”Vi uppdaterar utrustningen och utbildar oss under fältförhållanden”, – Flygtekniker från den 39:e taktiska flygbrigaden!

Talare 1

Hej, jag är Kateryna Suprun. Ni tittar på ”Militarnyi”. Och idag är vi på besök hos den 39:e taktiska flygbrigaden, uppkallad efter Ukrainas hjälte Oleksandr Dovhach. Vår gäst är Viacheslav, tekniker för Su-27-flygplanet. Men tekniker för jaktplan är ett väldigt brett begrepp, som det visar sig.

Nu ska vi reda ut allt.

Talare 2

Hej! Hej. God dag.

Talare 1

Tack för att du tog dig tid att prata med oss. Jaktflygtekniker – vad är det för yrke? Berätta.

Talare 2

Jag är underhållstekniker för flygelektronisk automation. Inom tekniken finns det inte bara flygtekniker, det finns underhållspersonal som, var och en utifrån sin specialitet, förbereder flygplanet för start. Det finns bestyckning, det finns flygutrustning, det finns elektronisk automation, det finns radioelektronisk utrustning. Var och en utifrån sin specialitet. Jag förbereder mitt flygplan för varje start vad gäller den elektroniska automationen. Till exempel radioelektronisk utrustning – vi kontrollerar kommunikationen så att piloten kan höra marken.

Vi kontrollerar utifrån vår specialitet med särskild testutrustning. Varje gång kontrollerar vi instrumenten för täthet och mätvärdenas noggrannhet, så att piloten som ska flyga har allt i ordning.

Talare 1

Ni specialiserar er specifikt på SU-27-flygplan. Vi pratade lite före inspelningen, ni sa att ni kan serva mer än en typ av utrustning. Hur fungerar specialisering i allmänhet?

Talare 2

Hur är det med specialiseringen? Vi har väldigt många i eskadern som utbildades på en typ av materiel, för att sedan omskolas till en annan typ av materiel. Och generellt finns det människor som kan tre till fyra typer av materiel. De är behöriga att utföra underhåll hos oss. Mångsidiga människor.

De kan serva MiG-29, Su-27, L-39 och andra. Tekniker som kommer till oss kan komma. Vi kan serva dem, skicka upp dem på flygning, så att allt blir bra.

Talare 1

Och västerländska flygplan?

Talare 2

Västerländska flygplan har ännu inte anlänt till oss. Man vill bemästra dem, man vill se dem. Om de tillåter det, fortsätter vi att arbeta med dem. Viljan finns.

Talare 1

Jag återgår till våra flygplan. Egentligen utrustades och modifierades de ändå där.

Talare 2

I varje specialitet finns det modifieringar. Våra fabriker installerar både västerländska, och våra fabriker installerar modifieringar som fungerar mycket bra. Inom vår specialitet, ja, det fungerar bra. Vi klagar inte, och piloterna klagar inte. Specialister kommer, de installerar, de utför alla kontroller. Och sedan utbildar de oss i hur den ska fungera, hur den ska fungera. Och vi lär oss av deras erfarenhet. Och sedan underhåller vi den på samma sätt, vi håller koll. Om något är oklart för oss, frågar vi dem.

Vi arbetar tätt tillsammans med de utvecklare som utvecklar detta system.

Talare 1

Är det några västerländska?

Talare 2

Västerländska och våra. Våra gör väldigt mycket gott.

Talare 1

Allt möjligt hjälpmaterial

Talare 2

utrustning, eller hur? Ja, väldigt hjälpande. Och vi arbetar också med dem.

Talare 1

Och görs allt detta i princip i fältförhållanden nu hos oss? Såvitt jag förstår.

Talare 2

Vi måste gå över till fältarbete så att fienden spårar oss mindre. Och till fältarbete så att vi är mobila. Vi kom fram, det finns en sådan lösning, vi gjorde den, installerade den, den fungerar, alla är nöjda.

