gillar statisitk och redovisar bl.a. ryska f\u00f6rluster och en hel del annat. Postar mycket av nyheterna i kommentarerna som h\u00e4mtas fr\u00e5n olika k\u00e4llor. F\u00f6rutom Ukraina handlar det om olika h\u00e4ndelser i Sverige och Europa, klimatet, Israel-Palestina och f\u00f6rst\u00e5s en hel del kring USA och Trump. Har en f\u00f6rm\u00e5ga att reta upp de som gillar den sistn\u00e4mnde eftersom jag \u00e4r starkt kritiskt till det mesta han tar sig f\u00f6r. IT-ansvarig och sk\u00f6ter drift, underh\u00e5ll och vidareutveckling av webbplatsen, s\u00e5 ni vet vem ni ska skylla p\u00e5 n\u00e4r det kr\u00e5nglar! SLAVA UKRAINI\",\"sameAs\":[\"https:\\\/\\\/x.com\\\/MatsExtrude\"],\"url\":\"https:\\\/\\\/johanno1.se\\\/sv\\\/author\\\/extrude\\\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Pakistan och Indien -","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/pakistan-och-indien\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Pakistan och Indien -","og_description":"Bakgrunden till konflikten i Pakistan och Indien, vad konflikten kan inneb\u00e4ra f\u00f6r Ukraina samt \u00f6versiktlig j\u00e4mf\u00f6relse mellan l\u00e4nderna. BAKGRUND 1947 [&hellip;]","og_url":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/pakistan-och-indien\/","og_site_name":"Johan No.1","article_published_time":"2025-05-08T11:01:31+00:00","article_modified_time":"2025-05-25T12:21:13+00:00","author":"MXT","twitter_card":"summary_large_image","twitter_creator":"@MatsExtrude","twitter_misc":{"Skriven av":"MXT","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"9 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/pakistan-och-indien\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/pakistan-och-indien\/"},"author":{"name":"MXT","@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#\/schema\/person\/b9a1e3c5f5da33b8e8a755f098951212"},"headline":"Pakistan och Indien","datePublished":"2025-05-08T11:01:31+00:00","dateModified":"2025-05-25T12:21:13+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/pakistan-och-indien\/"},"wordCount":1774,"commentCount":22,"publisher":{"@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#organization"},"articleSection":["Kriget i Ukraina","\u00d6vrigt"],"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/johanno1.se\/sv\/pakistan-och-indien\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/pakistan-och-indien\/","url":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/pakistan-och-indien\/","name":"Pakistan och Indien -","isPartOf":{"@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#website"},"datePublished":"2025-05-08T11:01:31+00:00","dateModified":"2025-05-25T12:21:13+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/pakistan-och-indien\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/johanno1.se\/sv\/pakistan-och-indien\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/pakistan-och-indien\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Pakistan och Indien"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#website","url":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/","name":"Johan No.1","description":"Kriget i Ukraina - V\u00e4rldsledande omv\u00e4rldsanalys fr\u00e5n Svensksund till den ryska brakf\u00f6rlusten i Ukraina","publisher":{"@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#organization","name":"Johan No. 1","url":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/johanno1.se\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/cropped-No1-Logo.png","contentUrl":"https:\/\/johanno1.se\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/cropped-No1-Logo.png","width":512,"height":512,"caption":"Johan No. 1"},"image":{"@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/"}},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/#\/schema\/person\/b9a1e3c5f5da33b8e8a755f098951212","name":"MXT","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/74fa4c492659dce280abcb04be56b0f457c131c7356cc691540aecee84b8780f?s=96&d=mm&r=g","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/74fa4c492659dce280abcb04be56b0f457c131c7356cc691540aecee84b8780f?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/74fa4c492659dce280abcb04be56b0f457c131c7356cc691540aecee84b8780f?s=96&d=mm&r=g","caption":"MXT"},"description":"Skriver fr\u00e4mst om kriget i Ukraina, men \u00e4ven om andra globala h\u00e4ndelser som kan p\u00e5verka utvecklingen. Gillar statisitk och redovisar bl.a. ryska f\u00f6rluster och en hel del annat. Postar mycket av nyheterna i kommentarerna som h\u00e4mtas fr\u00e5n olika k\u00e4llor. F\u00f6rutom Ukraina handlar det om olika h\u00e4ndelser i Sverige och Europa, klimatet, Israel-Palestina och f\u00f6rst\u00e5s en hel del kring USA och Trump. Har en f\u00f6rm\u00e5ga att reta upp de som gillar den sistn\u00e4mnde eftersom jag \u00e4r starkt kritiskt till det mesta han tar sig f\u00f6r. IT-ansvarig och sk\u00f6ter drift, underh\u00e5ll och vidareutveckling av webbplatsen, s\u00e5 ni vet vem ni ska skylla p\u00e5 n\u00e4r det kr\u00e5nglar! SLAVA UKRAINI","sameAs":["https:\/\/x.com\/MatsExtrude"],"url":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/author\/extrude\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/914","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=914"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/914\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":915,"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/914\/revisions\/915"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=914"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=914"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/johanno1.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=914"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}