Black Betty i aktion | Första stridserfarenheten och specifikationerna för den nya drönaren!
Materialet presenterar drönaren BlackBetty från Ukr Spec Systems, en kostnadseffektiv attackdrönare utvecklad för dagliga militära operationer och logistiska mål.
Talare 1
Hej vänner! Ni tittar på Zbroya. Jag är Katerina Supruny, och idag har jag Andriy Rymaruk som gäst, biträdande direktör för «Ukr Spec Systems». Hej!
Talare 2
Hej.
Talare 1
Och Kyrylo Lyukav, chef för avdelningen för obemannade teknologier i Serhii Prytulas välgörenhetsstiftelse.
Talare 3
Ja, hej.
Talare 1
Och vi har också en fjärde deltagare i samtalet. Det är ”Dlekbeti”, en ny drönare från ”Ukr Spec Systems”. Så här. Den kommer in. Och det här är i princip en presentation av en ny produkt från ”Ukr Spec Systems”, men våra produkter dyker inte längre upp utan anledning. De dyker upp som en fortsättning och en förfrågan från militären.
Talare 3
Det varierar, men i det här fallet
Talare 2
Ja. Den huvudsakliga utformaren av alla obemannade farkoster tycks vara. I Ukraina finns det en armé. De dikterar reglerna, de skriver tekniska specifikationer, de ber om att få det som de vill ha. Avstånd, tid, räckvidd, kostnad, ammunitionens vikt. Och tillverkarna försöker producera en kvalitetsprodukt så skyndsamt och snabbt som möjligt.
Talare 1
Nu ska vi reda ut det här. Men det finns ytterligare en nyans. Projektet "Chelepe". Serhij Prytulas stiftelse. Och drönaren blir på sätt och vis en deltagare i detta projekt. Kyrylo, berätta hur länge projektet har funnits, eftersom det är så långsiktigt. Och såvitt jag förstår var Shark och Ram de främsta medlen i projektet. Och nu ansluter sig även BlackBetty. Berätta hur projektet ser ut och vilken roll BlackBetty kommer att ha i det.
Talare 3
Först och främst vill jag understryka att detta är en av de största försvarsinsamlingarna i Ukraina. Vi startade den med ett mål på 200 miljoner hryvnia. Men det slutgiltiga målet har reviderats många gånger. Och för närvarande är det slutgiltiga målet, förmodligen det slutgiltiga, 1 miljard 300 miljoner hryvnia. Idag har redan mer än 1 miljard 200 miljoner samlats in. Om jag berättar lite mer om detaljerna i denna insamling, så har redan 77 utlämningar skett och 26 enheter har varit involverade. Totalt har 909 enheter av olika nomenklatur levererats. Dessa inkluderar Sharkem, Ram Dwaren 3x, Blackbetty, markkontrollstationer, astrolänkar, kameramoduler och så vidare. Sammantaget ser det ut så här för tillfället.
Talare 1
Och hur ser tidsramen ut, hur länge har det här projektet existerat? Har målen med vilka ni tillhandahåller drönare ändrats? För hos oss handlade det i sommar om att slå ut logistiken. Var det en grundläggande uppgift? Vad var det från början tänkt för? Och hur har det utvecklats, själva projektet?
Talare 3
Projektet startade i februari 1925. Under dess genomförande såg vi ganska bra resultat. Därför skedde en ständig översyn av det slutgiltiga målet. När det gäller logistik skulle jag inte särskilja det på ett generellt sätt genom att säga att man måste arbeta enbart med logistik. Det fanns framgångsrika operationer under sommaren 1926. Då, på väg P280 med mottagandet av Krim RYSTOV, träffades en stor mängd fordonsmateriel och lastbilar från den ryska armén. Och detta orsakade en slags minikollaps på den största logistikvägen till Krim, från Ryssland till Krim. Men som jag säger, generellt sett skulle jag inte särskilja logistik, eftersom precisionsangrepp mot medel som luftvärnsrobot-system, radarsystem, kostsamma elektroniska krigföringssystem och så vidare är mycket viktiga och påverkar slagfältet starkt. Det betyder inte att varje mål förstördes, men även urkoppling och transport av utrustning för långvarig reparation av sådana system som förstördes och träffades i SVO-himlen. Det är en mycket kostsam historia enligt öppna data. Den kostar omkring 100 miljoner dollar. Oavsett om det är Kasta-2E eller till exempel 91N6 radar KVITS-400. Detta är allvarliga och kostsamma mål som direkt påverkar det taktiska, operativa och strategiska djupets resultat. För att varje sådant rutinarbete, dagligt arbete på dessa nivåer, ger till och med större chanser för våra middle-deep strikes att passera. Alla strategiska mål djupt inne i Ryssland, allt vi ser i nyheterna, är på ett eller annat sätt kopplat.