Talare 1

En annan del av utrustningen för flygteknik är testning. Och därmed innebär det ett visst antal flygningar, kontroll av utrustningen och så vidare. Finns det tid och möjligheter för detta, eller sker det redan på detta sätt i stridsläge?

Talare 2

Nu ska jag säga er, utvecklarna, de kontrollerade förmodligen innan de installerade. Nu, som ni säger, har de installerat det. Och om det finns några brister, så åtgärdar de dem. Om piloten påpekar något, någon brist, att det behöver förbättras här eller där. Och han vänder sig till dessa utvecklare, och de kommer och fortsätter att förbättra det. Så att det fungerar, som man säger, som ett urverk.

Talare 1

Handlar det om navigationsutrustning? Eller några andra kommunikationssystem? Vad mer kan det vara? Något som man kan utrusta ett flygplan med just nu?

Talare 2

Alla kan utrustas. Det här planet kan utrustas för alla. Det viktigaste är att det fanns väldigt många smarta människor. De arbetar väldigt mycket, med utvecklingen.

Talare 1

Vad tror du nu, hur många år till kommer Su-27 att vara i tjänst? I vilken utsträckning har de fortfarande kapacitet att vara i drift?

Talare 2

Denna fråga borde ha ställts till specialisterna på flygvärdighet, om hur mycket resurs den har kvar.

Under de förhållanden vi befinner oss i nu använder piloterna våra flygplan så att de inte står stilla, utan ständigt är på stridsuppdrag; så ja, resurserna tar slut, men de gör allt som är möjligt. De förlänger, kontrollerar, reparerar och vi fortsätter att använda allt detta. Med de förhållanden som nu råder gällande den belastning vi utsätter dessa flygplan för, med ständiga flygningar på stridsuppdrag, så slits resurserna ut. Utlösningsmekanismen kan nu också gå sönder.

Talare 1

Självklart.

Talare 2

Men man reparerar, allt repareras, allt ligger i våra händer,

Talare 1

Vi gör det bra.

Talare 2

Varje fall är speciellt. Varje gång åtgärdar vi nya fel, varje gång det uppstår ett fel. Vi lär oss av detta och får nu mycket kunskap från det fullskaliga kriget. Goda kunskaper inom underhåll av flygteknik. Tack vare att vi arbetar med piloter. Piloterna berättar för oss hur det beter sig. Vi samarbetar med dem från vår sida och åtgärdar dessa brister och eliminerar de brister som de påpekar för oss.

Talare 1

Och om vi pratar om någon västerländsk utrustning, finns det något flygplan som du skulle vilja bemästra? Att titta på något av dem som vi har i sikte. Vi har F-16, Gripen väntas där.

Talare 2

Jag vill bemästra vilken teknik som helst. Utländsk. Vilken det än blir, vilken vi har som jag ville bemästra, titta på den. Än så länge bara…

Talare 1

Bara sitt eget.

Talare 2

Bara vårt eget. Ja. Vi behärskar och stödjer. Kommer det att ges en order om utländsk utrustning från våra partners?

Talare 1

Ja.

Talare 2

Vi är ukrainare. Vi kommer att bemästra det som

Talare 1

man vill. Kan man redan skrämma här hos oss?

Talare 2

Vi ska bemästra det vi önskar. Vi har inget att skrämmas med.

Talare 1

Och hur tjänstgör ni i den nya brigaden?

Talare 2

I den här brigaden har jag varit sedan 2003. I övrigt har jag varit i de väpnade styrkorna sedan 1995. I

Talare 1

Flygvapnet. I

Talare 2

Flygvapnet. Innan dess tjänstgjorde jag med MiG-29 i Starokostyantyniv. Sedan flyttades vi hit. Det fanns MiG-29 här. Jag flyttades hit. Och sedan lämnade vi dessa MiG-29, vi fick Su-27, vi bemästrade Su-27. Och vi började med Su-27. Och samtidigt omskolades vi till L-39. Bemästrade dem också. Vi hade två typer av utrustning. Både Su-27 och L-39. Vi bemästrade dessa två typer av utrustning. Och arbetade med dem.

