Dag 43 av kriget. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs tal till ukrainarna

Ukrainier, ukrainska kvinnor, den 43:e dagen av det fullskaliga kriget har nått sitt slut. Rysslands krig mot Ukraina. Ett krig som har visat hela sanningen, både om vårt Ukraina, om alla andra länder, om Ryssland och om världen i stort. Hela kriget visar hur mycket man inte ville lägga märke till i vår stat, hos våra människor, hur mycket världen trodde på främmande propaganda och ryska myter om Ukraina, snarare än det som faktiskt är.

Vi har ju alltid varit sådana. Vi har alltid varit modiga, de modigaste i världen, det är jag övertygad om, för vem annars skulle göra det som ukrainarna gör. Vem annars skulle ha haft så mycket mod att ständigt kämpa mot alla former av tyranni, att försvara just friheten. Vid varje val, i revolutioner och i krig. Vem annars skulle ha haft sådant mod att kämpa mot alla Rysslands styrkor på land, i luften och till sjöss. Vem annars skulle ha haft sådant mod att gå tomhänta mot ryska pansarfordon där ryssarna tillfälligt lyckats ta över något.

Vem annars skulle ha haft sådant mod att säga till hela världen att hyckleri är ett dåligt vapen, och inte bara säga det, utan övertyga och återge världen dess ärlighet. Vem annars skulle ha haft sådant mod att uppmana de största globala företagen att glömma bokföringen och minnas moralen. Och att lära alla politiska ledare, oavsett vilka de var, att vara åtminstone lite ukrainare, att vara åtminstone lite modiga. I själva verket är detta vårt varumärke, detta är att vara vi. Att vara ukrainare, att vara modiga.

Om alla i världen hade haftt åtminstone 10 % av det mod som vi ukrainare har, så skulle det överhuvudtaget inte finnas någon fara för den internationella rätten. Ingen fara för folkens frihet skulle finnas. Vi ska sprida vårt mod. Vi ska starta en speciell global kampanj. Vi ska lära världen att vara inte bara lite, utan fullt ut modiga, precis som vi, som ukrainare. Vissa resultat finns redan. Framför allt visar de sig i de nuvarande sanktionerna mot RF. Men det är just det, resultaten är än så länge bara vissa. Inte ännu sådana som krävs för att stoppa Ryssland, för att stoppa kriget.

Notera. Det är inte för första dagen som man i massmedia talar inte om hur sanktionerna mot RF faktiskt fungerar, utan om varför dessa sanktioner är viktiga. Det är som om de övertygar sig själva om att de har infört rätt saker, att de tillämpade begränsningarna är tillräckliga. Men om sanktionerna verkligen fungerade till 100 %, skulle man inte behöva förklara så detaljerat och noggrant varför de är viktiga. Därför understryker jag återigen, det behövs fler sanktioner, det behövs ännu modigare sanktioner.

Mod måste vara kriteriet för att utvärdera beslut. Mod och praktisk nytta. I första hand behöver ukrainarna vapen som låter oss vinna på slagfältet. Och detta kommer att vara den starkaste sanktionen mot Ryssland av alla som överhuvudtaget kan finnas.

Vi har idag en ganska bra diplomatisk nyhet. Ryssland förlorar gradvis även på de arenor som de betraktade som helt bekväma för sig själva. Bland annat har FN:s generalförsamling fattat beslut om att suspendera Rysslands medlemskap i Människorättsrådet. Helt logiskt, helt rättvist, men inte heller utan kamp för detta beslut; vi är tacksamma mot de stater som stödde detta.

Ryssland har för länge sedan inte haft någon relation till konceptet mänskliga rättigheter. Kanske kommer detta att ändras någon gång. Men än så länge är den ryska staten och den ryska militären det största hotet på planeten mot friheten, mot människans säkerhet, mot konceptet mänskliga rättigheter som sådant. Efter Butsja är detta redan uppenbart. Och arbetet med att röja rasmassorna i Borodjanka har också börjat. Där är allt betydligt värre.