Talare 1
Låt oss gå till det viktigaste. Tekniska specifikationer, drönaren är trots allt en ny produkt. Andrij, berätta vad som skiljer Blackbeti från RAMA? Är det värt att jämföra? Sker detta inom ramen för utvecklingen av anfallskomponenten, eller är det en helt annan produkt?
Talare 2
Nej, det finns ingen anledning att jämföra. Vi utökar, fortsätter att utöka RAM-serien, och jag tror att detta inte är slutet inom kort i framtiden. Det finns RAM-2X, den var inte en drönare för daglig användning. Vår uppgift var att utveckla en billig, effektiv drönare som inte kräver några förberedelser alls, precis som dess äldre bror. Tog ut den ur lådan, satte den på katapulten, kom fram till enheten och flög. Och varje medel har sina egna mål. Det vill säga, om RAM-2X ständigt letade efter kostsamma mål, som ni redan nämnde, såsom S-300, S-400, radarsystem, SIGINT-utrustning, elektronisk underrättelse, elektronisk krigföring och mycket mer, så var den huvudsakliga efterfrågan här a) daglig, b) logistik, billigt, snabbt och med samma taktisk-tekniska egenskaper och flygtekniska egenskaper. Skillnaderna. Billig konstruktion, förekomst av ett undanmanöversystem. Vi behöll samma ammunition, en sprängladdning på 2,7 kg. Systemet för målvisning och målfångst från tre kilometer förblev detsamma. Och här lades ett satellitkommunikationssystem till. I princip kan den även släppas via radiokommunikation. Allt beror på vad användaren behöver och i vilka sektorer hen arbetar idag. Därför flyger den 20 minuter mindre. Hur mycket är det? En timme och 20. RAM-2X är en timme och 40. Men som praktiken visar, när det gäller de första enheterna som fonden överlämnade, har en av besättningarna redan lyckats flyga in med den till
Talare 3
142
Talare 2
kilometer. Det vill säga att dess stridsradie är 100-120, beroende på väderförhållandena. Men om besättningen är kvalificerad, är det ganska viktigt. Därför kan den ibland anpassa sig efter väderförhållandena och ha en betydligt större stridsradie. Den är dessutom kvalitativ och mycket bra, den kräver ingen utbildning. Alla besättningar som använde vilket medel som helst – Shark, RAM – innan detta, de tar bara fram det här lilla planet, sätter det på katapulten och flyger. Och precis som det blev för oss, så överlämnades det. En av operatörerna hade ännu inte hunnit komma till Charkiv sent på kvällen, det var natt där, och på morgonen skickar han redan en video – allt är klart, vi har redan startat, vi har redan flugit. Fyra avfyringar, fyra mål. Och bland dem sker till och med en Buk, vilket är ganska viktigt. Det vill säga att dess effektivitet redan är bekräftad. Och statistiken som vi får idag om dess användning, det är arbetet av dess undvikandesystem. Det vill säga testtillämpningar; i tester under stridsförhållanden använde vi ungefär 30 enheter, plus de som nu finns från planen som Prytula-stiftelsen överlämnade. Varannan flygning försöker man skjuta ner dig i luften. Inte ett enda flygplan, specifikt en FPV-avfångare, har blivit nedskjuten hittills. Därför har den en ganska enorm fördel – det är unika undvikandealgoritmer, ett större synfält och, i princip, är det…
Talare 1
Ett bredare perspektiv på vägrare.
Talare 2
Och i detta hans,
Talare 3
Kanske kallar vi det "det lilla extra",
Talare 2
eftersom han visar sig vara livskraftig.
Talare 1
Noterade att konstruktionen är billigare, på bekostnad av vad?
Talare 2
Billigare konstruktion, vi ser att den inte är så, låt oss säga, finslipad, polerad, som RAM2X, som är dess storebror, eftersom vi fokuserar på skalbarhet. Denna produkt ska bli en vardagsprodukt. Och det är en produkt, och den största förfrågan vi får just från användaren är att det måste vara ett flygplan som inte kräver någon form av efterjustering. Ta ut ur lådan och flyg, eftersom de flesta medel i denna nisch efterjusteras, de finslipas, och tid läggs på detta. Ibland är ledig tid värd sin vikt i guld, så det var det huvudsakliga kravet: att det ska fungera direkt ur lådan och utan driftsstopp. Och det är allt.