Talare 1

Och tjänstgöringen år 2003, med tanke på alla omständigheter som rådde då, och i allmänhet med de väpnade styrkorna, vad gick den ut på? Det vill säga, var det stöd till flygpersonalen på basen? Kanske åkte ni på några övningar?

Talare 2

När vi gick över till Su-27-flygplan tog vår ledning bort folk, specialister. Vi åkte på omskolning. Med uppgifter, prov, som det ska vara.

Talare 1

Och var har ni lärt er det?

Talare 2

Vid baserna som servade dessa flygplan. Vi hade en bas, vi åkte på omutbildning. Vissa personer åkte efter omutbildningen även till Mykolaiv, också för omutbildning. Med sommarstugor, små salar.

Talare 1

Vi omskolades på dessa flygplan.

Talare 2

Varje dag hade vi flygningar, och flygpersonalen lärde sig flyga. Och vi lärde oss att serva dem bredvid dem. Vi arbetade.

Talare 1

Och sedan år 2014, kriget, vad hände? Vad gjorde man?

Talare 2

Den 14:e? Ja. De var också här, och alla arbetade. Kommendering? Ja. Vissa åkte på kommendering, var på kommendering. De var på kommendering på andra flygplatser. De arbetade med försörjningen. Vi var på Su-27 då. Vi genomgick redan omutbildning. Vi var på Su-27. Vi flög redan. Vi var i Myrohorod. Det fanns Su-24-flygplan från Starokostyantyniv.

Talare 1

24 februari 1922. Hur var det?

Talare 2

Jag träffade henne på flygfältet. Det var natt. Vi fick order om att anlända till flygfältet. Personalen anlände. Ordern gavs att utrusta alla flygplan. Vissa flygplan evakuerades för att undvika anfall. Vissa flygplan lyfte för att försvara Kiev. Vi tillbringade natten på flygfältet. Det var så det var. När raketer flög hit mot oss, var våra flygplan inte här. Vi hade redan flytt härifrån. Och nästa dag återvände vi och försvarade. Flygplanet var ständigt i insats. Det flög för försvaret av Kiev. Flygplan anlände. Vi utrustade dem med vapen.

Och de gick ut på uppdrag. Och luftstrider utkämpades här.

Talare 1

Ni utrustade ju, men ni hade även ytterligare skyldigheter för flygplatsens försvar?

Talare 2

Ja. Vi bevakade vårt område. Höll koll på allt. Och dessa intervaller. Vissa personer stod i vakt, de som inte hade varit involverade tidigare. Och vissa personer utrustade sig snabbt, gjorde det. Och utrustningen av flygplanet. Och allt. Ut i strid.

Talare 1

Och hur ser arbetet ut nu? Finns det fortfarande en uppgift?

Talare 2

Nu är det likadant. Vi är på operativa flygplatser. Nu är vi mer utspridda på andra spridningsflygplatser. Det är inte vi som ger uppdragen. Alla utför dem på samma sätt. Vi utrustar dem också och så flyger de. Om det finns ett uppdrag, så finns det ett mål för flygpersonalen i staden. Vi utrustar med det och det. De har gett instruktioner där. De flyger, de förstör. Alla är nöjda. Vi är nöjda. Vi ser till att allt i pilotens cockpit är som hemma. Att allt är rent, normalt och fungerar.

Talare 1

Och i vilken utsträckning motsvarar den utrustning som finns i flygplanet, i Su-27, de behov som piloterna har nu, och i vilken utsträckning kan den uppgraderas? Var går gränsen?

Talare 2

Det måste man fråga piloten själv. De beställer vad de behöver, vilka hjälpsystem de behöver, vilken hjälp-GPRS, navigering.

Talare 1

Det är helt enkelt ett sådant teamarbete. Här kan man inte vara så entydig.

Talare 2

Det är inte ett team här, det är helt enkelt, hur ska jag säga, en familj. Här är alla sammanlänkade. Här är vi alla som en enda mekanism och en föll bort. Allt, det fungerar inte längre, här är vi alla i samma familj.

