13:05 – MatsExtrude
Riktig, riktigt bra skrivet!! Sticker ut lite mot det du brukar skriva, en annan vinling och mer personligare än annars.
Skriver du om det där lite borde du kunna få det publicerat i någon tidning (alla vet ju tyvärr inte vem DENGAMLE är).
Måste tyvärr säga i emot på en punkt…
Jag Tycker inte att det är OT. 😉
15:06 – Johan No.1
Det var väl samma för 70,80 och 90-talarna men jag tycker alltid det är påfallande hur lika erfarenheter man hade i lumpen om man låg inne samma tioårsperiod.
Sen jag ju kust och fallskärmsjägarna lite fräsigare än oss andra dödliga, fallskärmsjägarna hade vi en del överlappning med när dom tränade till undbat eller vad dom gjorde i borensberg och det var lite av den högre divisionen kände vi andra dödliga 😀
Vi fortsätter lura tillbaka Dengamle.
15:35 – Johan No.1
Jag satt och filade på en inlaga i tidning precis innan ryssarnas 6 Januarioffensiv som blev obsolet och som jag skrev om och sen gick deras vinteroffensiv katastrofalt dåligt, så jag skrev om igen men då började alla proukrainska debattörer gråta om Bakhmut så jag började tvivla. Lättare att posta i tråden 😀
15:53 – MatsExtrude
Förstår, fast den här skulle du kunna skriva om så den blir lite mer tidlös och håller lite längre än vad som händer på fronten just nu. Fast du får förstås inte vänta till sommaren är slut :-).
11:57 – Johan No.1
Vad det är som får en att sitta och skriva dagligen i över ett år, nedan är mina mycket modesta skäl väl medveten om att många andras är betydligt starkare och har mer färg.
Ursäkta off topic och går bra att scrolla förbi om det upplevs som ointressant eller stötande – jag fortsätter posta om ukrainas förestående brakvinst omedelbart, den är ju nära nu 😀
Man växte nästan upp med det sovjetiska hotet – föräldrars oro framför TV med uppkoken i fjärdar, vertolhelikoptrar och korvetter. Allt var nyanser i grått, en svensk fjärd under sen höst ser helt på egen hand rätt obehaglig ut.
Ryska ubåtskränkningar kom på hösten – svårt med sonar när alla lager rördes om i stormarna.
Sverige hade väl ett aktivt krig under ytan under 80-talet och nåt/några år in på 90-talet, det började långt innan men då peakade det. Svår balansgång och realpolitik gällde.
Detta blev till någon typ av odefinierbart hot som satte sig så pass starkt att jag satt två år på Skalman och nystade i ubåtskränkningarna för några år sedan. Det störst problemet var att personer som var med om händelser som värnpliktiga än idag inte vågar diskutera vad som hände, ens på ett anonymt forum, då dom skrev under sekretessdokument efter händelserna. Det är 50 år sedan…
En fars försök att få sin son lite bättre organiserad för fjällvandringar och skidsemestrar tog honom via hemvärnsungdom (och scouterna men det var galet mycket roligare med mauser än att knyta knopar) till lumpen som KB och en tid därefter innan luften gick ur som när man släpper en pysande ballong ungefär.
Under denna mycket korta militära karriär var Sovjet/Ryssland det stora och enda hotet – luftlandsättningar på uppsalaslätterna, landstigningar i Oxelösund, alla vänner gjorde värnplikt på olika förband. Det var kanske en tid där värnplikt fortfarande var något man strävade emot – ju större utmaning desto högre status?
Jag förstod aldrig vad I1 skulle göra för vi skulle både till Oxelösund och sen upp till Uppsala och I1 låg emellan men dom hade väl börjat kriga med sig själva redan under mobiliseringen eller nåt.
I Borensberg kröp vi runt i alla vagnar vi nu ser utslagna. Filmerna från sovjetiska övningar där hela horisonten fylldes med vagnar var skrämmande – man skulle överväldigas av pansar i våg efter våg, efter att sabotageförbanden redan dödat en.
Lite som etsat sig fast från den tiden –
-Mi-24 var dödliga och snudd på omöjliga att slå ut – ksp göre sig icke besvär och grg missar du ändå med.
-Luftlandsättningar som förmörkade himlen och dom släppte stridsfordonen med fallskärm med besättningen i så bara att landa och rulla.
-Ryssarna skulle slå ut mobförråden i skymningsläget, försvåra mobilisering, klippa nyckelpersonal.
-Spetznaz hade ju tränat på att döda levande hundar – ett möte med dom skulle sluta i kaos och vi var aldrig tillräckligt alerta någonsin.
-”stålet på MTLB är segt och nästan omöjligt att slå igenom, äkta ryskt hantverk”,
-”BMP-1 har en 100mm lågtryckskanon som skjuter PVraket – mycket farligt och smart” – och så vidare i all oändlighet.
Allt var fan smart och dödligt hos ryssarna.
Fänriken jagade oss på alla övningar tills vi lärde oss sätta upp snubbeltråd och tomma konserver runt vagnarna och inte somna på vakten – han slet tag i en och vrålade döööööd så högt han kunde i örat. Tur att man var ung för annars hade man väl fått en stroke av att väckas på det sättet.