Talare 1
Och vad är då rollen för den äldre broderns ram, om detta är en vardagsdrönare, vilken drönare är då den? Veckovis? En helgdrönare?
Talare 2
Den används för vissa uppgifter. Dess stridsradie är idag 180 kilometer. Tidigare var den 140, nu är den 180. Den får ett kraftfullare batteri. Följaktligen, där vi flyger, 180, som praktiken visar, lyckas vissa besättningar träffa mål på 220. Och jag tror att dagens rekord, av det som finns i det offentliga rummet, tillhör Achilles-regementet, som flög, tror jag, 227 kilometer. De träffade också radarsystemet Nemo. Den har redan inbyggd AI som hjälper dig att identifiera mål. Ett navigationssystem har monterats till, det är Optinav, som även på ett avstånd över 180 kilometer, där det finns felmarginaler, preciserar till inom en kilometer. Det är ett mycket bra resultat, ur mitt perspektiv. Och många andra mjukvarulösningar som hjälper operatörerna att vila under flygningen. För vi ser att billiga lösningar innebär mycket olika tilläggsutrustning, tv-apparater, skärmar, fjärrkontroller. Här är det en laptop, precis som det var och förblir. Det är allt. Automatisk flygning, automatisk slutstyrning, låsning, målspårning och så vidare.
Talare 1
Ni överlämnade de första 30 drönarna till militären. Vilken feedback fick ni? Vi har redan hört att det skedde en nedskjutning nästa dag. Och vilken annan feedback fanns det? Vad mer sa de?
Talare 3
Generellt är feedbacken mycket positiv. Utan att gå in på superdetaljer, som det är bättre att inte nämna just nu, gällande valet av mål och så vidare, så är feedbacken i princip helt positiv. När det gäller användningen märkte de ingen stark skillnad i allt som diskuterats, specifika avstånd, för specifika uppgifter. För detta har den något färre möjligheter. Men generellt, för sådana dagliga arbeten är den definitivt lämplig. Jag skulle också vilja lägga till att enheterna säger, till exempel, att det har blivit enklare i den meningen att den är billigare, betydligt billigare. Och i den avseendet har det blivit enklare för dem att arbeta när det gäller valet av mål. Det vill säga att de nu har ett mycket bredare spektrum av mål. Och där kommer de, som sagt, utan problem att tillåta sig att till exempel skjuta på någon MVG eller något liknande. Tidigare behövde detta koordineras på olika nivåer.
Talare 1
Förresten ville jag fråga, vad är dagliga mål? Vad är de dagliga målen just nu?
Talare 2
Allt. Allt som står dåligt. Mobila eldgivningsgrupper. Plus att vi kommer till förstörelsen av relästationer på master, SKVP, logistik, försörjning, bränsle och smörjmedel, allt som rör sig militärt på hjul. Det vill säga, vi ser redan praktiken, och redan i öppna nätverk, även från dessa, och från ramnogo X finns det medel, det verkar, liksom, som en civil lastbil, men när man träffar den visar det sig att det finns väldigt mycket ammunition där, som sedan detonerar på vägen under halva dagen. Det vill säga att spektrumet av mål, och det finns väldigt många av dessa mål, och man måste ständigt arbeta med dem. Om du inte dödar SKVP kommer du inte att röja vägen för dig själv, och om du inte…
Talare 1
Eller nej, hoppas du att inte.
Talare 2
Om vi hörde det, betyder det att vi fortsätter
Talare 1
eter.
Talare 2
Egentligen väldigt många. Allt beror på uppgiften, på användningstaktiken, vilka behov och krav det finns från befälhavarna på det ena eller andra avsnittet.
Talare 1
Billigare, vi har någon slags episk inspelning. I sådana tider lever vi. De kommer säga att jag skrattar för att man hör några explosioner. Ja, hysteri, vad kan man göra. Billigare. Kan vi ange kostnaden eller jämföra med RAM?
Talare 2
Kostnaden är nästan X2, ungefär 15 tusen, jag tror att den kommer att minska ytterligare. För i takt med processen, ju fler vi tillverkar, desto billigare kommer de att bli. Återigen, om vi talar om kostnaden, är det väldigt enkelt och logiskt här. Frånvaron av en radiomodul, det vill säga radiomodulen i sig är den främsta dyra komponenten i vissa flygplan. Vi har tagit bort den härifrån. Om det behövs flyga med radiomoduler kan vi leverera den, installera inhemska ukrainska analoger, vilka på samma sätt säkerställer räckvidden för stridsbekämpning i enlighet med dess flygtekniska egenskaper. Så, ungefär så. Och jag hoppas att den här produkten blir populär. Återigen, för att återgå till att dess främsta egenskap är terminalstyrningen. X:en missar, ja, det förekommer, men de är högprecisa. Och här handlar det mer om att eliminera mänskliga fel. Du sitter inte och tänker på hur du kommer att rycka till. Här arbetar systemet istället för dig.