Talare 1

Studerade ni flygteknik direkt?

Talare 2

Nej, när jag kom år 95 var jag flygmekaniker, tankning av planet med olika vätskor, bränsle, kväve, syre. Var först underhållsmekaniker, vi skickades ut. Sedan omskolades jag till flygutrustning. Gick vidare med flygutrustning, och nu har jag tagit examen i elektronisk automation vid Kievs institut för flygvapnet i Vasylkiv. Och där blev jag specialist på flygutrustning. Efter det har jag arbetat med detta, med denna specialitet. Hur länge har det gått i det här yrket? Trettio något år.

Talare 1

Det är ganska mycket redan, eller? Och varför valde du just specialiseringen som tekniker och inte pilot?

Talare 2

Barndomen… Min mamma körde mig ständigt till Starokosnetivna till min mormor. Och mina släktingar där, alla var inom flyget. Farbror, faster, alla inom flyget. Som barn tog de med mig till sig på sommaren. Och sedan dess brann jag av en önskan. Och så följde jag i deras fotspår. Och jag stannade inom flyget.

Jag gillar att det flyger. Och jag hjälper till med det genom att serva det. Jag tror, enligt min mening, att jag kommer lyckas med detta. Hittills klagar ingen. Alla barn drömde om att bli piloter. Jag är mer för det här med marktjänsten. Jag gillar när det är i fungerande skick. När man har fixat det. När det lyfte och landade. Och piloten säger tack till dig. Och vi säger också tack till honom.

Talare 1

för det.

Talare 2

Sedan, vet du, bidrog jag med min lilla del. Det vill säga, jag är väldigt glad när en pilot säger tack. Ett människoliv beror på oss, personen som vi satte i planet. Och vi är ansvariga för honom. Vi bär ett mycket stort ansvar för den här människan. Och så, den här människan som flyger in, vi tackar honom.

För att han befriar vårt land. Befriar oss från dessa kryp. Om så bara en eller två meter. Men vi går mot våra gränser.

Talare 1

Och nu, när vi går över till västlig teknik, beror mycket också på utbildning, på underhåll av flygplan och så vidare. Och språket. Det finns en sådan fråga. Hur är det med din engelska?

Talare 2

Vi kommer att bemästra det. Vi är ukrainare. Vi ska bemästra det. Vi ska lära oss det. Vi kommer att arbeta med detta.

Talare 1

Det finns inga sedlar ännu. Än så länge.

Talare 2

på skolprogramsnivå. Och ni förstår, det är skolprogrammet. Och nu är flygtekniken utländsk. Teknisk. Allt, som jag kan säga till er…

Terminologi. All terminologi är teknisk. Man behöver behärska engelska lite. Och behärska det engelska språket. Och skolprogrammet räcker inte längre till för detta. Om vi får något utländskt system, till exempel. Om du är specialist inom det här området, så kan du redan hur systemet fungerar. Kanske är det likadant, bara lite förbättrat. Så ser jag på det. Det finns inga problem. Det går snabbt att lära sig, det här systemet. Om man förstår sig på det här systemet. Ja, och på engelska. Nu har vi översättare. De översatte det utan problem. Sedan fortsätter man lära sig det.

Jag anser att det inte är ett särskilt stort problem för närvarande. Problem. Vi hade gemensamma övningar där med västerländska partner på basen i Starokostiantyniv före fullskaleinvasionen. De flög hit med sin utrustning. Vi med vår utrustning. Vi hade ett sådant erfarenhetsutbyte. Vi tittade på hur de utför underhåll. Vi tittade på hur de utför underhåll.

Vi började sakta titta på deras flygplan på marken. Vi var i Mirerdi, där fanns det F-16. Och de var i Starokostiantyniv då. Gemensamt med amerikanerna. Och vi tittade redan på hur de utför underhåll. Vilken utrustning de har, hur de jobbar med allt där. De tittade på oss. Det var det.

