Varför Ryssland är desperat att få Europa till förhandlingsbordet

Idag kommer de största nyheterna från Ryssland. Nyligen, i en banbrytande vändning, uttalade Kremls utrikespolitiska rådgivare Jurij Usjakov att Europa bör inkluderas i samtalen mellan ryska, ukrainska och amerikanska tjänstemän, eftersom det kommer att spela en avgörande roll för att nå en överenskommelse om att avsluta kriget. Uttalandet kom som en överraskning, med tanke på att Ryssland tidigare hade försökt på alla möjliga sätt att utesluta Europa från ett sådant deltagande.

Innan detta strävade Ryssland efter att nå en överenskommelse med USA utan Ukraina eller Europa, och visade att krigets slut endast kan avgöras av supermakter, medan ingen annan tillåts ha ett ord med i laget. Denna förändring i tonläge kommer efter att Ryssland visat vilja att återuppta trilaterala förhandlingar med amerikanska och ukrainska representanter.

Trots Rysslands initiala ovilja att inkludera Europa i förhandlingarna har det blivit tydligt för dem att de behöver Europa vid förhandlingsbordet om de vill avsluta kriget. Noterbart är att Europa har blivit enormt viktigt för att stödja Ukraina militärt och finansiellt, sedan USA stoppade allt donerat bistånd efter det senaste presidentvalet. På så sätt börjar Ryssland förstå att samtal med enbart USA är meningslösa om Europa fortsätter att stödja Ukraina.

Huvudanledningen till detta är att Europa nu har utvecklat förmågan att fortsätta ge stöd och tillåta Ukraina att fortsätta försvara sig oavsett USA:s inställning. Noterbart är att Europa tillhandahåller finansiellt bistånd till ett värde av 90 miljarder euro för att hålla den ukrainska staten igång i år och 2027. Europeiska länder tillhandahåller för närvarande även två tredjedelar av den totala underrättelseinformation som Ukraina får från sina internationella partners. Detta inkluderar omfattande satellitbilder, avlyssnad kommunikation och spårning av ryska truppförflyttningar i realtid, medan rymdbaserad tidig upptäckt av ballistiska missiluppskjutningar och militär internetuppkoppling är det enda som saknas.

För att minska Ukrainas beroende av leveranser av Patriot-avfångare utvecklar Ukraina tillsammans med europeiska försvarsföretag luftvärnssystemet Freya. Detta system kommer att produceras i Ukraina och Europa, vilket ger Ukraina antiballistiskt skydd. Europeiska företag producerar också miljontals artillerigranater och ammunition för småvapen, som sedan levereras till Ukraina. Viktigare är att vissa europeiska länder tillverkar ukrainska avfångande FPV-drönare och långdistansdrönare, vilket gör att de kan förse Ukraina med fler vapen än vad landet kan producera inhemskt och utanför direkt rysk räckvidd för anfall.

Pearl-initiativet ger också Ukraina miljarder dollar för att köpa luftvärn och andra vapen från olika försvarsföretag som de desperat behöver. Europeiska länder skulle också spela en nyckelroll i säkerhetsgarantier efter kriget, vilket skulle inkludera upp till tiotusentals trupper som skulle fungera som en fredsbevarande styrka och ett trovärdigt avskräckningsmedel mot Ryssland.

Dessutom uppskattas det att kriget orsakat skador till ett värde av 600 miljarder dollar i Ukraina, vilket innebär att även om kriget tar slut, skulle Ukraina behöva enorma investeringar för återuppbyggnad, där majoriteten sannolikt också skulle tillhandahållas av Europa som en del av fortsatta initiativ för EU-integration.

Med tanke på att Europa nu spelar den viktigaste rollen i det militära och finansiella stödet till Ukraina, har Ryssland inget annat val än att bjuda in dem till förhandlingarna. Resonemanget bakom att Ryssland vill att Europa ansluter sig till förhandlingsprocessen kan också vara att man söker större eftergifter än bara från Ukraina. Geopolitiska analytiker noterar att Ryssland kan vilja pressa Nato att minska sin militära närvaro på alliansens östra flank.

De uppger att Putin under åratal har velat att Nato minska sin militära närvaro i Europa till den nivå som rådde innan forna östblocket-länder anslöt sig till alliansen. Ryssland ställde samma krav 2021 kort före starten av sin fullskaliga invasion av Ukraina i ett försök att framställa det som en orsak till kriget, vilket Nato bestämt avvisade då, och det är högst osannolikt att man accepterar detta nu.

Sammantaget återspeglar Rysslands beslut att involvera Europa att ett avslutande av kriget kräver mer än en överenskommelse mellan Washington och Moskva. Varje uppgörelse måste ta hänsyn till finansieringen av Ukrainas försvar, leveransen av vapen och utformningen av dess framtida säkerhet. Moskva kan hoppas kunna använda förhandlingarna för att försvaga den europeiska enigheten, men Europas fortsatta stöd ger det hävstång och visar Ryssland att man inte kan utesluta Ukraina eller Europa från förhandlingarna om man verkligen avser att avsluta kriget.