Man skulle säga bulle och om personen i siktet inte kunde säga bulle var han antingen ryss eller skåning – och då sköt man i magen.
Man kunde ju inte säga till oss att ryssarna var helt värdelösa – bästa sättet att få en mekbat i skick är väl att måla upp det största hot man klarar tänker jag?
Livsstil är lite att ta i men man har levt intensivt med sovjetisk, och sedan rysk, krigföring under de år som formade en till den dagdrivare man är idag (har ju fastnat i musiken och klädstilen också…) och känslan att se det här falla ihop nu är absolut svårbeskrivlig.
Lite som att gå på en Iron Maiden konsert idag och se dom ha svårt med knäböjen eller att fingra på en gammal Darth Vader från original Hasbro och minnas hur man stod i leksaksbutiken, som nu är kinasrestaurang, och vrida och vända på paketen med olika star warsfigurer och inse att man aldrig skulle få alla på baksidan med den snigeltakten föräldrarna köpte figurerna åt en. ATAT var ju inte att tänka på.
Jag hade inte flytt fältet innan CV90 och Strv121 kom, har för mig att Strv122 fanns också men minnet är inte det bästa.
Innan dessa hade vi övningar mot Centurion och strv S (alla förband fick ju inte allt direkt). Ni förstår ju själva den ökade förmågan från Pbv302, centurion, strv 103 och IKV91 när man gick över till CV90 och strv 122 – magnituder bättre. Det var hopp om framtiden hos mek och pansar.
Den bästa fördröjningsstrid vi fick till var mot nåt skånepansar med Centurion, strv103 och Pbv302. Vi var en pansarskyttepluton och dom en mekbat (inte fulltalig men det förstår ni). Vi höll dom upptagna en hel dag i kanaliserande terräng med rörlig strid tills sista gruppen stod inringad i en liten skogstunga med öppna fält bakom. Centurion hade eldrören rakt emot oss och grgskytten fingrade på avtryckaren tills övningsledaren blåste av för dagen, och gav A++.
Resten av vår sida hade fått stryk innan lunch och övningen var tydligen redan avslutad utan att nån meddelat oss.
-man kan åstadkomma underverk med rörlig strid och Ukraina gör det varje dag i skarpt läge med livet som insats.
Samtidigt som det väl var sista andningen där den stora regementsdöden bredde ut sig som ett kompakt mörker – krigsplaceringen blev lika kort som den militära karriären.
Ryska Piranha fick smäll tidigt 90-tal (har jag för mig) långt inne på svenskt territorialvatten så inte lade ryssarna ned sin offensiva verksamhet omedelbart efter 1989.
Och marinen testade italienska torpeder där en torped vid avfyrning gjorde en vid båge och låste på fartyget som avfyrat – stor humor men inte för fartygsbesättningen.
Sen kom den ryska upprustningen, ryska påsken, alla paraderna, all ny materiel och analyserna över den ökande ryska förmågan – det nya, och mycket farligare, ryska hotet (hade man läst LW hade man sluppit mycket oro!).
Ett hot från barndomen som man tränat emot under åren som formade en tog fart igen i vuxen ålder – fast trupp på Gotland som kostar massor gör man väl inte bara för att det är vindpinat, regnar jämnt och man inte förstår vad lokalbefolkningen säger?
(vilket massmord det hade blivit nattetid om dom fortfarande använt lösenordet bulle 😀).
Utöver dessa bevekelsegrunder är det våldet som Ryssland utövar på Ukraina som gör mig helt vansinnig och tillser hög närvaro i trådarna.
Bloggen har gjort mycket för tryckkokaren när det gäller övergreppen som inte direkt är fikapaus på jobbet-prat eller nåt man går igång på under fredagsmyset. Obehaget att få höra sådant upplevs tydligen starkare än rysslands överfallskrig på Ukraina hos många verkar det som, eller så är det min stirrande blick, att jag inte respekterar safe space, skrikpratar och använder armarna mycket i mitt tal.
Jag kan tänka mig hur ukrainarna känner sig efter att äntligen få ge igen efter 200 år av russian-style förtryck.
Finland som gått böjda i den sovjetiska skuggan sedan 1945 och lever med vinterkriget och fortsättningskriget. Dom kanske går vidare från att bara le med ögonen och det börjar rycka i mungipan också framöver.
Baltstaterna, polackerna, ukrainarna, tjetjenerna och så vidare med alla -stans som först fick sin frihet 1989. Det var hundratusentals om inte miljoner som fick leva ut sina liv i sibiriska arbetsläger.
Ryska diktaturen är en kriminell klan och förtryckarregim som alltid begått våld på sina grannar på de mest ohyggliga sätt, och som har ett helt batteri sexualsadistiska diagnoser uppenbarligen.
Att tortera och mörda små barn är en nivå de flesta inte klarar att ta sig upp (ned!) till men det verkar vara som ett häng vid grillkiosken för den ryska armén som man får medalj för.