Talare 1

Men om jag minns rätt, så har de en betydligt större underhållspersonal för flygplan än vi, eller inte?

Talare 2

Jag sa inte, jag vet inte. Vi höll inte koll på om det var mer eller mindre. De kom fram, frågade vad det här var och vad det där var. Då fanns de fortfarande. Det var intressant. Så se efter. De kom fram till oss och frågade hur det ena och andra systemet fungerade. Vad tankar ni med? Hur tankar ni? Vi gick till dem.

Det var före den fullskaliga invasionen. Så kommunicerade vi med dem.

Talare 1

Och vad var intressant? Vad var så ovanligt? Vad var annorlunda?

Talare 2

Hittade inte mer av sådant. Vet ni, jag ska säga er att de har kompakthet. Vi saknar också den kompaktheten. Till exempel kan något litet tanka dem som är flytande. När det gäller chassit, när det gäller flygplanen, så är de kompakta. De kopplade på sig en liten. Den går på diesel. Vi saknar också något sådant. Så att allt är kompakt nu. Så att vi snabbt kan lasta någonstans och flytta till en annan flygplats.

Så att allt var kompakt. Sådana är sakerna. De har kompakthet, deras data. För vi har lite för stora aggregat. Och om de är små, så… Och

Talare 1

Under de nuvarande förhållandena, så som man arbetar nu, hur mycket tid tar din del av arbetet som du gör för underhållet av flygplanet vid förberedelserna inför avgång?

Talare 2

Innan avgång? För varje specialitet går det… Hur lång tid kommer allt detta att ta? På vårt sätt tar det ungefär 15 minuter. Så är det bara.

Talare 1

Är det mycket eller lite, som ni sa?

Talare 2

Det är inte mycket. Det är precis så det är enligt teknikbladen, enligt alla dessa. Det tar den perioden för oss. För att inte skynda, så att allt blir exakt. Det är precis så det tar, ungefär 15 minuter. Det är förberedelser för att kontrollera i cockpit. Vi arbetar så, vi har två specialister på elektronikautomatik. En står på marken. Vi har särskilt en kontroll- och mätapparat som vi använder under flygförhållanden. Och en sitter i cockpit och övervakar instrumenten. Och en på marken, vid kontroll- och testutrustningen.

Och så ser vi till att allt stämmer, att det håller den tekniska tiden. För att se vilken hastighet, om instrumenten är täta, om de ger korrekta värden. Det tar ungefär 15 minuter. Det vill säga, elektronikern sitter där, och radioelektronikern, radioelektronisk utrustning. Och vi kontrollerar tillsammans med honom. Han kontrollerar till exempel kommunikationen, vi kontrollerar samtidigt. Och han kontrollerar navigationen, navigationsutrustningen. Och han kontrollerar navigationsutrustningen tillsammans med oss.

För han är också involverad i detta. Varje specialist, varje specialist. Till exempel ska jag berätta för er att elektronikautomatiken fungerar tillsammans med den radioelektroniska utrustningen. Där, till exempel, fungerar navigations- och siktessystemet APNK med beväpningen. De kontrollerar sitt. Det vill säga att varje specialitet är uppdelad i små grupper. Var och en har sin egen tekniska tid och teknikblad. Och de arbetar utifrån dem och utför flygplanets förflygningsförberedelser. För man kan ju inte, vet ni, göra allt enligt boken.

Allt går, allt arbete går. Mer kunskap får man på den faktiska tekniken. Det är allt som går genom händerna. Alla fel, allt det där. Men allt kommer med erfarenhet.

Talare 1

Jag ska berätta för er, vi vårt eget vi ska vinna.

Talare 2

Långsamt men säkert kommer vi att vinna vår cell. Och tack vare våra bästa piloter, det kan jag säga er, kommer flyget att vara på topp.

Talare 1

Flyget är redan på topp.

Talare 2

Tack vare våra piloter ska vi göra allt för att flyget ska respekteras. För vi har den bästa piloten, det kan jag säga er. Självklart.

Talare 1

Tack.

Talare 2

Tack.