Ryska förluster

Av /
  • 1470 KWIA
  • 10 Tanks
  • 6 AFVs
  • 42 Artillery systems
  • 5 MLRS
  • 1 Air defense system
  • 2003 UAVs
  • 2 UGVs
  • 445 Vehicles and Fuel tanks
  • 4 Special equipment
  • 7 Cruise missiles #SlavaUkraini

facebookShare on Facebook
TwitterPost on X


STÖD UKRAINA!

När tror du att kriget i Ukraina kommer att vara över?

Visa resultatet

Laddar ... Laddar ...

13 reaktioner på ”Ryska förluster”

  1. MXT

    ”20 ryska fartyg, varav 17 oljetankrar, har träffats i en ukrainsk drönarattack i Svarta havet natten till onsdagen. Det uppger chefen för Ukrainas drönarstyrkor på Telegram, skriver Reuters.Det är oklart hur pass stora skador fartygen har.Samtidigt har Ryssland fortsatt sina attacker mot ukrainska hamnar. Under natten har fyra fartyg träffats, enligt det ryska försvarsdepartementet.”

    https://omni.se/a/gk4GRq

  2. MXT

    Off-Topic 

    ”Den amerikanska presidenten Donald Trump hotar Iran med att det kommer bli ”riktigt illa för dem” nästa vecka om inget fredsavtal skrivs under. Det säger han i en intervju med Fox News. – Vi kommer att slå ut alla deras kraftverk. Vi kommer att förstöra alla deras broar om de inte kommer till förhandlingsbordet, sa han.Uttalandet kommer efter att länderna attackerat varandra flera dagar i rad. USA har attackerat mål i Iran, medan Iran svarat med att attackera amerikanska mål i ett flertal länder i Mellanöstern. Under natten har USA genomfört en attackvåg mot Iran som pågick i sju timmar, innan den avslutades vid 04-tiden, skriver CNN. ”

    https://omni.se/a/aJKxlM

  3. Pehr

    Godmorgon
    I Tjita köade ett par i 39 timmar för att tanka. På Krim råder undantagstillstånd. I Novosibirsk säljs 20-litersdunkar med bensin på Telegram. Ukrainas drönarkrig har utlöst en rysk bränslekris – men frågan är hur hårt det slår mot krigskassan.
    Henning Eklund
    Publicerad 05:44

    ”Hos oss har det här hållit på i tre veckor nu. Det borde bli bättre – men det blir värre!”

    ”Det är för att alla panikfyller sina tankar. Jag tankade för en vecka sedan och stressar inte – har gjort av med en halv tank. Det är bara dumt att stå i de där köerna, det finns ju tunnelbana och pendeltåg.”

    Telegramkanalen ”Var kan jag tanka? Novosibirsk” har 11 300 medlemmar. En eftermiddag i juli avlöser rapporterna och frågorna varandra, flera i minuten. Alla är på jakt efter samma sak: bensin.

    De flesta inlägg handlar om var det går att tanka och hur långa köerna på mackarna är. Men det frågas också om bilar med handikappsskylt får gå före i kön, och spekuleras kring om bensin skickats iväg från regionen med tåg. Personer uppger att bensin på vissa håll reserverats för ”säkerhetstjänster”, medan en annan påstår sig ha tre tjugolitersdunkar till salu i förstaden Berdsk. Det delas också videklipp på bråk mellan kunder på en bensinstation.

    Fenomenet är inte begränsat till den sibiriska miljonstaden, utan liknande kanaler finns för i stort sett varje rysk stad.

    39 timmar i kö

    Det mest extrema köexemplet som SvD sett är från sibiriska Tjita. Där uppger Vlad Vasjeruk att han köat i 39 timmar för att få tanka.

    – Vi ställde oss i kön den 28 juni klockan elva på kvällen. Först rörde den sig långsamt, sedan stod den helt stilla. Vi hann sova en stund. Jag vet inte hur många bilar som stod före oss, kanske runt tusen. I snitt rörde vi oss ungefär 50 meter var fyrtionde minut. Vi fick äntligen tanka den 30 juni vid ett–två på eftermiddagen, säger han till den oberoende ryska nyhetssajten Meduza.

    Köer till en mack i Tjita.
    Köer till en mack i Tjita. Foto: Evgeny Yepanchintsev/AP
    Vasjeruk berättar också att det utvecklades en vänskaplig stämning i kön, där man bjöd varandra på mat, vatten och cigaretter. Han säger också att polisen var på plats och höll ordningen.

    – Vi lyckades hyra ett hotellrum nära macken. Min fru och jag turades om: en av oss gick dit för att tvätta sig, vila, ladda mobilerna och få i sig något att äta. Den som stannade i bilen kröp sakta framåt.

    Instagram-inlägget där han berättar om kön har i skrivande stund visats nästan 700 000 gånger. Det är bara ett av många liknande videor som fått stor spridning på sociala medier. Instagram är blockerat i Ryssland sedan 2022, men används flitigt via VPN.