Talare 1
Användningslogiken är densamma som för paret Shark-Ram. Det vill säga att Shark rekognoserar mål, ser dem, håller dem villkorligt och sedan hanterar denna drönare det. Förstår jag det rätt?
Talare 3
Bland annat, ja. Om vi pratar om radiokommunikation, så är det en sak, att vi pratar om ett sådant utförande med Starlink. Ja, det kan
Talare 1
vara,
Talare 3
Självklart bedriver Shark rekognosering, bekräftar mål, utför optisk bekräftelse, bekämpning och så vidare, allt som vanligt.
Talare 1
Kan det användas självständigt, med tanke på att det har Starlink, egentligen, eller används det?
Talare 2
De används, används i par Ram-Ram. När det verkar som att banan var blockerad, fanns sex Ram-missiler i luften samtidigt, och alla sex slog till. Den ena registrerade helt enkelt den andras träff, och gick sedan inte själv till attack.
Talare 3
Bekräftade inte de tidigare. Detta
Talare 1
Svärmen redan?
Talare 3
Ja, det har varit så länge nu. Mer eller mindre.
Talare 1
Och varför plus-minus? För att i princip ser det ut som att de, självklart, styrs. Förresten, hur många operatörer styrde sex?
Talare 2
med drönare? Det finns en användare, verkar vara en gemensam bekant. Jag, låt oss säga, tappade hakan när jag såg hur han opererade tre flygplan samtidigt.
Talare 1
Slog ni?
Talare 2
Ja. Han satte två ramar i loiter, träffade med den tredje. Tog den andra laptopen, träffade med den andra, tog den tredje laptopen, träffade med den tredje. Och skriker i radion, skjut upp fyra till åt mig. Och startar en fjärde laptop. Det vill säga att det finns unika människor, det finns unika killar. Det här är precis en historia om det dagliga arbetet. När vädret är rätt, när det finns möjligheter, när det finns mål, och mål, låt oss säga, är sällan en bristvara. Och det finns alltid gott om dem. Det viktigaste är att underrättelsetjänsten ger dig operativ information och i rätt tid.
Talare 3
Dessutom finns det vanligtvis reservmål. Det vill säga, om något inte gick, kan du arbeta vidare så att du inte slösar resurser i onödan.
Talare 1
Användarna, militärerna som får sådana drönare inom ramen för Shchelepas eget projekt, är detta redan etablerade enheter? Eller lägger ni till nya? Om ni lägger till dem, ger ni dem ytterligare utbildning? Och allt som är kopplat till detta?
Talare 3
För närvarande är detta enheter som redan är erfarna, som arbetar med detta system. Det vill säga att de redan har genomgått utbildning och har fullständig stridserfarenhet. Eftersom utrustningen ändå inte är billig, åtminstone för fonden. Följaktligen kan vi inte bara göra det hur som helst. Och med FPV-drönare delade vi ut, utbildade, delade ut, tittade på resultaten, höjde nivån för olika besättningar, enheter och så vidare. Så här är det lite annorlunda. Det är snarare mer avancerade produkter. Det finns dock ett par undantag. Det vill säga att killarna hade mycket erfarenhet av olika typer av vingar. De hade erfarenhet av Shark, men ramar använde de för första gången och det gick direkt hem. Och nu har de även fått Blackbets. Och det finns redan mycket positiv feedback från dem.
Talare 2
Jag lägger till lite. En person som har flugit "sharks" under en längre tid, att lära om den att flyga på ramar, det tar nog max två dagar. Med flygningar, inte live, utan i en simulator. Det är allt. Det vill säga, kontrollmjukvaran förblir densamma. Det verkar finnas tre nya små knappar som man behöver för att aktivera ammunitionen och armera den.
Talare 1
Det nämndes om terminalstyrning och om artificiell intelligens som kan hjälpa till att identifiera mål. Ryssarna motverkar detta. Vi såg, redan under sommarkampanjen "Slag mot logistiken", att lastbilar hade målats om på ett visst sätt. Det är tydligt att mål som är stationära kamoufleras. Hur går det till med systemets träning, identifieringen? Hur arbetar ni överhuvudtaget med detta?
