Ryssland attackerar fartyg i Bulgarien.. Franska jetplan utplacerade i Svarta havet
Ryssland har genomfört drönarattacker mot civila fartyg i Svarta havet, vilket lett till sänkningar och dödsfall. Händelserna har resulterat i ökad övervakning från Nato, Frankrike och USA.
Längd 4:48
Idag kommer de största nyheterna från Bulgarien. En rysk attack med ytdrönare riktades mot ett civilt fartyg ungefär 30 kilometer utanför den bulgariska kusten i Svarta havet. Film inspelad av en besättningsman ombord på fartyget fångar attacken, där en av de tre ryska drönarna som träffade fartyget är tydligt synlig. Attacken upptäcktes först av ett franskt Atlantic 2-spaningsflygplan som patrullerade Svarta havet, vilket siktade de tre drönarna som närmade sig det civila fartyget och omedelbart varnade dess besättning.
Även om fartyget inte kunde undvika de inkommande drönarna, gav den tidiga varningen besättningen tid att nå säkra områden ombord på fartyget innan attackerna träffade. Så snart det blev klart att Ryssland försökte sänka fartyget, inleddes räddningsinsatser. Fartyget sjönk slutligen nära bulgariskt territorialvatten, men alla 18 besättningsmän räddades framgångsrikt och alla överlevde.
Detta var dock inte en isolerad händelse, då Ryssland redan har attackerat över 500 civila fartyg i Svarta havet. Av dessa skedde nio attacker i Bulgariens och Rumäniens exklusiva ekonomiska zon, som sträcker sig 200 nautiska mil eller 370 kilometer från kustlinjen. De flesta attackerna skedde inom neutrala vatten i Svarta havet. Noterbart är att Ryssland attackerade och sänkte ett fartyg 70 nautiska mil från Bulgarien där hela besättningen dog. Samma dag träffade Ryssland ett spannmålsfartyg, som fattade eld, men besättningen lyckades fly lågorna. Sedan riktade Ryssland in sig på H.S.
Dignity 70 nautiska mil från Bulgarien. Som ett resultat räddades fem besättningsmän och 11 försvann och dog sannolikt. På grund av dessa attacker dödades minst 40 sjömän på neutrala fartyg av Ryssland.
Dessa attacker är en stor eskalering, eftersom Ryssland riktar in sig på fartyg farligt nära Natos territorialvatten, vilket utgör ett direkt hot mot navigationsfriheten till sjöss. Attackerna ökar också möjligheten till en felräkning från ryssarnas sida, vilket skulle kunna orsaka en enorm eskalering med Nato. Eftersom dessa attacker skedde utanför Natos territorialvatten utgör de inte en väpnad attack mot bulgariskt eller rumänskt territorium eller utlöser automatiskt Natos kollektiva försvar. Detta legaliserar dock inte attacker mot civila fartyg.
Bulgariska tjänstemän fördömde attackerna som överträdelser av internationell havsrätt, inledde räddningsinsatser, kallade till säkerhetsmöten och i vissa fall kallade till sig den ryska ambassadören.
Som svar på dessa attacker sköt rumänska F-16 ner två ryska jetdrivna Garand-drönare över Svarta havet som var på väg att attackera handelsskepp och hotade att gå in i rumänskt luftrum. Samtidigt svarade Frankrike genom att utplacera ett Atlantic II-maritimt patrullflygplan till Rumänien för att stödja sök- och räddningsinsatser efter vågen av drönarattacker mot handelsskepp utanför de rumänska och bulgariska kusterna. Atlantic II designades för ubåtsjakt och har uppgraderats för att utföra övervaknings- och elektroniska underrättelseuppdrag med hjälp av ombordvarande radar och sonar, samtidigt som det kan flyga mycket lågt över vatten för att spåra fartyg, ubåtar och nu även ryska marina drönare.
Dessutom utplacerade USA ett P-8 Poseidon-maritimt patrull- och spaningsflygplan, som har börjat patrullera Svarta havet på Bulgariens begäran. Natos generalsekreterare Mark Rutte har sagt att alliansen skulle justera sin avskräcknings- och försvarsställning i Svarta havet och var beredd att hjälpa Rumänien och Bulgarien att stärka sitt drönarförsvar och sin maritima övervakning.
Sammantaget förvandlar Ryssland i ökande grad Svarta havet till en farlig miljö för internationell sjöfart, där även fartyg långt från slagfältet kan bli mål. Den större faran är att dessa attacker i slutändan skulle kunna dra in Nato direkt i konflikten, särskilt om en rysk drönare slår till inne på Natos territorium. Moskva testar hur långt det kan pressa alliansen utan att provocera fram ett militärt svar, men varje ny incident ökar risken för att en felräkning skulle kunna förvandla en regional maritim kris till en direkt konfrontation mellan Ryssland och Nato.
Om rubriker och korta uppdateringar inte längre räcker för dig, är det i vår medlemssektion som vi fördjupar oss. Vi bryter ner utvecklingen på slagfältet, granskar strategin bakom stora beslut och förklarar hur varje händelse kan påverka den bredare konflikten. Dessa exklusiva rapporter är gjorda för dem som vill gå djupare och förstå helhetsbilden.
Klicka på gå med nedan och bli en del av våra mest hängivna och engagerade supportrar.
Hur kommer det att gå i mellanårsvalet i USA?
- Demokraterna vinner i Representanthuset (47%, 69 Votes)
- Demokraterna vinner i Senaten (33%, 49 Votes)
- Det blir oavgjort 50-50 i Senaten (innebär seger för Republikanerna då Vance får utslagsröst) (12%, 18 Votes)
- Republikanerna vinner i Senaten (5%, 7 Votes)
- Republikanerna vinner i Representanthuset (3%, 4 Votes)
Total Voters: 81