    Den ryska oberoende tv-kanalen Dozjd:s bilder på kilometerlånga köer i Tjita:

    Телеканал Дождь on Instagram: ”Гигантскую очередь на заправку «Роснефти» засняли в Чите Подписывайтесь на @tvrain”
    För att hantera krisen har Kreml beslutat om en förordning som låter vissa raffinaderier sänka produktionskvaliteten från Euro 5 till Euro 3 fram till årets slut. Euro 3 är den standard som användes i EU mellan år 2000 och 2005. På Krim har myndigheterna utlyst undantagstillstånd och förbjudit all bränsleförsäljning, och en majoritet av regionerna i landet har infört någon form av bränsleransonering.

    Anledningen till den ryska bränslekrisen är ukrainska drönare.

    Bara sedan början av juni har sex stora ryska raffinaderier helt eller delvis stängts ner av luftangrepp. I princip alla större raffinaderier i landet har träffats av ukrainska långdistansdrönare under 2026, det enda större raffinaderi som klarat sig är i Angarsk, 445 mil från fronten. Den 6 juli träffades Gazproms raffinaderi i Omsk i västra Sibirien, nästan 250 mil från ukrainskt territorium. Volodymyr Zelenskyj deklarerade då att Sibirien nu är ”inom räckhåll”.

    Ukrainas generalstab hävdar att 42,7 procent av rysk raffinaderikapacitet var utslagen i början av juli. Staben uppskattar den ryska oljeindustrins sammanlagda förluster sedan augusti förra året till 13,5 miljarder dollar.

    Luftförsvaret räcker inte

    Det stora Kapotnya-raffinaderiet i Moskva moderniserades 2020. Flera olika enheter ersattes med två anläggningar byggda tätt intill varandra – vilket gjort dem till ett idealiskt drönarmål. Det skriver Sergej Vakulenko, tidigare strategichef på oljebolaget Gazprom Neft men numera knuten till tankesmedjan Carnegie Russia Eurasia Center, i en artikel från den 22 juni.

    ”Inte ens det tunga luftförsvaret runt Moskva kan hindra drönarna från att ta sig igenom”, skriver han.

    Vakulenko beskriver läget som en kapplöpning mellan Ukrainas drönare och Rysslands reparatörer.

    ”Om de ukrainska attackernas frekvens kan upprätthållas, och skadorna från varje attack ökar, tippar övertaget mot Kiev. Det är vad vi ser just nu”.

    Den ryske ledaren Vladimir Putin uttalade sig om situationen i samband med ett möte med den ryska oljeindustrin den 28 juni.

    – När det gäller attacker mot kritisk infrastruktur i allmänhet, och energiinfrastruktur i synnerhet: dessa attacker mot våra anläggningar skapar uppenbarligen problem. Vi ser för närvarande en viss brist, men den är inte kritisk, det kan jag säga er på en gång. Det finns flera utmaningar vi behöver hantera, sade Putin, och kallade angreppen för ”terroristattacker”.

    – Inga attacker, oavsett var de träffar vår infrastruktur, har någon som helst inverkan på läget vid fronten, sade han vidare.

    Förändringen syns i den senaste rapporten från den internationella energiorganisationen IEA. Där framgår att den ryska råoljeexporten ökade till 5,8 miljoner fat om dagen i juni, jämfört med 5,2 i maj, när Ryssland säljer oljan de inte kan raffinera själva. Samtidigt sänker IEA sin prognos för Rysslands oljeproduktion under 2026 och 2027 med hänvisning till fortsatta angrepp mot raffinaderier, lager och transportinfrastruktur.

    Kan bli politiskt drama

    Att raffinaderierna slås ut får stor betydelse för tillgången på bensin och diesel vid ryska mackar. Men det behöver inte vara katastrof för den ryska ekonomin, säger Chloé Le Coq, professor i nationalekonomi vid Université Paris-Panthéon-Assas till SvD.

    – Att slå ut raffinaderier är imponerande, det är verkligen något som civilbefolkningen märker av. Det finns utan tvekan en psykologisk effekt. Men Ryssland kommer fortfarande sälja sin råolja.

    – Som nyhet är det stort att raffinaderier slås ut, alla pratar om det. Men för statskassan är det här inget drama. Om det blir ett politiskt drama är en annan fråga, fortsätter Chloé Le Coq, som också är forskare vid Handelshögskolan i Stockholms institut SITE.

    Hon drar en parallell till de gula västarna i Frankrike, proteströrelsen som utlöstes 2018 av höjda bränslepriser och växte till ett landsomfattande uppror mot regeringen.

    – Får man en plötslig brist eller prisuppgång på bränsle skapar det politisk spänning. I Frankrike blev det verkligen kaotiskt, jag väntar mig inte kaos i Ryssland. Men det är parlamentsval i september.