Ännu fler offer för de ryska ockupanterna. Och vad händer när världen får veta hela sanningen om vad den ryska militären har gjort i Mariupol? Där är det på nästan varje gata som det världen såg i Butsja och andra städer i Kievregionen efter den ryska militärens tillbakadragande.

Samma grymhet, samma fruktansvärda brott. Det kommer allt mer information om att ryska propagandister förbereder, så att säga, ett spegelvänt svar på chocken hos alla normala människor över det som sågs i Butsja. De tänker visa offren i Mariupol som om det inte vore den ryska militären som dödat dem, utan som om det vore stadens ukrainska försvarare. För detta samlar ockupanterna lik på gatorna, transporterar bort dem och kan använda dem på andra platser, i enlighet med utarbetade propagandascenarier.

Vi har att göra med förövare som inte har något kvar, ingenting mänskligt. För att rättfärdiga sina egna mord använder de döda människor helt enkelt som kulisser, som propagandarekvirist. Och detta är ett separat krigsbrott, för vilket varje propagandist kommer att hållas ansvarig. Allt fler av världens stater stödjer behovet av en fullständig och transparent utredning av alla ryska ockupanters krigsbrott i Ukraina. Varje mord kommer att avslöjas, varje spår kommer att hittas.

Alla som begått våldtäkter eller plundring kommer att identifieras; ansvaret är oundvikligt.

Idag fortsätter vi att vända oss till parlamenten och folken i grannländerna, till våra partners, våra vänner. Idag var det Grekland, idag var det Republiken Cypern. Jag tackade dem för deras stöd till Ukraina och för de gemensamma europeiska ansträngningarna att tvinga Ryssland till fred. Jag uppmanade dem att göra ännu mer för att stoppa kriget. Jag uppmanade Grekland att använda sitt inflytande som en del av Europeiska unionen för att rädda Mariupol. Jag uppmanade Cypern att tillämpa särskilda åtgärder mot Ryssland, såsom upphävande av gyllene pass för ryssar, samt blockering av yachter och blockering av andra ryska fartyg som befinner sig i Cyperns vatten.

För imorgon planerar jag ett nytt tilltal till Finlands parlament och folk. Jag vill notera att tillsammans med invånarna i Kiev återvänder även diplomatiska representanter från andra stater till huvudstaden. Igår återvände Turkiets ambassad, idag återvände Litauens ambassadör. Tidigare har Sloveniens ambassad återupptagit sitt arbete i Kiev.

Vi är uppriktigt tacksamma mot Ukrainas vänner som stödjer oss precis så som det behövs nu, även på symbolnivå, på nivån av diplomatiska gester. Detta handlar också om mod. Jag ser fram emot möjligheten att träffa alla som är med oss, alla som är modiga. Kom tillbaka. Till alla diplomater som har återvänt till vår huvudstad och fortsätter att arbeta: Närvaron av utländska diplomatiska beskickningar i Kiev är en ambassads normala arbete. Det är en tydlig signal till aggressorn att Kiev är vår huvudstad.

Inte en rysk provinsstad, utan en ukrainsk huvudstad.

Ukrainas väpnade styrkor fortsätter att göra allt för att slå tillbaka de ryska styrkornas offensiv i Donbass. Ockupantens enheter i denna riktning blir mer aktiva och får nya förstärkningar från Ryssland. Vi ser allt detta, analyserar varje steg fienden tar och kommer att svara. Hårt. Och som en fast tradition, före inspelningen av detta anförande, har jag undertecknat dekret om att utmärka våra modigaste krigare med statliga utmärkelser och titeln Ukrainas hjälte. 344 militärer från Ukrainas väpnade styrkor har belönats.

Ytterligare fem militärer blev idag Ukrainas hjältar. Hjärtligt tack för tjänsten till var och en av våra försvarare. Hjärtligt tack till var och en av våra kvinnliga försvarare. Hjärtligt tack till det ukrainska folket för deras mod. Ära åt Ukraina!