Talare 2
Eftersom detta är framtiden försöker vi så aktivt som möjligt använda de material som användaren har, gamla, nya, inte så gamla. Och än så länge siktar vi uteslutande på militära mål. För man vet inte hur allt kommer att förändras senare, eller hur den ena eller andra drönaren kommer att prestera. Återigen, ingen har uteslutit skolbussar. Det kan också hända. Och sådana provokativa handlingar från ryssarnas sida kan ha förekommit mer än en gång såvitt jag minns. Både 1923 och 1924, när de regelbundet transporterade personal i skolbussar, och sedan vid rätt tillfälle sätter de barn där för att skapa ett visst prejudikat. Nej, det är uteslutande. Vi arbetar uteslutande med militära mål. Vår AI känner redan utmärkt igen ett antal luftvärnsrobotsystem. Den känner igen medel för radioelektronisk underrättelse, radioteknisk underrättelse, alla bandgående stridsfordon. Och vi lär den helt enkelt, bygger ut den, att identifiera nya och nya mål. Men de kommer att vara uteslutande militära.
Talare 1
Men på Blackbet finns ingen igenkänning, bara inlåsning och slutstyrning?
Talare 2
Ingen. AI:n är inte här.
Talare 1
Och just greppet och finjusteringen i allmänhet, hur fungerar det i praktiken?
Talare 2
Allt är identiskt, precis som på ram 2x. Exakt samma upphängning och mjukvara för finstyrning och målinlåsning. Samma kamera, samma lins, samma mjukvara.
Talare 1
Och generellt sett, hur fungerar användningen av terminalstyrning, inte bara på Blackbet utan i princip även på ramar, vad säger militären, vilken feedback finns det, i vilka fall används det för övrigt, eller avstår de ibland och styr manuellt för att få en bättre känsla?
Talare 3
Den feedback vi har är främst positiv, vilket innebär att styrningen fungerar och att det är ganska goda recensioner om den. Det finns dock tillfällen av missar, och här måste vi ta reda på vad orsaken egentligen är. Det finns vissa önskemål, specifika villkor under vilka den ska fungera stabilt. Om dessa villkor inte har uppfyllts – så frågan här är om det är systemets fel eller användarens fel – kan det bero på många faktorer, till exempel vind, vindbyar och så vidare.
Talare 1
Så det är vädret och några externa faktorer? Här varierar allt, naturligtvis.
Talare 3
Finns det några specifika operativa… krav? Krav, ja. Som man måste följa? Självklart händer allt möjligt vid fronten, det går inte alltid att göra det. Så det finns utrymme för fuckups, men hos oss, till exempel, utifrån vad vi har i vår profil av träffade mål, är det inte många.
Talare 2
Återigen, jag ska lägga till lite grann. Allt beror på besättningens erfarenhet. Om målet är placerat så att du tvingas gå in i störningar, det vill säga med vinden, men du måste gå in mot vinden. Rekommenderat. En erfaren besättning som har haft sådana missar; han missade en gång när han gick med vinden, och så gjorde han en liten korrigering, du vet, som en prickskytt, en vindkorrigering. Nu tänker han, aha, om jag går med vinden ska jag sikta högre eller lägre. Han siktar lägre och träffar. Sätter en bock, träff. Och han samlar på sig denna erfarenhet. Och det gläder mig att det i många enheter sker en uppskalning av besättningarna just på dessa produkter. Och besättningarna utbyter erfarenheter med varandra. De koordinerar, delar information, delar telemetri, visar vem som använder det hur och vem som har vilken erfarenhet. De skapar grupper med varandra, bilder, videor och liknande. Missar de? Ja, de missar. Här handlar det om väderförhållanden, målets förhållanden, och det förekommer även tekniska fel ibland, och vi tar på oss garantiåtaganden och återställer flygplanen. Det vill säga, allt förekommer i livet. Men när det gäller effektiviteten idag, tror jag att Ram-familjen har förstört flest MANPADS-system fram till idag. Under alla krigets år.