    Oljepriset har svängt dramatiskt i år. Mellanösternkriget och stängningen av Hormuzsundet drev upp Brentpriset från drygt 60 dollar fatet vid årsskiftet till som mest över 126 dollar i slutet av april. På tisdagen var marknadspriset 86 dollar fatet.

    – Irankriget har varit något av en välsignelse för Ryssland. De tjänar fortfarande mycket pengar på sin råolja.

    ”Pest eller kolera”

    Var pengarna kommer ifrån är väl kartlagt.

    Sedan december 2022 har hälften av den ryska oljeexporten gått till Kina, och 36 procent till Indien, enligt forskningsinstitutet CREA. Intäkterna från olja och gas stod under 2025 endast för 23 procent av budgetintäkterna, den lägsta andelen på 20 år. I mitten av 2010-talet var siffran nästan 50 procent.

    Den ryska myndigheten Rosstat hävdar att Rysslands ekonomi växt med cirka 3 procent om året 2023-2025. Men den svenska Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) bedömer att den i själva verket krympt med lika mycket. Must bedömer dessutom att inflationen är minst dubbelt så hög som de officiella siffrorna (5,3 procent). Myndigheten utgår bland annat från nattljusaktiviteten från satelliter – och ser låg aktivitet överallt utom i de militärindustriella komplexen som går på högvarv.

    – Det finns bara pest eller kolera. Man kan starta sedelpressarna och trycka mer pengar men det är behäftat med negativa konsekvenser som inflation. Man kan beskatta befolkningen hårdare och man kan konfiskera besparingar. Men det är inte bra för moralen, säger Mustchefen Thomas Nilsson till Di.

    Oavsett hur illa den ryska ekonomin mår innebär bränslekriget en läxa även för Europa, menar professor Chloé Le Coq.

    – Det är inte bara energileveranser som kan användas som vapen, utan också energiinfrastrukturen i sig. Vi ser Ukraina angripa raffinaderier, vi ser Ryssland angripa elnät. Säkerhetsmässigt är det här Europa verkligen borde investera framöver: i energiinfrastruktur och skyddet av den.

    Därför kan oljelandet stå utan bensin
    Råolja är den obehandlade olja som pumpas upp ur marken — en trögflytande blandning av hundratals ämnen som inte kan användas som bränsle.

    Ett raffinaderi omvandlar råoljan till användbara produkter. Oljan hettas upp och delas i fraktioner: de lätta blir bensin, de mellantunga diesel, de tyngsta eldningsolja och asfalt. Utan fungerande raffinaderier kan Ryssland därmed pumpa upp hur mycket råolja som helst, men inte fylla tankarna på sina egna bilar.
    https://www.svd.se/a/zOxeLK/rysk-branslekris-koade-till-macken-i-39-timmar

    2. Pehr

      Jag tror att effekterna av de Ukrainska kinetiska sanktionerna är betydligt större än vad som bedöms här. Utan bränsle stannar i princip allt. Skulle inte förvåna mig om vi ser svält framgent.

      1. 205

        Ja, det är viktigt att hålla koll på att Ryssland inte importerar raffinerade produkter som bensin, diesel och smörjmedel. Eller byter mot råoljan de inte själva lyckas raffinera. Här är väl logistikvägar något att hålla syn på, väg, järnväg mot västra Ryssland, liksom fartyg.

  8. 205

    Ett ökat ryskt tryck i framförallt Pokrovsk drev upp den ryska anfallstotalen. Samtidigt sjönk det ukrainska trycket något.

    N Slobozhansky 2
    S Slobozhansky 10💥↘️
    Kupyansk 3
    Lyman 16💥↗️
    Slovyansk 26💥💥
    Kramatorsk 5
    Kostjantynivka 20💥
    Pokrovsk 48💥💥💥↗️
    Oleksandrivskij 6
    Huliaipole 20💥↗️
    Orikhivsk 3
    Prydniprovskij 0

    Localized 159↗️
    Unlocalized 94↘️
    Total 253↗️
    Ratio unloc/loc 0.6↘️

     

  9. 205

    WWI tech-style:

    ❗️🇷🇺 In a rare admission of battlefield paralysis broadcasted on Russian state media, Russian serviceman and veteran of the war in Ukraine, Alexander Barmatov, revealed that the pervasive use of unmanned aerial vehicles (UAVs) has effectively frozen front-line movements by creating an expansive ”grey zone.”

    Speaking live on the Kremlin-aligned propaganda channel Tsargrad TV, Barmatov explained that intense FPV and reconnaissance drone activity has established a lethal buffer zone extending up to 40 kilometers deep behind the zero-line. Under such total aerial surveillance and immediate strike capabilities, he noted, any concentrated movement of armor or infantry is instantly detected and destroyed.

    The veteran concluded that within this current tactical reality, the battlefield has become so transparent and hazardous that any meaningful, large-scale offensive advancements by either side have become virtually impossible.

    —Nstrike

Lämna en kommentar

Rulla till toppen