TRANSKRIBERADE OCH ÖVERSATTA FILMER RFU News

Visa filmarkiv

Putins Orikhiv-offensiv KOLLAPSAR… Inga män kvar att fortsätta striden

Ukraina rapporterar om rekordhöga ryska personalförluster vid Zaporozhje, där en strategi att systematiskt utmatta ryska reserver och infiltratörer sägs ha stabiliserat fronten vid Orykhiv.


Idag finns det intressanta uppdateringar från Zaporozhje-riktningen. Här har Ryssland lidit sin dödligaste enskilda dag under kriget, då Ukrainas generalstab registrerade extraordinära 2 980 ryska personalförluster inom bara 24 timmar. Detta utgör ett tidigare oöverträffat dygnsrekord, vilket bringar Rysslands rapporterade personalförluster under 2026 till 400 410. Dessa siffror återspeglar Ukrainas alltmer effektiva strategi att systematiskt utmatta ryska manskap snarare än att enbart försvara territorium, där Ukrainas expanderande spanings- och anfallskapacitet gör ryska offensiver inte bara dyrare, utan nästan omöjliga.

Konsekvenserna är särskilt synliga kring Orychiv, där Rysslands offensiv förlitade sig på att upprepade gånger sätta in reserver för att upprätthålla infiltrationsförsök mot ukrainska försvar i månader. Så länge nya stormgrupper fortsatte att anlända kunde ryska befäl upprätthålla trycket, utnyttja försvarsluckor och förstärka soldater som hade penetrerat ukrainska positioner, och gradvis ta territorium i processen. Men ihållande ukrainska anfall utmattade dessa reserver, och de ryska infiltratörer som lyckades slinka igenom blev isolerade och deras försörjningsvägar stördes.

Som ett resultat stabiliserade ukrainska styrkor de hotade sektorerna vid vägarna mot Orychiv, kunde permanent rensa omtvistade positioner och började trycka tillbaka längs ryska infiltrationskorridorer. Detta illustrerar den grundläggande svagheten i Rysslands manintensiva anfallstaktiker, då ryska befäl ofta skickar små infanterigrupper efter varandra över exponerad terräng och accepterar enorma förluster i utbyte mot begränsade penetrationer.

Väl förberedda ukrainska försvar eliminerar 90 procent av en framryckande rysk styrka, men även då kan de överlevande 10 procenten av ryssarna slinka igenom och etablera dolda positioner som förblir farliga. De kan överraska ukrainska förflyttningar, identifiera sårbarheter i försvaret, störa logistiken och förbereda positioner för anländande förstärkningar. Deras långsiktiga överlevnad beror dock på att efterföljande anfallsvågor lyckas nå dem för att bygga upp deras styrkor, medan varje ytterligare rysk våg måste korsa samma farliga terräng under ukrainsk övervakning och eld.

Utan förstärkningar kan isolerade infiltratörer inte samla tillräcklig styrka för att konsolidera territoriella vinster, och till slut identifierar ukrainsk spaning deras positioner, vilket gör att rensningsgrupper och precisionsanfall kan eliminera dem, vilket förklarar varför Rysslands växande mannskapsproblem hotar hela infiltrationsstrategin. Kritiskt är att ukrainska försvar också blir mer effektiva, då spaningsdrönare, värmekameror och elektronisk underrättelseinhämtning i allt högre grad opererar inom integrerade målsökningsnätverk kopplade till artilleri, mörsare och operatörer av anfallsdrönare.

Istället för att endast attackera framryckande infanteri riktar ukrainska styrkor systematiskt in sig på ryska drönaroperatörer, ledningscentraler, ammunitionstransporter, transportfordon och förstärkningsvägar. Detta stör hela anfallsprocessen och hindrar infiltratörer från att få det stöd som är nödvändigt för att överleva. Ukrainska specialstyrkor rensar därefter isolerade ryska positioner med hjälp av spaningsinformation insamlad från luften. Dessutom förstärker säsongsbetonade förändringar nackdelarna, då höstlöven försvinner och ryska soldater förlorar mycket av den vegetation som tidigare dolt deras rörelser.

Ihållande ukrainsk luftövervakning blir mer effektiv, särskilt i kombination med värmebildskameror, medan vintern medför ytterligare problem för ryssarna. Minusgrader ökar riskerna för exponering, komplicerar bygget av skydd, och snö kan avslöja rörelsespår, medan ryska infiltratörer, som saknar tillförlitlig mat, ammunition och medicinsk evakuering, blir alltmer sårbara.

Den avgörande faktorn förblir Ukrainas förmåga att upptäcka och eliminera anfallsformationer snabbare än Ryssland kan ersätta dem. Ukrainska anfall eliminerar inte bara vanliga ryska soldater, utan ryska befäl förlorar också den spaningspersonal som behövs för att identifiera utnyttjbara försvarsluckor, vilket skapar en destruktiv cykel. Högre förluster minskar den ryska offensivens effektivitet, medan svagare anfallsformationer lider ytterligare förluster.

Sammantaget satte ukrainska befäl upp ett ambitiöst mål att orsaka 50 000 ryska förluster per månad tidigare i år, men oktober överträffade den tröskeln med 54 400 ryska förluster. I takt med att den ukrainska effektiviteten fortsätter att öka kan månatliga mål på 75 000 eller till och med 100 000 ryska förluster bli möjliga, och även om sådana siffror förblir hypotetiska, sätter ihållande förluster även på nuvarande nivåer en allvarlig press på rysk rekrytering, utbildning, kraftåterställning och offensiv hållbarhet.

Det ryska misslyckandet kring Orykhiv demonstrerar den större fara som Moskva står inför, då infiltrationsmetoder inte kan ge bestående genombrott när ukrainska styrkor förstör förstärkningar snabbare än ryska befäl kan tillhandahålla dem. Om rubriker och korta uppdateringar inte längre räcker för dig, är det i vår medlemssektion som vi går djupare. Vi bryter ner händelseförloppet på slagfältet, granskar strategin bakom stora beslut och förklarar hur varje händelse kan påverka konflikten i stort.

Dessa exklusiva rapporter är skapade för dem som vill gå djupare och förstå hela bilden. Klicka på gå med nedan och bli en del av våra mest hängivna och engagerade supportrar.

Originaltitel: Putin's Orikhiv offensive IMPLODES... No men left to continue the fight

Längd: 5:47

Rulla till toppen