Talare 1
Ännu en intressant fråga gällande undvikandesystemet, eftersom jag minns att det i början av detta år, den 26:e, sades att det skulle kunna bli en specifik vår- och sommarkampanj, eftersom ryssarna ökar sin förmåga att skjuta ner våra drönare genom att kopiera vår erfarenhet av att förstöra deras spanings- och attackdrönare, och att det skulle bli svårt att använda dessa medel. Kampanjen visade att försvarsstyrkorna utmärkt förstör fiendens mål. Men hur utvecklas undvikandesystemet? Eftersom ryssarna också utvecklar sin egen drönarkomponent för avskjutning. Undvikandesystemet är begripligt, det finns kanske fortfarande vissa nyanser när det gäller förberedelserna. Kyrylo, ordet är ditt, vad ser ni i förbanden, vad gör de?
Talare 3
Jag kan definitivt bekräfta att detta är ett problem, och att det bara växer. På fiendens sida får de verkligen erfarenhet, de bygger upp liknande detekteringsnätverk tack vare billiga lösningar för elektronisk krigföring och så kallade [lösningar]. Det betyder att allt i princip går mot ett fullvärdigt, skiktat litet luftvärn hos dem, precis som hos oss. Jag har inte ens nämnt skyddet av vissa specifika områden i deras operationer, till exempel Iskander-avfyringszoner och så vidare, det vill säga deras prioriterade områden; dessa är skyddade i flera echelons, inklusive avfångardrönare. Det har blivit många gånger svårare för spaningsdrönare att flyga, vilket förmodligen alla förstår och ser. Därför måste motåtgärdssystemen definitivt utvecklas. Det är jättebra att det har kommit ett optiskt system mot undanmanöver, eller rättare sagt, för undanmanöver. Vi är också lite off-topic, vi tittar också i den riktningen på fungerande lösningar med akustiska alternativ för undanmanöver, detektering och motsvarande undanmanöver.
Talare 1
Inuti fonden?
Talare 3
Ja, precis, precis, bara som en av våra, en av våra inriktningar. Så, ungefär så, här specifikt när det gäller medlet, kommer Andrij förmodligen att berätta bättre vad de har i sina planer. Ja
Talare 2
Ja, det har faktiskt blivit svårare för spanarna att flyga, men de, det finns ett undvikandesystem på våra farkoster. Återigen, allt beror på fiendeoperatörens skicklighet. Och ibland lyckas de, och ibland inte. Ibland flyger man där, och vid Sherkovo saknas halva vingen, men man haltar långsamt hem, landar och skickar planet på service. Det finns många sådana fall. Och enligt vår statistik, om man ser till alla reparationer totalt, så är väl ungefär 30 procent idag spaningsdrönare som skadats av splitter. Det är svårare för dem på grund av vingen. Här finns fyra vingar, fyra stabilisatorer. Och för att detta medel ska kunna vända 360 grader på stället behöver det nog en yta på ungefär 150–200 kvadratmeter. Den vänder helt enkelt på stället och… Jag upprepar att vi per idag redan har använt över hundra, inte en enda…
Talare 1
Blackbet eller…
Talare 2
Blackbeti. Och det fanns ingen effekt i pivihay. Det gjordes försök. Nedskjutning av MBG, ja, det förekom, men inte med avfångare. För att vi lyckades skapa en unik algoritm
Talare 1
undvikande.
Talare 2
Och den här algoritmen kan ändras. Det vill säga att flygplanet inte alltid kommer att utföra samma manövrar. För att, ursäkta, jäveln lär sig också. Den kommer ihåg hur någon undviker, och letar sedan efter motåtgärder. Vi arbetar också på detta, och det är ett långt spel. Vi studerar bland annat frågor kring inte bara akustiska, utan även elektroniska medel, som förr eller senare, eller snarare snart, kommer att integreras i flygplanen och hjälpa det automatiska styrsystemet inte bara optiskt, utan elektroniskt; när det finns ett hot kommer det att informera operatören. Och operatören kommer att ha möjlighet att fatta ett eller annat beslut innan FPV-drönaren närmar sig. Detta kommer också att vara en positiv aspekt. Vi arbetar på detta för tillfället.
Talare 1
Intressant, förresten, han nämnde att det finns drönare som är skadade av splitter där, men som flyger tillbaka. Finns det någon rekordhållare, någon slags rekordhållare i det?
Talare 2
Ja, en gick 140 kilometer.
Talare 1
Efter träffen?
Talare 2
Ja. Och för några dagar sedan visade någon mig en video, där antingen den övre vänstra eller den nedre vänstra konsolen saknades. På Betty? Ja, MVG. En kula hade helt enkelt gått igenom, och konsolen pressades av vindbyarna och fladdrade precis så där, som en slemklump. Men operatören flög den lugnt till målområdet, genomförde anfallet och träffade målet.