Någon i tråden postade rapporten från skadorna på en lettisk frihetskämpe som med sitt knastertorra läkarspråk var ohygglig läsning. 6st stycken hål i ögongloberna förmodligen från ståltråd, ena sidan på säcken uppriven och testiklar och ledare utslitna och så vidare i all sin hemskhet. Man förstod den smärta han genomgått de dagar det tog tills han dog.
Den femåriga flickan som våldtogs, torterades och mördades framför sin mor som sen släpptes och soldaterna som skrattade när hon försökte ta sitt liv och misslyckades.
Den mördade sjuåriga flickan som grävdes upp och hade rester av sju (7) män i sig.
De kastrerade krigsfångarna.
Och hur har inte ryska diktaturen behandlat sin egen befolkning i alla år – fråga Soljenitsyn hur kul Gulag var.
När historien skrivs kommer vi få reda på allt det som inte kommit ut ännu och det kommer vara magnituder värre än vad vi känner till. Hur många lever i Mariupol egentligen?
Jag har ingen illusion att landet Ryssland kommer förbättras men kan -stans, UA och kanske några provinser frigöra sig från det ryska oket är det en win. Mer än så vore kanon förstås.
Deras subversiva verksamhet äter upp länder inifrån och drar fram det sämsta i ett land. Deras kandidater vinner till sist för motkandidaterna antingen försvinner eller begår självmord.
-har man FSB/GRU/SVR bakom sig i en demokrati är det lätt att vinna.
Dom frodas i kaos, korruption, ondska och allt det som vi inte vill ha i våra demokratier.
Nu funderar de skarpaste knivarna i lådan redan på hur man kan terrorklassa den ryska regimen eller agencies så man kan ta itu med denna subversiva verksamhet runtom i västvärlden under terrorlagstiftningen som är väl utbyggd.
Det fria väst får inte bli diktaturer i sin vilja att bekämpa diktaturer men terrorlagstiftningen finns där och allt man behöver göra är att terrorklassa organisationer som FSB, GRU, SVR och några till, eller hela landet om det går, så kan man lagligen dra upp den här cancern med rötterna. Jag tror varje agency med lite självrespekt har subversiva eller rent kriminella verksamheter i väst nämligen, har man våldskapital och kan bli rik på det – varför inte.
Varför då – jo samröre med dessa organisationer blir då straffbart och man kan komma åt de i väst som deltar i rysslands subversiva verksamhet. Dom måste ju flytta pengar, hyra bostäder, ha kontakter, internetabonnemang och så vidare.
Det här blev själva definitionen av en folkets revolution (kommunism på riktigt) mot landet Ryssland, medborgarna i det fria väst har stöttat, den ukrainska befolkningen har stått upp som en man (och kvinna, och andra!), frivilliga har anlänt mer än dom kunnat trycka ut på förband och privata initiativ har verkligen gjort skillnad, en crowd-fundad satellit!
Ryssland har alltid bluffat och mobbat sig fram och fått stora fördelar dom aldrig skulle haft för dom har varit helt skrupelfria.
Dom är tillsammans med Kina den sista stora kolonialmakten som helt fått frikort.
Men då går det som det går till sist också – man kan nog skriva en barnbok på det här som dom där gamla tyska när barnen föråt sig och sprängdes och allt som var bra för små barn att höra.
Är för mig rätt klart att det här är på väg mot värsta möjliga slut för Putin och finns ingen anledning att revidera slutdatum för sommaren är lång.
Försöker ryssarna med en våroffensiv så blir dom ännu svagare och får stryk ännu fortare.
Kina kommer aldrig lägga sig emellan.
Ukraina har hårda vapen, soldater, motivation och ammunition för brakförlust Putin – det är oundvikligt och början till slutet är här vilket är otroligt befriande inte minst för alla som levt i skuggan av den kriminella klanen i alla dessa år. En geopolitisk bomb som gör världen till en bättre plats.
Brave new world på andra sidan – absolut, och något man levt ganska intensivt med har fallit som en sten. En befriande känsla och också därför jag lagt så mycket tid i denna tråd året som gått, tänk om man lagt denna tid på att tjäna pengar istället – barnen hade varit draperade i lacoste från topp till tå.
Sen får nästan Dengamle komma tillbaka nu, det var en person som gav sig på honom så pass intensivt att han helt tappade sugen men nu är denna person blockerad i tråden. Gör han inte det börjar jag tråla dödsannonser för personer över 300 år.
Jag tycker Dengamles exit är ett ypperligt exempel på hur vissa har suttit i den här tråden och skrivit ned andra bara för att dom tyckt det varit kul och att det får konsekvenser. Är man av en annan åsikt är det väl bara att posta ett eget inlägg om vad man tycker utan att ge sig på de man anser ha ”fel” åsikt med invektiv eller nedsättande kommentarer.
Diskussion i sakfrågan och god ton gör underverk.
Den här tråden lever nog så länge som folk tycker det är kul att skriva är min erfarenhet av tidigare diskussioner.
Ursäkta off topic, nu har ju ryssarna hittat på så mycket kaos igen att det finns mycket kul att skriva om framöver 😀