Talare 1
Det är också intressant hur effektiva dessa angrepp är. Alltså, det nämndes att 30 % återvänder. Och hur många drönare lyckas de slå ut? Finns det någon uppfattning om hur effektivt detta motvärn är? Vilka drönare specifikt? Spaningsdrönare? Spaningsdrönare, ja.
Talare 2
Jag har ingen exakt statistik, eftersom inte alla besättningar rapporterar och ger feedback. I genomsnitt, inte ens ungefärligt, kan jag inte säga dig, runt 25–30 stycken, det är vad jag kan få reda på, längs hela frontlinjen i alla riktningar förloras 25–30 hajar per månad.
Talare 1
För en månad?
Talare 2
För en månad.
Talare 3
Jag kan till exempel lägga till, från en specifik riktning, där var det en svår situation just med fientliga Gripar, och där i genomsnitt
Talare 2
någonstans
Talare 3
Sju vilyutiv levde en haj, tyvärr. Det beror också på arbetsområdet.
Talare 1
Men det är också intressant här, jag förstår att det snarare är en fråga till militären, med tanke på att arbetet för Interceptorer till exempel har intensifierats i det här området, att de har en taktisk manöver för hur man använder drönare på ett annat sätt, förstår jag det rätt?
Talare 2
Titta, ni har redan sett dussintals videor, och de finns på nätet, där Shark filmar avfyringar av ballistiska missiler mot Kiev och liknande, och i vissa sådana operationer skickas spaningsplanet helt enkelt i en riktning. Shark
Talare 1
filmar ballistiska avfyringar över Kiev, det betyder att han filmar en Iskander
Talare 2
Långt borta. Precis. ABS-4? ABS-4. Återigen, allt beror på uppgifterna. Ibland skickar militären ett flygplan i en riktning på det sättet, och de förstår det, men ibland verkar det för mig, jag gillade verkligen användningen. Kommer ni ihåg, angående det 413:e regementet för obemannade system RAID, herregud, var minnet, i vilken stad arbetade de?
Talare 1
Här, vet du, kan man räkna upp länge, tror jag.
Talare 2
Vad har vi? Brjansk, Orel.
Talare 1
Belgate.
Talare 2
Kursk.
Talare 1
Kursk.
Talare 2
Om Kursk. De flög från Ukrainas territorium till Kursk, korrigerade vårt flygs eld med raketer mot deras militärindustriella komplex och återvände med planet. Ta nu en linjal och mät hur långt det är från gränsen, dit och tillbaka.
Talare 1
Jag återgår till frågan om sharka, som stoppar ballistiska uppskjutningar mot Kiev. Vad hände med det medel som avfyrade ballistiska robotar mot Kiev?
Talare 2
Han omkom.
Talare 1
Det är goda nyheter.
Talare 3
Minst en av dem…
Talare 2
Det är många av dem vi fortfarande måste slå ut, men allt kommer att bli bra.
Talare 1
En drönare utrustad med Starlink, ett satellitsystem. Och en av frågorna som vi som stat nu försöker lösa är ett alternativ till Starlink, eftersom vi ser att problemen är uppenbara. Men det är också ett av sätten att göra drönaren billigare. Om det inte är Starlink, finns det en möjlighet att behålla detta lägre pris för en sådan drönare?
Talare 2
Självklart finns sådana möjligheter, förutsatt att det finns kapacitet. Återigen, när det kommer en fullvärdig ersättning i Europeiska unionens länder, som alla nu pratar om i relation till Starlink, är vi alla vuxna människor med goda analytiska förmågor. Vi förstår att detta inte kommer att ske före 2030-talet.
Talare 1
Om det blir tidigare blir vi bara glada.
Talare 2
Men det är alltid möjligt att återgå till radiomoduler. Idag blir de dyrare, imorgon blir de billigare. Likaså finns det konkurrens på den internationella marknaden bland dessa företag och tillverkare, det finns en kamp om kunderna och allt beror också på dem. Och finns det en ersättning för Starlink? Ja. Radiomoduler kan fungera på ett avstånd av 250, vi arbetar för att fungera på ett avstånd av 350 kilometer. Låt oss inte glömma att Starlink på Rysslands territorium helt enkelt principiellt inte fungerar för oss och vi har inte den möjligheten. Och när det gäller frågor om att förstöra ballistik, förlåt, ingen räknar pengarna, för ett mänskligt liv har inget pris. Likaså, när till exempel, om Gud förbjude, Elon Musk är på dåligt humör, kommer vi på samma sätt inte att räkna pengarna och vi kommer alla att återgå till radiomoduler. För vadå? Vi är tvungna.
Talare 1
Här är frågan att det är enklare för oss att köpa ett billigare medel, eftersom vi återigen, som stat, är begränsade i våra ekonomiska resurser. Och det är som om begäran inte bara vore att göra det billigare, utan att göra det tillgängligt och möjligt där
Talare 2
inköpa. Vi väntar med stor förväntan på en lösning från våra kollegor inom det militärindustriella komplexet, som arbetar specifikt inom kommunikationsområdet, specifikt med kommunikationsreläer och mesh-nätverk. Ju snabbare de implementerar det, desto snabbare integrerar vi det. Det vill säga, det finns ukrainska tillverkare som redan är integrerade i våra flygplan. De fungerar. Vissa väljer юзерок, vissa неок. Var och en väljer själv. Grovt uttryckt är vår uppgift att i framtiden, tror jag, att du väljer ett flygplan och du väljer utrustningen. Som när du väljer en Big Mac på McDonald's: jag vill ha den här kommunikationen, den här kameran. Ta bort det här, lägg till det där. Och här är text-två.
Talare 3
Jag skulle vilja lägga till, det här är verkligen ett superviktigt ämne. Ett av huvudproblemen med Starlink, när det finns och används i stor skala, är uppenbarligen att utvecklingen av nya medel för digitalt säker kommunikation inom vårt land saktas ner. Därför är det en så farlig väg. Och vi pratar ofta om detta med tillverkarna. Vissa lyssnar på detta, men det enkla faktumet är att Starlink finns, det är bekvämt, det är ganska billigt. Säkra system, ökade avstånd, nätverkets användningsgränser och så vidare, och stödet till ukrainska tillverkare av nya kommunikationssystem. Vi uppmärksammar också detta.
Talare 1
Vad är militärens behov av spaningsparet "Slagmedel", som ni hör, vart rör ni er vidare? Blackbeti är ett av uttrycken för detta behov, billigare och mer omfattande. Och vad är nästa steg? Kanske är detta en signal till tillverkarna att också arbeta på något?
Talare 2
Kommer det att finnas ännu billigare medel?
Okänd talare
– ja.
Talare 2
Kommer de att vara mindre effektiva? Nej. Vi försöker hålla den här nivån, ge militär personal möjligheten att använda hela utbudet av våra medel. Vi ser att våra medel täcker avstånd upp till 250 kilometer. Vi rör oss helt enkelt närmare noll. Där kommer det att finnas billigare, snabbare och mer effektiva typer och medel av flygplanstyp. Inte multirotor eller multicopter.
Talare 1
Och vad säger militärerna till er? Vad vill de få härnäst?
Talare 3
Det viktigaste är hur de smälter framträdandet av Blackbet i väst för närvarande. Om vi talar inom ramen för ett företag, inom ramen för den allmänna fronten, så finns det naturligtvis ett behov av både billigare medel och medel som är många gånger billigare. Beroende på vad vi vill, vilka mål de ska uppfylla. Man kan inte skapa ett medel för 2 hryvnia som kommer att vara högprecist.
Okänd talare
A
Talare 1
ville
Talare 3
b. Därför är balans viktig här, så att tillverkarna på något sätt försöker upprätthålla den.
Talare 1
Varför Blackbet?
Talare 2
«Familjen Ram». Det bästa framförandet av den här låten är, tycker jag, just bandet «Jam Ram».
Talare 1
Wow! Därför,
Talare 2
I princip är svaret uppenbart.
Talare 1
Metamodernism, som den är.
Talare 2
Precis. Är det din idé? Nej. Teamet jobbade med det här, brainstormade. Och på något sätt fastnade den här låten hos oss, vi lärde oss dess historia. Här är det som att alla stjärnor står rätt. Och egentligen är poängen med den här låten att Black Betty inte är en liten svart sak, utan det är en piska. Vi skapade en piska för att förinta det jävla Ryssland.
Talare 1
Jag tycker att det är en underbar slutpunkt.
Talare 3
Ja, var det möjligt?
Talare 1
Ja, det gick. Självklart gick det. Det handlar ju om ryssarna, herregud. Vad är problemet? Tack för samtalet, presentationen är klar. Tack för att Blackbeti också kom till oss, för det skapar en väldigt cool närvaro. I beskrivningen under videon kommer det att finnas en länk till insamlingen för käken, absolut. Och vi kommer också att göra en separat länk till drönarens specifikationer. Tack för att ni tittade. Prenumerera på Militarny, tryck på gilla-knappen och vi ses i kommande videor. Tack.
